Lantbruksräkningen 2010

Producent: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral

Grund för uppgörande av statistiken: Uppgörandet av statistiken grundar sig på statistiklagen (280/2004), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996) samt Europaparlamentets och rådets förordning 1166/2008.

Finansieringsgrund för statistiken: Uppgörande av statistiken finansieras med Tikes medel. Eurostat finansierar en del av utgifterna.

1. Relevans av de statistiska uppgifterna

1.1. Datainnehåll och användningsändamål
Lantbruksräkningen är en strukturell undersökning av lantbruket och den görs som en helhetsundersökning på de finländska gårdarna med tio års intervall. Mellan räkningarna genomförs en strukturundersökning för lantbruket två gånger som en urvalsundersökning. De nästa strukturundersökningarna görs åren 2013 och 2016.

Datainnehållet i lantbruksräkningen omfattar täckande uppgifter och jordbrukare och gårdar. Det innehåller grunduppgifterna om alla lantbruks- och trädgårdsföretag. Det centrala datainnehållet är ägarform och belägenhet av gården, jordbruksareal och dess fördelning på olika växter, antalet husdjur och användningen av arbetskraft på gården. Dessutom ger räkningen information om generationsväxling, datorer och Internetförbindelser, energianvändning på gården, bevattning samt annan företagsverksamhet. I samband med datainsamlingen för lantbruksräkningen år 2010 riktades till 15 000 gårdar dessutom en undersökning avseende produktionsmetoder, som samlade in information om vintertäckning av åkrarna och bearbetningsmetoder samt husdjursproduktion.

Med hjälp av statistiken kan man följa upp utvecklingen av lantbruks- och trädgårdsnäringens struktur i Finland. Uppgifterna är också jämförbara med resultaten i övriga EU-länder. Statistiken används både nationellt och internationellt. Statistiken är en del av Europeiska statistiksystemet (ESS). EU:s statistikkontor Eurostat och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerar statistiska uppgifter i sina webbtjänster. Andra användare är forskning, förvaltning, lantbruks- och livsmedelsföretag, jordbrukare, intresseorganisationer, rådgivning och medier.

1.2. Begrepp och klassificering
Datainnehållet i lantbruksräkningen är omfattande och många olika begrepp används däri. De viktigaste begreppen presenteras i bilaga 1.

1.3. Forskningsobjekt och informatörer
Resultaten från lantbruksräkningen beskriver det finländska lantbrukets struktur och dess förändringar. Uppgifterna är också internationellt jämförbara.

Målgruppen för räkningen är alla gårdar som aktivt bedriver lantbruksproduktion. Med en aktiv gård avses en gård eller ett företag som odlar minst en hektar åkrar eller som har husdjur motsvarande minst en husdjursenhet, samt de trädgårdsföretag på mindre än en åkerhektar som utövar trädgårdsproduktion för försäljning (till exempel växthusföretag). Odling av trädgårdsprodukter för husbehov räknas inte som aktiv verksamhetsutövning. I samband med lantbruksräkningen uppdateras populationen av finländska gårdar, det vill säga lantbruksregistret.


1.4. Beaktande av användarperspektivet
I planeringsfasen för lantbruksräkningen ordnades två kundtillfällen, där kunderna fick lägga fram sina åsikter om datainnehållet i räkningen. Utgående från användarnas önskemål tillades några nationella frågor i datainnehållet för lantbruksräkningen. Producentorganisationerna MTK och SLC har aktivt deltagit i planeringen av räkningen. Deras representanter har till exempel kommenterat frågorna och anvisningarna samt testat den elektroniska datainsamlingen.

2. Uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet
Lantbruksräkningen följer Europaparlamentets och rådets förordning 1166/2008.


2.1. Forskningsmetod
Uppgifterna i lantbruksräkningen insamlas från alla lantbruks- och trädgårdsföretag i Finland. Målgruppen för datainsamlingen är de gårdar som ingår i lantbruksregistret och de trädgårdsföretag som ingår i trädgårdsregistret. En del av uppgifterna fås från förvaltningsregister och en del insamlas från gårdarna. Från cirka 50 000 gårdar insamlades uppgifterna för lantbruksräkningen med en grundenkät och från cirka 15 000 gårdar med en omfattande enkät, som efterfrågade uppgifter om både lantbruksräkningen och produktionsmetoder. Från förvaltningsregistren insamlas information från djurregister, landsbygdsnäringarnas datasystem och ekoregistret.

De uppgifter som samlades in från gårdarna för lantbruksräkningen insamlades elektroniskt eller som telefonintervjuer. Tike genomförde den elektroniska datainsamlingen. Telefonintervjuerna utfördes av Taloustutkimus på begäran av Tike.

