Kvalitetsbeskrivning av statistik om utrikeshandeln med fisk
Producent: Naturresursinstitutet från och med 1.1.2015. Tidigare har VFFI ansvarat för statistiken.
Principer för upprättande av statistiken: Statistikproduktionen baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004).
Finansieringsgrund för statistiken: Statistiken finansieras ur Naturresursinstitutets medel.
1. Statistikuppgifternas relevans
1.1. Datainnehåll och användningsändamål
I statistiken Utrikeshandeln med fisk uppges kvantiteten och värdet av handeln med fisk och fiskprodukter avsedda som människoföda eller för annan användning fördelade enligt produktgrupp och land.
Uppgifterna i statistiken Utrikeshandeln med fisk används i många olika sammanhang inom fiskeri, fiskförädling, fiskhandel, administration, forskning, intressebevakning och internationellt samarbete samt vid bedömning av konsumtion av fisk och olika fiskprodukter och deras betydelse som näring.
I statistiken över utrikeshandeln med fisk ingår i enlighet med internationell praxis i fisk och fiskprodukter även rom, skaldjur och blötdjur samt av dem tillverkade produkter.
1.2. Begrepp och klassificeringar
I importen avses med ursprungsland det land, i vilket varan har producerats eller tillverkats. Ibland kan ursprungslandet även vara avsändningsland. Om varan tillverkats i två eller flera länder betraktas det land i vilket den sista betydande behandlingen har utförts som ursprungsland. I exporten uppges senast kända destinationsland.
Produktgrupperna baserar sig på de CN-nomenklaturer som används i utrikeshandeln (https://tulli.fi/sv/statistik/kn-nomenklatur). I denna statistik uppges produkterna inom produktgrupperna enligt fiskart, om arten framgår av produktnumret. Av en stor del av CN-produktnumren framgår inte fiskarten. Det är till exempel inte möjligt att skilja på import och export av sill och strömming utgående från CN-nomenklaturen. Regnbåge har inte tidigare haft egna nummer, men från och med 2003 är det möjligt att särskilja regnbåge från grupperna 0302, 0303 och 0304.
Import- och exportmängderna uppges som produktvikter. Med produktvikt avses fiskpartiets eller fiskproduktens vikt vid tidpunkten för import eller export. I vikten ingår inte förpackningsmaterial.
Importvärdena utgör CIF-värden och exportvärdena FOB-värden. Med CIF-värdet (cost, insurance and freight) avses inom utrikeshandeln ett pris som utöver varans egentliga pris även inkluderar försäkring och frakt. I FOB-värdet (free on board) ingår förutom produktens pris även transport-, lastnings- och övriga leveranskostnader (t.ex. försäkring) fram till Finlands gräns. Sålunda ingår inte till exempel mervärdesskatt eller den tull som erläggs för import från länder utanför EU.
Exportsiffrorna inkluderar återexport. Med återexport avses varor som sålts vidare till utlandet i oförändrat skick och i samma form som de var vid importen. Återexportmängder och -värden statistikförs inte separat i utrikeshandeln utan de ingår i de totala exportsiffrorna.
Transitohandel via Finland och returnerade varor ingår inte i de siffror som uppgetts i denna statistik.
1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare
De ursprungliga statistikuppgifterna förvaras av Tullstyrelsen. I tullstatistiken kan man göra detaljerade sökningar via den avgiftsfria webbtjänsten ULJAS http://uljas.tulli.fi/
1.4. Beaktande av användarperspektivet
Responsen följs upp och beaktas i utvecklingen av statistiken.
2. Uppgifternas exakthet och riktighet
2.1. Undersökningsmetod
De statistiska uppgifterna om utrikeshandeln insamlas i Europeiska unionen (EU) med två olika system. Statistiska uppgifter om handeln med länderna utanför EU, s.k. tredje länder (externhandeln), erhålls från förtullningssystemet Uppgifterna om handeln mellan medlemsländerna (interhandeln) insamlas med ett separat förfarande, det så kallade INTRASTAT-systemet.
I handeln mellan EU:s medlemsstater övergick man år 1993 till den inre marknaden: varorna rör sig fritt inom gemenskapen. Den tidigare tulldeklarationen ersätts av Intrastat-statistikdeklarationen för internhandel som grundar sig på EU:s förordningar. Med den insamlas statistikuppgifter av de uppgiftsskyldiga företag och sammanslutningar som idkar internhandel (grundförordningen om EU-internhandel nr 3330/91). Intrastat-systemet är kopplat till mervärdesskattesystemet. Med hjälp av systemet upprätthålls ett register över uppgiftsskyldiga. Dessutom används de företagsspecifika uppgifter om internhandelns totalvärden som kan erhållas ur systemet som kontrolluppgifter. De används även för värdering av internhandelns totalvärde för företag som befriats från skyldigheten att lämna uppgifter.
