Puckellaxens yngelvandring studeras i Tana älv
Yngelvandringen för den invasiva arten puckellax som förökat sig explosionsartat följs i Tana älvs vattendrag med ryssjefångst och notfiske. Målet är att klarlägga tidpunkten för yngelvandring, fiskarnas tillväxt och näringsutnyttjande samt bedöma eventuella problem som uppstår för vattendragets ursprungsarter.
─ För att bedöma de eventuella konsekvenserna av att puckellaxen ökat bör man känna till artens yngelfas bättre än idag, berättar forskaren Panu Orell från Naturresursinstitutet (Luke).
Studien genomförs i Tana älvs vattendrag våren-sommaren 2024 då ynglen från puckellaxar som lekt hösten 2023 vandrar från älven till deras marina tillväxtområden. Studien består av två separata delar: ryssjefångst av yngel i Tana älv och dess bifloder, samt notfiske av yngel i Tana älvs mynning i övergångszonen mellan älv och hav.
Ryssjefångsterna genomförs med små nätryssjor i Tana älvs huvudfåra och Tana älvs biflod Utsjoki. Ryssjefångsterna inleds så tidigt som möjligt under våren, under första halvan av maj och fortsätts dagligen så länge som yngel vandrar, sannolikt till mitten-slutet av juni. Notfiske efter puckellaxens yngel görs i Tana älvs mynning under maj-juli 1–2 gånger i veckan.
Mätningar av tillväxt och isotopanalyser
För yngel från ryssjefångst och notfiske görs alltid de vanliga längd- och viktmätningarna som används för att följa ynglens eventuella tillväxt under vandringsperioden. Av de fångade ynglen tas dessutom ett prov för isotopundersökningar och undersökningar av födointag.
Med dessa undersökningar strävar man efter att klarlägga i vilket skede av vandringen och vilken föda puckellaxens yngel använder och hur ynglen växer under nedvandringen samt i Tana älvs mynning innan den egentliga havsvandringen börjar.
Yngelvandringen är dåligt känd
Under de senaste åren har ny aktuell information kunnat samlas i Tana älvs vattendrag om de olika faserna i puckellaxens livscykel, såsom uppvandringen samt romkornens utveckling och ynglens kläckning. Det finns även en god bild av artens spridning till vattendragets olika delar tack vara uppföljningssystemet för laxstammarna.
Däremot finns det mycket lite forskningsdata om nedvandringen (=smoltvandring) för puckellaxens yngel. Tidpunkten för vandringen och ynglens eventuella födointag efter kläckningen i älvens lekområden och under nedvandringen är ännu bristfälligt kända.
Forskningen genomförs som en del av projektet ”Förstärka kontrollen och kunskaperna om invasiva främmande arter i Barentsregionen” som finansieras av utrikesministeriet.
