Rapporten Kalavarat 2022 har blivit färdig – rapporteringen har förts över till Internet

Rapporten Kalavarat, som Naturresursinstitutet publicerar varje år, innehåller information om statusen för marina fiskbestånd. Framöver kan rapporten läsas på Naturresursinstitutets webbplats. Webbplatsen uppdateras i samma omfattning som tidigare vart tredje år och i mindre omfattning varje år. Webbplatsen möjliggör smidiga länkar till andra helheter, bakgrundsuppgifter och senaste nyheter inom samma tema.

År 2022 sjönk biomassan för strömmingbeståndets individer som lekte i Bottniska viken något under den högre försiktighetsnivån. Orsaken är att stora strömmingindivider gick ner i vikt och troligen dog på grund av hunger. I Egentliga Östersjön understeg strömmingens fiskeridödlighet referensvärdet för maximal hållbar avkastning. Lekbeståndets biomassa låg på samma nivå som året innan och har varit relativt stabil de senaste 30 åren. Skarpsillsbeståndet i Östersjön minskade något, men var fortfarande stort.

– Naturresursinstitutet följer upp strömming- och skarpsillsläget i Östersjön på forskningsresor som institutet gör i Finlands ekonomiska zon på höstarna. I september 2023 verkade statusen för strömmingen vara god i området. Bedömningen av beståndets status blir färdig i juni 2024, säger specialforskare Jari Raitaniemi på Naturresursinstitutet.

Statusen för det östra torskbeståndet i Östersjön är fortfarande dålig.

Statusen för laxbeståndet i Tana älv, som mynnar ut i Ishavet, är dålig och statusen för laxbeståndet i Neidenälven har försämrats. Generellt sett är statusen bättre för bestånden av vild lax i norra Östersjön än för bestånden i södra Östersjön. Statusen för laxbestånden i de baltiska länderna är dålig. Den sjukdom som den lekmogna laxen i Ljungan i Sverige hade lidit av tidigare förekom inte 2022–2023 och beståndet kommer troligen att förstärkas.

De senaste tio åren har havsöringsbestånden i Finland förstärkts, men det finns fortfarande skäl att fortsätta fridlysningen av vilt fisk med fettfena.

Sikfångsterna har minskat efter millennieskiftet. Merparten av sikfångsten vid kommersiellt fiske kommer från utplanteringar och sik fiskas på Bottenhavet och Bottenviken. Trots att vandringssikens naturliga förökning, som vanligen är låg, har upptäckts i flera älvar längs kusten får endast vandringssiken i Torneälven gott om yngel. Den havslekande siken förökar sig endast framför kusten i Bottenviken.

Gösfångsten framför kusten har varit fortsatt liten jämfört med millennieskiftet. De senaste 10–20 åren har det kommersiella nätfisket och de totala fångsterna från det minskat framför sydkusten och sydvästkusten. På Skärgårdshavet har dock fångsten per nätdygn förbättrats sedan 2010. Efter millennieskiftet har betydelsen av gös på Bottenhavet och Bottenviken ökat vid både det kommersiella fisket och fritidsfisket, trots att gösfångsterna är betydligt mindre på Bottenhavet än i det södra området. Framför sydkusten och sydvästkusten har en motsvarande minskning av gösfångsten vid fritidsfiske enbart skett när det gäller kommersiell fångst.

I fjol var den kommersiella fångsten av abborre framför kusten rekordstor på Skärgårdshavet och Bottenviken, och i Finska viken och Bottenhavet har fångsterna varit mindre. Fritidsfiskarnas fångster av abborre har minskat framför sydkusten och sydvästkusten under detta millennium. I andra områden har fångsterna varit varierande, men visar ingen särskild utvecklingstrend. Det kommersiella fisket av abborre har minskat, men de senaste åren har fångsten per nätdygn ökat längs hela kusten.

Det kommersiella fisket av gädda i havsområdet och fångsten har minskat sett till en längre period, men de senaste åren har fångsten ändå förbättrats. Den kommersiella fångsten per fiskeansträngning har förbättrats såväl vid nätfiske, ryssjefiske som vid fiske med rev och spöfiske sedan 2000-talet.

Resultaten av rapporteringen används som underlag för beslutsfattande

De data som har tagits fram för rapporten Kalakannat används vid beräkningar av fiskbestånd och som bakgrundsinformation för fiskekvoter. Europeiska rådet fattar beslut om fiskekvoter. Uppföljningen av fiskbestånden i havsområdet finansieras mestadels ur EU:s program för datainsamling.