Rapporten Skogsskador 2024 har publicerats – effekterna av torka och hetta fortsätter

Enligt den 14:e riksskogstaxeringen (RST), som började 2024, är det största problemet som identifierats för trädbeståndet fortfarande snöskador (441 200 hektar), vilka var vanligast i Lappland där de omfattade cirka 7 procent av skogsmarksarealen i landskapet. Andra problem är älgskador (384 400 ha) och vindskador (223 800 ha). Skador som försämrade beståndskvaliteten förekom på totalt 3 miljoner hektar, vilket är 16 procent av arealen av skogsmark i virkesproduktion. Relativt sett hade skadorna minskat med ungefär en tredjedel jämfört med året innan.

Angrepp av granbarkborre som uppdagades i RST var mindre omfattande än året innan (38 300 ha). Däremot sågs en lika stor minskning i varken granbarkborrens svärmning eller anmälningarna till skogscentralen om användning av skog till följd av insektsangrepp.

Rotticka är svår att upptäcka och upptäcks ofta först i samband med avverkning

År 2024 upptäcktes mer rotticka vid RST än föregående år, på totalt 55 300 hektar, vilket troligen är en underskattning. Rotticka gör som känt också granar mer mottagliga för angrepp av granbarkborre, som i stora mängder är den största skadegöraren på äldre granar. Vid en inventering i sydöstra Finland påträffades gott om vindfällen i skyddade granbestånd, men också granar som dödats av granrotticka.

”Att det finns mycket rotticka i skyddade skogar kan förklaras av att många skyddade områden är tidigare ekonomiskogar, där granrotticka är vanligare än i naturskogar. Det kan vara en av orsakerna till att det finns så mycket barkborrar i skyddade skogar”, säger forskningsprofessor Matti Koivula vid Naturresursinstitutet.

Den varma och torra sommaren orsakade barrförlust hos tall och underlättade spridningen av skarptandad barkborre

Vid månadsskiftet juli–augusti observerades fläckvis barrförlust i tallkronorna på stora arealer i norra Finland. Tallarnas senaste årsskott tappade de gröna barren som vuxit ut under sommaren. Den sannolika orsaken är väderförhållandena, då sommaren i Lappland av exceptionellt varm och ställvis regnfattig. Ett liknande fenomen observerades också i Norra Österbotten och Norra Karelen.

”Vi misstänker att endofytiska svampar som lever i tallar har gynnats av att träden stressats av miljöfaktorer, vilket också kan ha påverkat trädens näringsbalans. Det behövs mera forskning i de här endofytiska svamparnas förmåga att använda försvagade tallar som näring för att bekräfta deras roll i barrförlusten”, säger specialforskare Eeva Terhonen vid Naturresursinstitutet.

Värme och torka gynnar även andra arter, till exempel svampen Diplodia pinea och den skarptandade barkborren vilka angriper tallar. På vissa ställen har skarptandad barkborre blivit så talrik att den har observerats angripa livskraftiga träd i närheten av tallvirkesupplag. Den verkar med andra ord inte behöva hjälp av diplodiasjukan för att försvaga träden. För första gången observerades också stora mängder höstsvärmande skarptandade barkborrar, vilket kräver utredning. Enligt övervakningen av barrskogsnunna hade mängden fjärilar minskat, troligen på grund av kölden i början av vintern 2024, som tog en del av äggen som barrskogsnunnorna lagt i barkspringorna.

Den årliga rapporten redogör för omfattningen av beståndsskador som orsakats av olika faktorer och för förekomsten av olika typer av skador. Uppgifterna bygger på resultat från RST, anmälningar om användning av skog, separata inventeringar, observationer från medborgare och experter samt observationer som forskarna själva har gjort.

Länk till rapporten: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-419-045-9