Investeringar ger snabb förbättring av jordbruksföretagens ekonomi

De jordbruks- och trädgårdsföretag som gör investeringar gör ett sämre ekonomiskt resultat under investeringsfasen. Inom många produktionsinriktningar återhämtar sig ekonomin ändå från svackan inom några år. Nu är det möjligt att titta på investeringars ekonomiska konsekvenser i den nya tjänsten Konsekvensanalys som finns i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn.

Analyserna av investeringarnas konsekvenser baserar sig på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföringsdata. Bland företagen plockades inom varje produktionsinriktning ut de företag som investerat mest, och de jämfördes med en kontrollgrupp av icke-investerande företag. Sådana företagsgrupper sammanställdes för varje år från och med början av 2000-talet. Resultatutvecklingen inom varje par av företagsgrupper följdes upp under nio år, och resultaten jämfördes med varandra under de sista åren av perioderna.

– Ett överraskande resultat är att jordbruksföretagare gynnas redan vid cirka fem år efter investeringarna, säger specialforskare Arto Latukka, som ansvarar för portalen Ekonomidoktorn vid Naturresursinstitutet.

Antalet jordbruks- och trädgårdsföretag har sedan millennieskiftet minskat från 81 000 till 46 000 företag. Samtidigt har jordbruksföretagens produktionsvärde fördubblats, och även den genomsnittliga arealen har fördubblats till 50 hektar.

– Att gårdarna i genomsnitt blivit större beror delvis på att mindre företag har lagt ner jordbruksproduktionen. I gengäld har de företag som fortsatt verksamheten också investerat och expanderat, eftersom värdet av Finlands jordbruksproduktion är oförändrat. Större företag har bättre lönsamhet än mindre företag, vilket styr utvecklingen mot expansion, säger Arto Latukka.

Inom jordbruket kan investeringar vara mycket stora

 Bland de företag som gjort investeringar valdes inom varje produktionsinriktning ut den fjärdedel som hade den högsta investeringskvoten, det vill säga investeringsutgifterna i förhållande till företagets balansräkning. Enligt analysen hade investerande spannmålsgårdar och andra växtodlingsgårdar en investeringskvot på i genomsnitt 15 procent. Hos växthusföretag påträffades investeringskvoter på upp till 40–50 procent. På gårdar med mjölkbesättning eller annan djurbesättning steg investeringskvoter upp till 30–35 procent.

Vid analysen av investeringarnas inverkan hade företagen två år på sig att anpassa sig efter att de slutfört investeringarna, och den ekonomiska utvecklingen jämfördes utifrån de därpå följande tre åren. Kontrollgrupperna för de investerande företagen bestod av de 25 procent av företagen inom varje produktionsinriktning som hade den lägsta investeringskvoten. Hos de här företagen låg investeringskvoten på några procent.

– Det är eventuellt tack vare de höga investeringsnivåerna som växthusföretagen och mjölkgårdarna får den bästa nyttan av investeringarna. Företagarinkomsten i de investerande växthusföretagen förbättrades på fem år med cirka 40 000–50 000 euro mer än i de växthusföretag som investerat minst. På mjölkboskapsgårdar som gjort investeringar förbättrades företagarinkomsten med 20 000 euro mer än på icke-investerande gårdar, säger Arto Latukka. 

På andra djurgårdar och även på andra växtodlingsgårdar, förutom spannmålsgårdar gav investeringarna fördelar under en del av de granskade perioderna, medan det under andra perioder skulle ha behövts en längre tid innan investeringarna gav  resultat. En eventuell förklaring är skillnaderna i de skördeår som råkat vara jämförelseår. På spannmålsgårdar hann investeringarna inte ge kännbar avkastning på fem år.

– Investeringar kan också bidra till miljöfördelar, men de syns inte i de ekonomiska beräkningarna, säger Arto Latukka.

Företagarinkomst uttrycker den ersättning som företagaren får för sin arbetsinsats och sitt kapital. I lönsamhetskvoten beaktas också företagarens arbetsinsats, det egna kapitalet samt den eventuella ökningen av dessa när företaget blir större. I växthusföretag hinner resultatförbättringarna på fem år realiseras även som bättre lönsamhet. Inom de övriga produktionsinriktningarna tar det i genomsnitt mer än fem år.

I tjänsten för konsekvensanalyser i Ekonomidoktorn kan man också jämföra den ekonomiska utvecklingen hos företagsgrupper som investerat med investeringsbidrag respektive med helt annan finansiering. Till båda grupperna har valts ut de företag som investerat mest.

Resultatet och även lönsamheten hos de företag som investerat med investeringsstöd utvecklades bättre än hos dem som investerat utan bidrag. Till exempel på mjölkgårdar var investeringsstödens andel av balansräkningen endast omkring 10 procent. Den låga investeringskvoten tyder på att företagen också haft annan finansiering för investeringarna än bidrag och/eller att de har investerat i ändamål som inte är stödberättigande. 

Resultaten finns i tjänsten Konsekvensanalys i Ekonomidoktorn

Resultaten presenteras i tjänsten Konsekvensanalys i portalen Ekonomidoktorn (http://www.luke.fi/ekonomidoktorn). Den ekonomiska utvecklingen kan granskas genom företagarinkomsten, omsättningen, avkastningsprocenten på total kapital eller exempelvis lönsamhetskvoten.