Låg efterfrågan på skogsindustriprodukter

Efter två rekordår har efterfrågan på skogsindustriprodukter på de centrala marknaderna sjunkit betydligt. Byggbranschen lider av inflation, höga räntor och allmän osäkerhet. Effekterna avspeglas i den inhemska produktionen, exporten, avverkningsuttaget och virkeshandeln inom skogsindustrin. Efterfrågan på skogsindustriprodukter förväntas dock tillta en aning nästa år, framgår det av Naturresursinstitutets konjunkturrapport för skogssektorn.

Från stubbe till marknad – prognos över avverkning, förädling och export av skogsindustriprodukter 2024.

Svaga marknadsutsikter för sågvaror

I Finland förväntas exporten och produktionen av sågvaror minska med åtta procent jämfört med året innan. Det beror på en hög räntenivå, förhöjda kostnader och en ekonomisk osäkerhet, vilka avspeglas i byggvolymerna på många viktiga marknader.

Läget på marknaden för sågvaror kommer att vara fortsatt svagt nästa år. Byggandet och efterfrågan på sågvaror börjar återhämta sig på de viktiga exportmarknaderna i Europa, eventuellt under det andra halvåret 2024. År 2024 förväntas produktionen och exporten av sågvaror i Finland öka enbart en aning jämfört med innevarande år. Nästa år förväntas det genomsnittliga exportpriset på sågvara sjunka med fyra procent jämfört med 2023.

År 2023 förväntas produktionen och exporten av plywood minska avsevärt jämfört med året innan. Exporten av plywood av barrträd har minskat till följd av det avtagande byggandet i Europa, och samtidigt har produktionen i Finland inskränkts. Produktionen och exporten av björkplywood lider av tillgången på råvaror. Trots att den långvariga uppgången i exportpriset på plywood stannade av i somras, är det genomsnittliga exportpriset på plywood i år ändå fyra procent högre än i fjol. År 2024 förväntas produktionen och exporten av plywood ligga på samma nivå som i år och det genomsnittliga exportpriset sjunka med åtta procent.

Produktionsvolymerna inom kemisk skogsindustri minskar jämfört med i fjol

I år minskar produktions- och exportvolymerna av kartong med mer än en femtedel jämfört med i fjol. Marknadsläget är svagt och därför är kapacitetsutnyttjandet rekordlågt. Efterfrågan på kartong försämras av en minskad privat konsumtion och köparnas reduceringar av förrådsnivåerna. Det genomsnittliga exportpriset på kartong sjunker med tre procent i år, men nedgången i exportpriserna förväntas stanna av under slutet av året. Trots att priserna förväntas börja stiga nästa år, kommer genomsnittspriset i exporten att sjunka med sex procent jämfört med innevarande år. Nästa år ökar produktionen och exporten av kartong med fyra procent.

I år minskar produktionen och exporten av papper från Finland med tio procent jämfört med i fjol. Minskningen i produktionen påverkas inte enbart av den låga efterfrågan och kundernas reducering av förråden utan även av minskningen i produktionskapaciteten. Den ekonomiska tillväxten är svag, vilket gör att efterfrågan även i år är låg. Läget förväntas bli normalt i viss mån efter nedgången i år. I Finland ökar produktions- och exportvolymerna med ett par procent. Trots att nedgången i exportpriserna på papper kommer att stabiliseras, sjunker det genomsnittliga exportpriset med sju procent jämfört med i fjol. Nästa år kommer genomsnittspriset i exporten att sjunka med mer än 13 procent.

I år står massamarknaden stilla till följd av en svag ekonomisk tillväxt, en låg efterfrågan på tryckpapper, skrivpapper och kartong i Europa och höga förrådsnivåer. Exporten av massa från Finland ökar dock med elva procent i år, vilket beror på den låga produktionsnivån året innan och på att Metsä Group tog en ny fabrik i drift i Kemi. De sammanlagda produktionsvolymerna av massa och mekanisk massa blir dock mindre än i fjol, eftersom produktionsvolymerna av papper och kartong minskar avsevärt.

År 2024 kommer exporten av massa från Finland att öka snabbare än under innevarande år tack vare en större produktionskapacitet, trots att efterfrågan på massa kommer att vara mindre än under tidigare år på grund av den svaga ekonomiska tillväxten på de viktiga marknaderna. Till följd av exporten ökar den totala produktionsvolymen av massa avsevärt. Det genomsnittliga exportpriset på massa sjunker betydligt både i år och nästa år.

På grund av recessionen avtar virkeshandeln och bristen på rundvirke fortsätter

Sommaren 2023 var rotpriserna på virke högsta. Efter detta har emellertid virkeshandeln avtagit avsevärt och rotpriserna börjat sjunka till följd av att ekonomin har stagnerat och efterfrågan på skogsindustriprodukter börjat minska. Under innevarande år förväntas uttaget av industrivirke minska med sju procent till 59,4 miljoner kubikmeter jämfört med i fjol. Till följd av den livliga början av året stiger de genomsnittliga rotpriserna per år med 5–6 procent för talltimmer och grantimmer, med 17 procent för björktimmer och med 26–33 procent för massaved. Exporten av rundvirke är 4,9 miljoner kubikmeter, vilket är två procent större än året innan.

År 2024 ökar kapaciteten och produktionen inom skogsindustrin, och bristen på rundvirke jämnar ut nedgången i rotpriserna. Rotpriserna på tall- och grantimmer sjunker med fyra procent i takt med priserna på sågvaror. Rotpriset på björktimmer, som används för plywood, stiger med fem procent. Till följd av de tidigare köpta virkesreserverna ökar uttaget av industrivirke med sex procent till 63 miljoner kubikmeter. Ökningen i produktionen av massa, kartong och papper bidrar till att öka gallringarna, som ger massaved. När avverkningskostnaderna ökar, sjunker det genomsnittliga rotpriset på massaved med 0–2 procent. Till följd av en ökad efterfrågan på massaved förväntas importen av rundvirke öka med tio procent till 5,4 miljoner kubikmeter.

År 2023 förväntas bruttorotpriserna inom privatskogsbruket reellt sett sjunka jämfört med året innan, trots att inkomsterna i euro stiger till knappt 2,6 miljarder euro. År 2024 kommer inkomsterna fortfarande reellt sett att sjunka med några procent, men kommer ändå nominellt sett att ligga på nästan samma nivå som innevarande år.

Ökande användning av skogsflis och träpellet

Efterfrågan på inhemsk skogsflis, som förbränns på värme- och kraftanläggningar, är fortsatt stor på grund av att tillgången på fasta biprodukter inom skogsindustrin har försämrats och importen av rysk flis upphört. Därför kan det även hända att förbränningen av massaved utgör flera miljoner kubikmeter. År 2023 förväntas användningen av skogsflis ligga på samma nivå som året innan, 10,2 miljoner kubikmeter. År 2024 kommer användningen fortfarande att öka något. Anläggningspriset på skogsflis förväntas stiga med 20 procent i år och med 2–5 procent nästa år.

Produktionen av inhemsk träpellet begränsas av tillgången på råvaror. År 2023 förväntas pellettproduktionen öka med knappt sex procent till 380 000 ton. År 2024 förväntas produktionen ytterligare öka med 20 000–30 000 ton.

Mer information: