Lantbrukets struktur
1. Statistikuppgifternas relevans
1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål
Statistiken över lantbrukets struktur innehåller uppgifter om gårdarnas antal, jorddisponering och produktionsinriktning samt om jordbrukarna i Finland. Statistiken ger en översiktsbild av gårds-, ägar- och produktionsstrukturen i det finländska jordbruket samt av jordbrukarnas antal och åldersstruktur.
1.2. Begrepp
Gård
Med gård avses en så kallad aktiv gård som har minst en hektar utnyttjad jordbruksjord eller som har ett antal husdjur som motsvarar minst en djurenhet. Före år 2000 definierades som aktiv gård en gård som bedrev jordbruksproduktion eller annan företagsverksamhet, och som hade minst en hektar åker eller trädgårdsmark i sin besittning.
Åker och trädgård
Med åker och trädgård avses i tabellen över jorddisponering den totala jordbruksarealen, från vilken subtraherats den areal som används för växthusproduktion, de utnyttjade arealerna av naturängar och -beten samt arealen av hagmark i betesbruk.
Åker i odling
I tabellen över jorddisponering avses med åker i odling arealen av åker och trädgård exklusive arealen av övrig jordbruksareal.
Skogsmark
I tabellen över jorddisponering avses med skogsmark skog och beskogad åker samt för beskogning förbehandlad åker.
Övrig mark
I tabellen över jorddisponering ingår i övrig mark väg- och tvinmark, impediment, tomtmark, övrig mark samt i besittning varande naturäng och bete, exklusive i bruk varande naturäng och bete samt betesbruk av naturmark.
Produktionsinriktning
Med produktionsinriktning avses den huvudsakliga produktionsinriktningen på lantbrukslägenheten, dvs. den ekonomiskt mest betydande produktionsinriktningen för jordbruket. Den definieras enligt erhållen bruttoinkomst under normala förhållanden under året. Uppgiften erhålls årligen av de gårdar som ansökt om stöd från blanketten om ansökan om lantbruksstöd och har då uppgetts av jordbrukaren själv. Uppgifterna om de gårdar som inte ansökt om stöd bestäms på basis av deras produktionsinriktning och standardiserade täckningsbidrag.
Odlare
Då det gäller gårdar som ägs av en privatperson avses med odlare den person som i första hand ansvarar för skötseln av angelägenheter relaterade till gården. I antalet odlare ingår inte eventuella andra odlare som bor på gården. Antalet odlare är alltså alltid lika stort som antalet gårdar som ägs av privatpersoner.
1.3. Klassificering
Uppgifterna presenteras per ELY-central, per åkerstorleksklass, enligt produktionsinriktning åldersklass. Uppgifterna kan också fås med en annan klassificering.
1.4. Uppgiftskällor
Uppgifterna om lantbrukets struktur fås från lantbruksregistret, där man årligen samlar information om alla gårdar i Finland som bedriver jordbruksproduktion. Uppgifterna samlas in från olika källor av statistikgruppen vid Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral). Största delen av registrets datainnehåll baserar sig på uppgifter som samlats in från jordbrukarna i samband med landsbygdsförvaltningens myndighetsuppgifter. Uppgifterna kompletteras årligen genom en statistikenkät som riktas direkt till jordbrukarna.
1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer
Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), statistiklagen (280/2004), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996) och lag om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (248/2008).
2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen
2.1. Statistikpopulation
I lantbruksregistrets population ingår alla de gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet. I populationen ingår inte de trädgårdsföretag som enbart bedriver växthusproduktion.
Populationen för lantbruksregistrets skapas varje år utgående från föregående års lantbruksregister genom att man lägger till nya gårdar som börjat med lantbruksproduktion och stryker från registret de gårdar som upphört med lantbruksproduktion. De ovan nämnda gårdarna tas fram genom att lantbruksregistret jämförs med uppgifterna i landsbygdsnäringsregistret och dess delregister.