Uppgifterna för de gårdar som inte svarade imputeras genom användande av medelvärdesimputering.


2.2. Faktorer som påverkar tillförlitligheten av statistiken
Svarsprocenten i lantbruksräkningen var 95 %. Tack vare den stora målgruppen, den höga svarsprocenten och imputeringen av de saknade uppgifterna är resultaten tämligen tillförlitliga.

I enkäten ingår många frågor och frågorna definieras på ett mycket komplext sätt. En del av svaren är baserade på jordbrukarnas uppskattningar. Generellt kan jordbrukarna svara på frågorna med tillräckligt hög noggrannhet.

2.3. Korrigeringsförfarande vid fel
Fel som noteras i statistiken korrigeras så fort som möjligt enligt rekommendationer från Delegationen för Finlands officiella statistik. Korrigerade uppgifter publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet
Resultaten från lantbruksräkningen publiceras i fem omgångar under år 2011-2012. De slutliga uppgifterna publiceras under hösten 2012.

Tidpunkterna för offentliggörandet av uppgifterna meddelas på Tikes webbplats under statistikkalendariet på adressen: www.lantbruksstatistik.fi.

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet
Resultaten från lantbruksräkningen är i huvudsak jämförbara med resultaten från strukturundersökningen år 2007. Resultaten från båda undersökningarna innefattar både gårdar och alla trädgårdsföretag. Tidigare publicerades inte uppgifterna för trädgårdsföretag som inte omfattades av lantbruksregistret i samband med strukturundersökningen. Uppgifterna om dessa gårdar har ingått i trädgårdsstatistiken.

Uppgifterna om arbetskraft är jämförbara mellan åren 2010 och 2007. Däremot har det skett en förändring i statistikföringen av arbetskraftsuppgifterna mellan åren 2007 och 2005. År 2005 efterfrågades arbetstidsuppgifterna i dagar, medan de därefter har efterfrågats i timmar. Före år 2005 efterfrågade arbetstiderna enligt olika arbetstidsklasser.

De övriga uppgifterna om företagsverksamheten har hållits oförändrade sedan år 2005. Branschklassificeringen har ändrats lite och omsättningsklassificeringen har specificerats.

År 2003 infördes de nya branscherna renskötsel, fiskeri, byggande och programtjänster på enkätformuläret för strukturundersökningen.

5. Tillgång till uppgifterna och tydlighet
Statistiken publiceras på Tikes lantbruksstatistiktjänst Matilda på adressen: www.lantbruksstatistik.fi

På statistikwebbplatsen presenteras resultaten från lantbruksräkningen och strukturundersökningen år 2007. Resultaten från de tidigare strukturundersökningarna har publicerats som papperspublikationer. Frågor som gäller statistik och datamaterial besvaras av Tikes informationstjänst, telefon 202 77 21208, må−fre kl. 9−16.

Statistikbeskrivningen kan fås på statistikwebbplatsen.

 

Bilaga 1. Begrepp i Lantbruksräkningen 2010

Djurenhet

En djurenhet beskriver antalet husdjur och, med motsvarande koefficienter, husdjursgårdarnas storlek. Koefficienterna för olika husdjur finns i tabellen nedan. Koefficienten för till exempel en mjölkko är 1, och således motsvarar en mjölkko en husdjursenhet.

Koefficienter för beräkning av husdjursenheter:

Husdjur Koefficient för djurenhet

J01 Hästar 0,8

J02 Nötkreatur, under 1 år 0,4

J03 Tjurar 1–2 år 0,7

J04 Kvigor 1–2 år 0,7

J05 Tjurar, minst 2 år 1,0

J06 Kvigor, minst 2 år 0,8

J07 Mjölkkor 1,0

J08 Övriga kor 0,8

J09 Får 0,1

J10 Getter 0,1

J11 Grisar under 20 kg 0,027

J12 Avelssuggor, minst 50 kg 0,05

J13 Övriga svin 0,03

J14 Broiler 0,007

J15 Värphöns 0,014

J16 Övriga fjäderfä 0,03

Årsverke
Med årsverke (AWU) avses antalet arbetstimmar som en arbetstagare använt till lantbruksarbeten under ett år. Ett årsverke är 1800 arbetstimmar om året, dvs. 8 timmar om dagen, 5 dagar i veckan under 11 månader. Definitionen av årsverke varierar något i olika EU-länder beroende på den normala arbetstiden i respektive land. I varje medlemsland motsvarar ett årsverke den normala årliga arbetstiden i ifrågavarande land.

