Kvalitetsbeskrivning av statistik om energianvändningen av trä

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet (Metla) har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statististikuppgifternas relevans

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

Statistiken ‘Energianvändningen av trä’ omfattar årsstatistik över de fasta träbränslen som använts i värme- och kraftverken. Statistiken presenteras enligt träbränslesortiment, landskap (från 2010 och framåt; ända till 2014 per Finlands skogscentrals verksamhetsområden) och anläggningstyp. För skogsflis presenteras de råmaterial som använts för dess tillverkning.

Uppgifterna används i uppföljningen av energianvändningen av träbränslen och tillsammans med data om skogsindustrins virkesförbrukning i uppföljningen av den totala virkesförbrukningen. Uppgifterna nyttiggöras bland annat i Statistikcentralens energistatistik och i uppföljningen av den nationella energi- och klimatstrategin samt den nationella skogsstrategin med dess regionala skogsprogrammen. Statistikuppgifterna sänds också till internationella organisationers (Eurostat, UNECE/FAO) statistik.

1.2. Begrepp och klassificeringar

Värmeverken förbränner olika energikällor och producerar värme antingen lokalt eller till värmenätverket. Kraftverken är i allmänhet samproduktionsanläggningar som utöver värme även producerar el.

Med fasta träbränslen som förbrukas vid värme- och kraftverken avses här skogsflis, skogsindustrins biprodukts- och avfallsvirke samt andra fasta träbränslen av vilka alla kan vara inhemska eller importerade.

Med skogsflis avses bränsleflis eller -kross, som kan tillverkas av allt det trämaterial som fås från skogen såsom trädstammar, -toppar, kvistar, barr, blad, stubbar och rotvältor. Skogsflis indelas enligt råvarorna på följande sätt:

 a) Skogsflis av stamved (råvirke):

• Kvistad slana: flis (slanflis) tillverkat av kvistat klenvirke. Vanligtvis fälls dessa slanor vid röjning av plantskogar eller vid gallring av ungskog. Kvistad slana kan även göras av hyggesrester från dylik röjning eller gallring. Hit hör även kvistad toppmassaved eller annat kvistat klenvirke från slutavverkningar.
• Okvistat klent virke (helträdsflis): flis tillverkat av all den biomassa som finns ovan jord (stamved, kvistar, barr/blad) och tillverkas oftast av klenvirke som uppkommer i samband med röjning av plantskog eller vid gallring/vård av ungskog. Hit räknas även helträdsflis från väg- och dikeskanter, åkrar, väglinjer, tomter o.s.v.
• Massaved: färdigt kvistad och kapad massaved som ursprungligen var tänkt som råvara för massaindustrin, men som har använts för energiproduktion.
• Grov stamved: flis tillverkat av grov skadad stamved eller stamved från rottorkade träd som inte duger till gagnvirke (t.ex. timmer) och som fällts och insamlats i samband med avverkning. Dylik ved är t.ex. grov stamved med lös röta (rotröta), alltså s.k. lump.

Kvistad slana, okvistat klenvirke och massaved presenteras i statistiken under den gemensamma benämningen ”Klenvirke”.

b) Skogsflis av skogsavfallsvirke:

• Flis eller kross av hyggesrester: flis tillverkat av hyggesrester d.v.s. skogsavfall. Hyggesrester uppkommer främst vid kalavverkningar och är de delar av trädet som förblir i skogen, såsom kvistar och toppar inklusive blad- och barrmassa (kvist- och toppmassa), samt enstaka vrakstockar som lämnats kvar på avverkningsområdet. Hit räknas även den okvistade toppmassaved, som avverkats på kalavverkningar och som görs till brännflis. Skogsavfallsfliset kan vara tillverkat av löst grot, grotbuntar eller balade hyggesrester.
• Stubbkross: flis eller kross tillverkat av stubbar och rotvältor. Från och med 2020 omfattar inte stubbar och lågor som i samband med torvupptagning grävts upp ur jorden och klassiferas som torvbränslen.

c) Annan skogsflis:

• annan råvara som inte nämnts ovan, till exempel energivide eller annan trädart med kort växtföljd som odlats för energianvändning.

Skogsindustrins biprodukts- och avfallsvirke består av följande träbränslesortimenten:

• Industrins avfallsflis: flis och bränslekross som uppkommer som biprodukt i sågindustrin eller annan trävaruindustri (t.ex. faner- och annan skivindustri samt snickeriindustrin).
• Sågspån: sågspån som uppkommit vid sågning eller annan träförädling.
• Kutterspån, slipdamm o.d.: kutterspån eller motsvarande spån som uppkommit vid hyvling av sågvara eller vid annan träförädling, samt slipningsavfall.
• Bark: trädbark, rest som uppkommer vid sågning och annan träförädling.

Andra fasta träbränslen:

• Återvinningsträ: rent träavfall som klassificeras som biobränsle eller trämaterial eller träprodukt som tagits ur bruk och som inte innehåller plastlaminat eller halogeniserande organiska föreningar eller tungmetaller, t.ex. trä-rester vid nybyggande, trä- eller lastpallar.
• Träpellets och -briketter: består av sammanpressat sågspån, hyvelspån och slipdamm. Innehåller också pelletar och briketter som framställts av flis av hyggesrester.

Rivningsträ och impregnerat trä som klassificeras som avfall innehåller inte i statistiken.