2.2. Forskningsdesign och datainsamling
Registeruppgifterna om populationen fås till stor del från landsbygdsnäringsregistret, vars huvudsakliga användningsändamål har att göra med myndighetsuppgifter enligt lagen om landsbygdsnäringsregistret, bland annat behandling och övervakning av landsbygdsnäringsförvaltningens stöd, förberedelse av beslut, planering av åtgärder och uppföljning av deras verkningar samt statistikföring. Uppgiftskällan för statistiken över lantbrukets struktur är det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) som ingår i landsbygdsnäringsregistret.
Tike har huvudansvaret för upprätthållandet av landsbygdsnäringsregistret. Uppgifterna i IACS matas in på försorg av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Uppgifterna tas från de blanketter för ansökan om jordbrukets basstöd som jordbrukarna lämnar in. Registeruppgifterna för de gårdar som inte ansöker om stöd samlas in direkt av odlarna genom en statistikenkät. I samband med detta kontrolleras också basuppgifterna för de gårdar som under det senast innevarande året upphört med lantbruksproduktion.
3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet
Landsbygdsnäringsregistret, från vilket uppgifterna om lantbrukets struktur tas till lantbruksregistret, innehåller uppgifter om alla gårdar i Finland inklusive de gårdar som redan upphört med sin produktion och de gårdar som bedriver lantbruksproduktion men inte ansöker som stöd. På grund av detta är lantbruksregistrets täckning nästan 100 procent. IACS som ingår i landsbygdsnäringsregistret täcker omkring 98 procent av alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion.
Uppgifterna i lantbruksregistret kan anses vara synnerligen tillförlitliga, eftersom uppgifternas korrekthet granskas med olika metoder innan stöden utbetalas. I populationen för lantbruksregistret ingår inte växthusföretag som drivs utanför gårdarna.
4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet
Uppgifterna om lantbrukets struktur är slutliga och beskriver situationen den 1 april. Referensdatum för områdesindelningen är den 1 januari.
5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens
De centrala uppgifterna om lantbrukets struktur samlas i den årligen utgivna publikationen Lantbruksregistret, som förutom tabeller också innehåller grafik och temakartor. Informationen publiceras också i den Lantbruksstatistiska årsboken och på nätet i webbtjänsten Matilda www.matilda.fi.
Utöver de ovannämnda görs på begäran särskilda utredningar på basis av lantbruksregistret. Mera information om dessa fås från Tikes informationstjänst och via Tikes webbsidor www.mmmtike.fi.
Det finns uppgifter att tillgå om lantbrukets struktur från och med år 1972.
6. De statistiska uppgifternas jämförbarhet
Uppgifterna om lantbrukets struktur i Lantbruksregistret är i stort sett jämförbara från och med år 1991 samt med uppgifterna från lantbruksräkningarna år 1990 och 2000. Eventuella skillnader omnämns i samband med statistiktabellen. För år 1990 användes enbart begreppet gård, som avsåg alla finländska gårdar som innehade minst en hektar åker. Under perioden 1990 - 1998 publicerades parallellt med serien innehållande begrepper ’gård’ också en serie där man använde begreppet ’aktiv gård’. År 2000 upphörde man med indelningen enligt begreppet aktiv gård och gård, och tog i bruk ett nytt begrepp för ’gård’ som är jämförbart med det tidigare begreppet ’aktiv gård’.
7. Tydlighet och konsistens
Den definition på begreppet gård som används i lantbruksregistret skiljer sig från den definition som används i Lantbrukets strukturundersökning. I lantbruksregistret avses med gård en så kallad aktiv gård, som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal och som bedriver jordbruksproduktion. Gårdar som har under en hektar utnyttjad jordbruksareal har tagits med i lantbruksregistret om de har ett antal husdjur som motsvarar minst en djurenhet. I lantbrukets strukturundersökning räknas också trädgårdsföretag som gårdar. I populationen för lantbrukets strukturundersökning ingår de gårdar och trädgårdsföretag som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller vars ekonomiska storlek är minst 1200 ESU.