Kvalitetsbeskrivning av statistik om skogsindustrins virkesförbrukning

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet (Metla) har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statistiskuppgifternas relevans

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

Statistiken om skogsindustrins virkesförbrukning innefattar årliga uppgifter om inhemskt och importerat råvirke som används som råvara för skogsindustriprodukter i Finland samt om skogsindustrins biprodukter och träavfall (sågflis och spån). Uppgifterna uppges per virkessortiment, ursprung, skogsindustribransch och landskap (ända till 2014 per Finlands skogscentrals verksamhetsområden). Från och med 2015 virkesförbrukning presenteras per landskap utan fördelningen av ursprungen av råvirke för dataskydds skull. Uppgifterna används för att följa upp virkesförbrukningen inom skogsindustrin, och tillsammans med uppgifterna om förbrukningen av virke för energiproduktion för att följa upp den totala virkesförbrukningen i Finland.

1.2. Begrepp och klassificering

Råvirke är skogsavverkad, industriellt obearbetad stamved som antingen är inhemskt eller importerat. Råvirkesslagen (virkessortimenten) indelas på basis av mått- och kvalitetskraven som ställs på trävaran i timmer och massaved. Som massaved räknas också småstockar och bjälkar som inte uppfyller mått- och kvalitetskraven på timmer. Därutöver använder skogsindustrin importerat flis och spån som klassificeras som råvirke. Importerat flis och spån kan även innefatta utländskt avfallsvirke (till exempel flis och spån från trävaruindustrin) som dock används för första gången i Finland.

Sågflis och -spån (såg- och kutterspån) som används i skogsindustrin är en träbiprodukt som uppstår inom trävaruindustrin och som används i framställningen av trämassor, spån- och träfiberskivor samt träpellets. Sågflisens och spånens ursprung kan inte statistikföras separat, och därför klassificeras de som inhemskt virke. Sågflis och spån (andragångsförbrukning av virke) räknas inte ihop med råvirke (förstagångsförbrukning av virke) i statistiken. Vid en andra användning av virke utnyttjas råvirket på nytt, och dessa volymer har redan tidigare ingått i siffrorna för råvirkesförbrukningen.

Användningen av råvirke presenteras i kubikmeter fast mått på bark. Volymerna av sågflis och spån som används av skogsindustrin statistikförs som fast mått på eller under bark enligt anmälningarna om förbrukningen.

De virkesmängder som används inom skogsindustrin anges per bransch, och benämningarna på dessa beskriver vilken typ av träförädlingsverksamhet det är fråga om. Som tilläggspreciseringar läggs följande fram:

Sågverksindustrin indelas i stora och medelstora sågar samt små sågar. De föregående är stora sågverk som årligen förbrukar mer än 10 000 m³ råvirke och i allmänhet är organiserade sågverk. Uppgifterna om virkesvolymen som dessa förbrukar statistikförs årligen. Antalsmässigt är de små sågverken en stor grupp sågindustriföretag vars årliga förbrukning av råvirke uppgår till högst 10 000 m³. Små sågverk inkluderar små lokala försäljningssågar, cirklar för husbehov vid jordbruksenheter och företag som säljer sågningstjänster i form av hyressågar eller mobila sågar.
Plywoodindustrin täcker det virke som har gått till produktion av både plywood och faner
Den mekaniska skogsindustrin omfattar det virke som har använts för att producera slipmassa och raffinörmassa
Från och med 2013 omfattar näringsgrenen ”Annat” virke som används i tillverkningen av spån- och träfiberskivor, stolpar, stockbyggnader och träpellets. Dessförinnan ingick tillverkningen av stolpar och stockbyggnader i näringsgrenen ”Annan trävaruindustri” och spån- och träfiberskivindustrin anmäldes som en separat bransch. Anledningen till denna förändring är behovet av kryptering av data på grund av det låga antalet datortillhandahållare.

1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnar

De virkesvolymer som förbrukas inom skogsindustrin grundar sig på material som Skogsindustrin rf samlat in från sina medlemsföretag och som Naturresursinstitutet kompletterar i fråga om trävaruindustrin. Statistiken omfattar totalt cirka 160 företag eller deras verksamhetsställen. Uppgifterna insamlas kalenderårsvis. De virkesvolymer som små sågar förbrukar har utreds i separata sampelundersökningar. Den senaste gällande 2008–2010 genomfördes vid Skogsforskningsinstitutet. Det fanns då cirka 1 200 småsågar i drift i Finland. Uppgifter som samlats in i separata utredningar bevaras oförändrade i annan statistik fram till följande undersökning.