1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnar

Basgruppen i statistiken består av alla betydande värme- och kraftverk inom industri och energiproduktion som använder fasta träbränslen i sin energiproduktion. Dessa inkluderar även uppgifter om användningen av träbränslen vid små värmeverk och stora fastigheter som sköts av s.k. värmeföretagare. Ytterligare verkliga energiverk statistiken också innehåller andra enheter som använder fasta träbränslen t.ex. spåntorkanläggningar och mesaugnar. Totalt innehåller statistiken uppgifter om cirka 1 300–1 400 anläggningar.

1.4. Beaktande av användarnarperspektivet

Från statistikanvändarna insamlas respons i samband med möten gällande statistikproduktionen, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1 Undersökningsmetod

Förbrukningsuppgifterna samlas in mest med en postenkät, alternativt med ett webbformulär huvudsakligen direkt från energiproduktionsanläggningarna. Enkäten kompletteras efter behov med telefonintervjuer.

Förbrukningsuppgifterna insamlas årligen från majoriteten av uppgiftsleverantörerna kommunvis enligt anläggningens placering. När det gäller vissa av de allra minsta värmeverken begärs informationen in glidande med några års intervall. Under denna period hålls deras uppgifter oförändrade i statistiken. Hos företag som tillfrågas mer sällan än en gång per år utgjorde förbrukningen av träbränslen 1,0 procent av den totala förbrukningen av fasta träbränslen 2019.

En del av volymerna av träbränslen som använts hos anläggningar som sköts av värmeföretagare (de småaste värmeverk och värmecentralerna i stora fastigheter) grundar sig på TTS Työtehoseuras årliga beräkningar som anmäls enligt områden. Informationen innehåller också energived som använts vid växthus.

Uppgifterna om förbrukningen av fasta träbränslen samlas in som volymenheter (kubikmeter löst mått, m³l) och/eller som energiinnehåll (megawattimme, MWh) och presenteras som kubikmeter fast mått (m³) samt som gigawattimmar (GWh). I vissa fall erhålls uppgifterna i massaenheter, dvs. i ton. Mängderna av träpellets och -briketter insamlas alltid i ton. Råvarufördelningen för skogsflis efterfrågas som volymenheter, energiinnehåll eller procentandelar av den totala förbrukningen av skogsflis. Följande koefficienter används för omvandlingen mellan olika enheter:

2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet.

Basgruppen i statistiken omfattar alla företag som är betydande då det gäller förbrukning av fasta träbränslen i produktionsverksamheten. Basgruppen uppdateras fortlöpande. I statistiken saknas sannolikt värmeverk som verkar i anslutning till små trävaruindustriföretag samt storfastigheternas flis- och pelletvärmeverk, vilket dock inte påverkar statistiken i någon väsentlig grad.

De anläggningsspecifika uppgifterna som samlats in med statistikenkäten jämförs alltid med uppgifterna som erhållits föregående år. Om volymen av förbrukningen av träbränsle eller fördelningen av träbränslen har förändrats betydligt, utreds orsaken till detta. Volymen av förbrukningen av träbränslen jämförs även med den nominella effekten i anläggningens panna för fast bränsle (MW).

Det finns alltid ett visst förhållande mellan den volym trädbränsle som förbrukas vid anläggningen och motsvarande energiinnehåll, dvs. energitäthet (MWh/m³l). Om den energitäthet som anmäls av anläggningen avviker väsentligt från den allmänna standarden, utreds orsaken till avvikelsen.

I vissa fall använder energianläggningarna industrins avfallsflis, spån och bark som olika köpta blandningar av träbränslen. Indelningen av dessa i egentliga slag av träbränslen måste i vissa fall uppskattas på anläggningsnivå.

Användningen av importerad flis i värmeverk har beräknats som differens mellan importen av flis i statistiken 'Skogsindustrins utrikeshandel' och användningen av importerad flis i statistiken 'Skogsindustrins virkesförbrukning'. Antagandet i beräkningen är att överskottet på virke har använts och statistikförts som skogsflis inom energiproduktionen. Antagandet stöds av att de mängder avfallsflis från skogsindustrin som använts för energiproduktion har varit relativt stabila nästan under hela statistikperioden

2.3. Förfarande för rättelse av fel

Man försöker så snart som möjligt korrigera fel som upptäckts i statistiken, och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet och punklighet

Uppgifterna som gäller statistikåret (ett kalenderår) insamlas alltid i början av följande år och publiceras i början av samma år vid den tidpunkt som uppges i Naturresursinstitutets kalender för statistikpublicering.

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Uppgifter om förbrukningen av fasta träbränslen insamlas också från bland annat Statistikcentralen, miljöministeriet, Energiverket, Energiindustrin rf och Kommunförbundet.

Av dessa är Naturresursinstitutets statistik Energianvändningen av trä den enda som grundar sig på ett totalt material. För annan statistik gäller i allmänhet någon begränsning, till exempel energianläggningens ägar- eller besittningsförhållanden eller anläggningens nominella effekt. I regel publiceras inte heller de uppgifter som samlas in av andra organisationer som regionsvis. Definitionerna av träbränslen i olika statistikuppgifter kan också avvika från varandra i fråga om både termerna och innehållet. Det som är gemensamt för alla statistiska uppgifter är att de gäller ett kalenderår.

Om det inte finns något att indikera i statistiken för någon variabel, presenteras den i statistikdatabasen med ett kolon (..). Samma sätt att märka har också använts i de fall informationen är konfidentiell, ologiskt för presentation eller om ingen information har erhållits.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken produceras varje år vid den tidpunkt som anges i publiceringskalendern. Uppgifterna finns också tillgängliga i Naturresursinstitutets statistikdatabas.