Tillfällig arbetskraft
Som tillfällig arbetskraft betraktas alla personer som tillfälligt anställts för jordbruks- och trädgårdsarbeten på gården (under 6 mån/person eller knappt en skördeperiod på växtodlingsgårdar).

Utbildning inom lantbruksområdet
Med utbildning avses utbildning inom lantbruks- eller trädgårdsområdet. I grundutbildningen inom lantbruksområdet ingår bl.a. grundlinje för lantbruk som avlagts vid en lantbruksskola. Högre utbildning inom lantbruksområdet utgörs av bl.a. agrolog- och agronomexamen. Uppgifterna om utbildning frågades av den person som har huvudansvaret för skötseln av gården.

Lantbruksarbete
Arbete som anknyter till produktionen på lantbrukslägenheten eller i trädgårdsföretaget. Lantbruksarbete omfattar arbete med växtodling och husdjur, bokförings-, lednings- och planeringsarbeten inom lantbruks- och trädgårdsekonomin, reparation, underhåll och service av maskiner, nybyggen inom lantbruks- och trädgårdsekonomin, grundrenoveringar och grundläggande förbättringsarbeten, trädgårds- och växthusarbete (i trädgårdsodling för försäljning), biodling samt arbeten i anslutning till lagring och förpackning av lantbruks- och trädgårdsprodukter. Hushållsarbeten, jakt och fiskodling, renskötsel och pälsdjursuppfödning betraktas inte som lantbruksarbete.

Jordbrukssammanslutning
Inom en jordbrukssammanslutning äger, arrenderar eller på annat sätt sköter en grupp fysiska personer en gård, eller sina egna gårdar som om de var en gård. Arbetstagare inom en jordbrukssammanslutning är alla delägare som deltar i jordbruksarbetet på gården, delägarnas minst 15 år gamla familjemedlemmar samt utomstående personer med fast eller tillfällig anställning inom lantbruksverksamheten inklusive lantbruksavbytare, entreprenörer etc.

Lantbrukslägenhet
– En lantbrukslägenhet enligt Lantbruksregistret
Med en lantbrukslägenhet avses en s.k. aktiv gård, som i sin besittning har minst en hektar utnyttjad jordbruksmark och som idkar jordbruksproduktion. Inkluderar även de lantbrukslägenheter som idkar jordbruksproduktion, men som i sin besittning har mindre än en hektar utnyttjad jordbruksmark, ifall de har minst en djurenhet husdjur. Före år 2000 klassificerades som aktiva gårdar de lantbrukslägenheter som i sin besittning hade minst en hektar åker eller trädgård och idkade jordbruksproduktion eller övrig företagsverksamhet. Från och med 1995 har man såsom aktiva gårdar endast klassificerat de gårdar som idkar skogsbruk eller övrig företagsverksamhet och som har åkerareal i odling.

­– Lantbrukslägenhet enligt lantbrukets strukturundersökning
I lantbrukets strukturundersökning används en definition av lantbrukslägenhet som är enhetlig i alla EU-länder. I lantbrukets strukturundersökning klassificeras också trädgårdsföretag som lantbrukslägenheter. Den nedre gränsen för lantbrukslägenheter har i alla EU-länder definierats så att produktionen på de gårdar som överstiger gränsen täcker 99 procent av jordbruksproduktionen i respektive land. I Finland är målgruppen för lantbrukets strukturundersökning de lantbrukslägenheter och trädgårdsföretag som i sin besittning har minst en hektar jordbruksmark eller vars ekonomiska storlek är minst 1200 ESU. Lantbrukslägenheternas nedre gräns varierar något mellan olika EU-länder.

Skogsbruksarbeten
Med skogsbruksarbeten avses här skogsbruksarbeten som gjorts i gårdens egen skog.

Flerbranschgård
En gård där man utöver jord- och skogsbruk även idkar annan företagsverksamhet.

Övrig företagsverksamhet
Som övrig företagsverksamhet betraktas all ekonomiskt betydelsefull och regelbunden biinkomstverksamhet. Den övriga företagsverksamheten anknyter direkt till gårdens eller trädgårdsföretagets verksamhet, och den har ekonomisk betydelse för gårdens eller trädgårdsföretagets verksamhet.

Aktiebolag, lantbrukslägenheter som ägs av staten och sammanslutningar (lantbrukslägenheter som ägs av juridiska personer)
I denna grupp ingår lantbrukslägenheter som ägs av staten, kommunen, kyrkan, någon annan offentlig eller halvoffentlig anstalt, företag, andelsföretag, aktiebolag, stiftelser eller andra motsvarande institutioner. De personer som arbetar med lantbruk på dessa gårdar utgörs av förvaltare, andra fast och tillfälligt anställda personer inklusive entreprenörer etc.

