Naturresursinstitutet förutspår samma lönsamhet inom lantbruket som förra året

Naturresursinstitutets prognosuppdatering visar att ökningen av producentpriserna och samhällets stödåtgärder tycks hålla jordbrukets lönsamhet på minst samma nivå som ifjol, trots de stigande kostnaderna. Enligt prognosen för 2022 beräknas jordbrukens genomsnittliga företagarinkomst uppgå till 18 400 euro.

− Den genomsnittliga lönsamhetskvoten för jordbruken kommer att stiga från 0,41 i fjol till 0,43 i år, förutspår forskare Jukka Tauriainen från Naturresursinstitutet.

Detta innebär att jordbruksföretagarens timlön är cirka 7,1 euro och ränteavkastningen på eget kapital 1,6 procent. Lönsamhetskvoten räknas ut genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för jordbrukarfamiljens eget arbete och räntekravet för eget kapital.

De totala intäkterna, som beskriver värdet av jordbruksproduktionen, ökar i år till cirka 227 000 euro per företag. Subventioner utgör 26 procent av detta belopp. Genom att från de totala intäkterna dra av produktionskostnaderna erhålls företagarvinsten, som visar att jordbruksföretagen går cirka 24 000 euro på förlust.

Bättre lönsamhet inom växtodlingen

− År 2022 är jordbruksföretagen verksamma på en mycket osäker marknad. Insatsvaror, som gödsel och energi, är betydligt dyrare än ifjol. Som det ser ut nu kommer insatsvarorna att vara ännu dyrare 2023 , säger Jukka Tauriainen.

Producentpriserna för spannmålsgrödor förväntas stiga klart denna skördeperiod. Vid en genomsnittlig skörd kommer den genomsnittliga lönsamheten för odling av spannmål och olje- och proteingrödor att vara bättre än i fjol, trots kostnadsökningen.

Lönsamheten är bättre också inom den övriga växtodlingen. Enligt prognosen är lönsamheten inom växthusproduktionen fortsatt god. Visserligen är växthusproduktionens resultat känsligt för förändringar i såväl produkternas som insatsvarornas priser.

Risker inom djurhållningens ekonomi

Foderkostnaderna på djurhållande gårdar reagerar på de stigande spannmålspriserna med en fördröjning. De förmodligen högre spannmålspriserna i höst kommer inte att avspeglas i kostnaderna med full effekt förrän 2023. Även i år är kostnadsökningen betydande jämfört med fjolåret.

Enligt prognosens prisantaganden landar lönsamhetskvoten inom mjölkproduktionen på under 0,2. Den genomsnittliga lönsamhetskvoten för övriga nötkreatursgårdar sjunker till nästan noll, med andra ord har ungefär varannan gård ingen företagarinkomst alls. Grisgårdarnas lönsamhet förutspås bli bättre tack vare stödpaketet för jordbruket och ökande spannmålsintäkt.

Inom fjäderfäuppfödningen försämras resultatet i takt med att kostnaderna ökar och intäkten minskar. Prognosen för fjäderfäuppfödningen är mer osäker än för de andra produktionsinriktningarna på grund av det mindre urvalet och den snäva resultatmarginalen. Prisändringar har en betydande inverkan på resultatet.

Kostnadstrycket inom djurhållningen leder lätt till likviditetsproblem för gårdarna, som sällan har betydande buffertar i sin kassa. Likviditetsproblem förväntas även under inkommande år, då kostnadsnivån är fortsatt hög och producentpriserna ökar endast något.

Om bakgrundsantaganden för prognoserna

Dataunderlaget för ekonomiprognoserna för 2021 och 2022 utgörs av boksluten 2020 från de 735 jordbruksföretag som omfattas av lönsamhetsredovisning. I prognoserna för enskilda företag beaktas förändringarna i insatsvaror och producentpriser, ändringar i stöden samt regionala förändringar i de genomsnittliga skördarna per gröda.

I prognosen för 2022 antas åkergrödorna ge en lika stor skörd som i genomsnitt under 2016–2021. Gårdarna förväntas vara oförändrade i storlek och producera samma produkter med samma insatsvaror som under tidigare år. Prisförändringarna hos produkter och insatsvaror har beräknats utifrån befintlig information och exempelvis terminspriserna. I prognosen har beaktats de åtgärder för 2022 som ingår i regeringens försörjningsberedskapspaket på 300 miljoner euro.

Utifrån de enskilda företagens resultat har man räknat ut viktade medeltal som beskriver de genomsnittliga resultaten för de cirka 32 000 största jordbruks- och trädgårdsföretagen. I viktningen har man beaktat strukturförändringen inom jordbruket med hjälp av Naturresursinstitutets strukturutvecklingsprognos.

Prognosresultaten publiceras under Jordbruks- och trädgårdsproduktion på Naturresursinstitutets webbplats Ekonomidoktorn.