1.4. Beaktande av användarperspektivet

Från statistikanvändarna insamlas respons i samband med möten gällande statistikproduktionen, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1 Undersökningsmetod

Uppgifterna från Skogsindustrin rfs medlemsföretag sammanställs enligt landskap och verksamhetsområde och sänds av Skogsindustrin rf. I materialet framläggs inte volymerna av virkesförbrukningen enligt företag/verksamhetsställe, men det innehåller en förteckning över industrianläggningarna som ingår. Uppgifterna från de övriga skogsindustriföretagen samlar Naturresursinstitutet in direkt av dessa aktörer. Volymen av råvaran som används för att framställa pellets uppskattas utifrån produktionen av träpellets.

2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet.

Så många skogsindustriföretag som möjligt inkluderas i undersökningen om virkesförbrukningen. För sampelundersökningarna återstår virkesförbrukningen vid små sågverk som står för endast en procent av förbrukningen av inhemskt råvirke inom skogsindustrin.

2.3. Förfarande för rättelse av fel

Man försöker så snart som möjligt korrigera fel som upptäckts i statistiken, och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet och punklighet

Uppgifterna som gäller statistikåret (ett kalenderår) insamlas alltid i början av följande år och publiceras i början av samma år vid den tidpunkt som uppges i Naturresursinstitutets kalender för statistikpublicering.

4. Statistiskens enhetlighet och jämförbarhet

Basgruppen i statistiken omfattar alla företag som är betydande då det gäller förbrukning av råvirke i produktionsverksamheten. Årsuppgifterna jämförs alltid med uppgifterna som erhållits föregående år enligt område, verksamhetsområde och trävaruslag, och i mån av möjlighet enligt företag/verksamhetsområde. Om det förekommer betydande skillnader i materialet, utreds orsaken till variationen.

Överensstämmelsen av statistiken över virkesförbrukningen med avverkningsstatistiken, statistiken över virkesimport och skogsindustrins produktionsstatistik följs upp. Enligt utredningen var skillnaden mellan uppgifterna om virkesförbrukningen inom skogsindustrin och den skenbara förbrukningen av råvirke (avverkningar+import+export) 2014–2018 (medeltal för 5 år) i genomsnitt endast två procent.

Uppgifterna om virkesförbrukningen 1989–1995 har ursprungligen presenterats enligt den äldre fördelningen enligt skogsnämnd. Uppgifterna har senare omräknats enligt Finlands skogscentrals indelning enligt verksamhetsområde (läget 2014) från det kommunspecifika materialet.

Uppgifterna om virkesförbrukningen före 1989 har sammanställts från förrunda siffror, vilket betyder att kolumn- eller radsummorna inte alltid är helt förenliga med summanumren som visas i tabellerna.

De tidigaste tidsserier från och med 1860-talet som visas i statistiktabellerna bygger på Heikki J. Kunnas verk Metsätaloustuotanto Suomessa 1860–1965 (Kasvututkimuksia IV, Suomen Pankki, 1973, enbart på finska) och de utredningar som Metla har gjort om temat. Metla har även gjort riksomfattande undersökningar om virkesförbrukning sedan 1927. Metla har publicerat en årlig statistik över virkesförbrukning sedan början av 1960-talet i serien Folia Forestalia och på 1990-talet i serien Metsätilastotiedote.

Statistiken innehåller inte virke som har exporterats, och uppgifterna för detta presenteras i delen Skogsindustrins utrikeshandel i Naturresursinstitutets statistikdatabas. Uppgifterna om virke för energianvändning presenteras i delen Energianvändningen av trä i databasen.

Om det inte finns något att indikera i statistiken för någon variabel, presenteras den i statistikdatabasen med ett kolon (..). Samma sätt att märka har också använts i de fall informationen är konfidentiell, ologiskt för presentation eller om ingen information har erhållits.

För beräknings- och utskrivningsskäl har man varit tvungen att använda i tabellen ’Skogsindustrins virkesförbrukning per bransch’ ett streck (-) för samma ändamål.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken produceras varje år vid den tidpunkt som anges i publiceringskalendern. Uppgifterna finns också tillgängliga i Naturresursinstitutets statistikdatabas.