Familjejordbruk
Gårdar som innehas av enskilda personer, makar eller sambor, syskon, personer som genom testamente eller arv är gemensamma förmånstagare eller enskilda innehavare som endast har ekonomiskt och juridiskt ansvar för en gård, som uppfyller kraven på en jordbrukssammanslutning. Arbetstagare i familjelantbruk är odlarna, odlarnas makar som deltar i lantbruksarbetet, övriga medlemmar av jordbrukarfamiljen, fast och tillfälligt anställda personer inklusive lantbruksavbytare, entreprenörer etc. Övriga familjemedlemmar utgörs av minst 15 år fyllda nära släktingar i uppåt- och nedåtstigande led som deltar i lantbruks- och trädgårdsarbetet inklusive sambor och pensionärer oberoende av om de erhåller lön för arbetet.

Ekonomisk storlek
Ekonomisk storlek är ett begrepp som används i EU:s typologi och som definierar gårdarnas kalkylmässiga ekonomiska storlek utifrån produktionen och de standardiserade täckningsbidragen (SGM).

Förvaltare
Förvaltaren ansvarar för skötseln av ekonomiska och produktionsinriktade uppgifter i anslutning till gårdens sedvanliga, dagliga verksamhet. Förvaltaren hör till de fast anställda arbetstagarna.

Produktionsinriktning
Med produktionsinriktning avses den huvudsakliga produktionsinriktningen på lantbrukslägenheten, dvs. den ekonomiskt mest betydande produktionsinriktningen för jordbruket. Den definieras enligt erhållen bruttoinkomst under normala förhållanden under året. Uppgiften erhålls årligen från lantbrukets stödansökningsblanketter i fråga om de gårdar som sökt stöd och meddelas således av odlaren själv.

– Produktionsinriktning enligt lantbruksregistret
Med produktionsinriktning avses den huvudsakliga produktionsinriktningen på lantbrukslägenheten, dvs. den ekonomiskt mest betydande produktionsinriktningen för lantbrukslägenheten. Den definieras enligt erhållen bruttoinkomst under normala förhållanden under året. Uppgiften erhålls årligen från lantbrukets stödansökningsblanketter i fråga om de gårdar som sökt stöd och meddelas således av odlaren själv. Uppgifterna om gårdar som inte sökt stöd utreds genom en kompletterande enkät på hösten.

– EU-produktionsinriktning (typologi)
I lantbrukets strukturundersökning indelas lantbrukslägenheterna i EU-produktionsinriktningar som fastställs enligt sammansättningen hos gårdens standardiserade totala täckningsbidrag. Med andra ord på basis av en hurdan andel de olika täckningsbidrag som representerar gårdens olika fysiska egenskaper har av gårdens standardiserade totala täckningsbidrag. I typologin indelas produktionsinriktningarna i fyra hierarkiska nivåer. Den vanligaste nivån har nio produktionsinriktningar.

Utländsk arbetskraft
Med utländska arbetstagare som arbetar på gården avses personer som inte är finländska medborgare. Den utländska arbetskraften på gården omfattar den avlönade utländska arbetskraften (utländska jordbrukare eller medlemmar av en jordbrukarfamilj har inte inkluderats i den utländska arbetskraften).

Entreprenör
Entreprenörer kan vara till exempel grävmaskinsföretagare, jordbruksmaskinentreprenörer eller arbetstagare för ett byggföretag som arbetar på gården. Gården betalar inte direkt lön till dessa, utan entreprenören erhåller betalning för till exempel ett helt projekt eller en tjänst.

Fast anställda
Fast anställda arbetstagare är personer som inte hör till jordbruksbefolkningen. Som fastanställda arbetstagare räknas de personer som under det senaste året arbetat minst 6 månader med lantbruksarbete på gården. På växtodlingsgårdar räknas också de personer som fast anställda arbetstagare som arbetat under 6 månader men som gjort det under hela växtperioden. En fast anställd arbetstagare som varit frånvarande en del av året på grund av tvingande hinder såsom sjukdom, semester, värnplikt eller olycksfall räknas också som fast anställd.

Jordbruksbefolkning
Jordbrukare som hör till jordbruksbefolkningen samt jordbrukarnas makar som utför lantbruksarbeten på gården, övriga medlemmar av jordbruksfamiljen, delägare i jordbrukssammanslutningar samt delägarnas familjemedlemmar.