De företag och sammanslutningar som är skyldiga att lämna uppgifter fastställs varje år per land utgående från den årliga importen och exporten. Värdegränserna för import och export är olika från land till land.
2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
När de finländska fiskefartygen lossar sin fångst i utländska hamnar eller utländska fartyg i finländska hamnar, tillämpas i princip samma skyldighet att lämna uppgifter som för övrig utrikeshandel. I praktiken syns denna del av fångsten inte i statistikuppgifterna över utrikeshandeln.
Över all handel utanför EU avges en tulldeklaration, några värdegränser tillämpas inte. Det finns en tullgräns mellan de EFTA-länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Norge, Island och Liechtenstein) och EU. Det förekommer osäkerhet i statistikdeklarationerna för internhandel, särskilt beträffande användningsformerna för fiskprodukter.
Avvikelserna i statistiken mellan de olika länderna beror till största delen på skillnader i anmälningsskyldigheten (värdegränserna) i olika EU-länder. Skillnader kan till exempel uppstå, om ett stort företag i utlandet levererar varor till sådana företag i Finland, som inte är anmälningsskyldiga. I detta fall deklareras varorna i exportlandet, men inte i Finland. Skillnaderna kan även bero på att produkter och uppgifter registreras på olika sätt i olika länder. Även tidpunkten för insamlingen av uppgifterna kan variera: vid årsskiftet eller månadsskiftet kan ett varuparti statistikföras till olika år eller månad i de olika länderna. Fluktuationer i valutakurserna kan ge upphov till små skillnader i värdena.
Beräkningarna beträffande utrikeshandeln med fisk är sannolikt något undervärderade. Detta beror på att man över den utrikeshandel som idkas av små företag som inom internhandeln är befriade från anmälningsskyldigheten uppgör ospecificerad import- och exportstatistik. Det är tillsvidare inte möjligt att särskilja fisk och fiskprodukter från dessa. Värdet av utrikeshandeln som är befriad från skyldigheten att lämna uppgifter utgör i Finland cirka två procent av det totala värdet av internhandeln. Beträffande fiskhandeln finns inga uppgifter om andelen som befriats från skyldigheten att lämna uppgifter. På grund av att företagen är små kan andelen vara något större än i allmänhet inom utrikeshandeln. Enligt Tullstyrelsen iakttar dock de företag i Finland som är skyldiga att lämna information sin anmälningsskyldighet väl.
2.3. Förfarande för korrigering av fel
Fel som noteras i statistiken korrigeras så fort som möjligt enligt rekommendationer från delegationen för Finlands officiella statistik. Fel korrigeras i statistikdatabaserna och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Naturresursinstitutet publicerar månatlig statistik om utrikeshandeln med fisk. Månadsstatistiken sammanställs av preliminära uppgifter som hämtas från Tullens databas ULJAS då uppgifterna offentliggörs. Månadsstatistiken färdigställs cirka tio veckor efter utgången av statistikmånaden. De ändras i Lukes statistikdatabas allt efter som grundmaterialet kompletteras och materialet revideras.
Naturresursinstitutet uppdaterar statistiken om utrikeshandeln med fisk med de slutliga uppgifterna en gång om året (september) när Tullen har publicerat uppgifterna. De slutliga uppgifterna uppdateras på en gång för alla månader.
Helårsstatistiken publiceras preliminär i mars och slutlig i september, efter att Tullen har publicerat de slutliga uppgifterna för föregående år.
Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets webbtjänst på www.luke.fi/sv/statistik. Publiceringstidpunkterna meddelas på www.luke.fi/sv/julkistamiskalenteri.
4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet
I och med EU-medlemskapet 1995 tog man inom den finska utrikeshandeln i bruk CN-nomenklaturen (Combined Nomenclature). Nomenklaturen som omfattar 10 000 undernummer baserar sig på den tidigare HS-klassificeringen (The Harmonized Commodity Description and Coding System). CN-nomenklaturen är avsevärt mer omfattande än HS-klassificeringen. CN- och HS-klassificeringarna är jämförbara ända upp till en sexsiffrig klassificeringsnivå, men det är långt ifrån möjligt att utreda importen och exporten av alla fiskarter. År 2012 förändrades CN-nomenklaturen för fiskar och fiskprodukter avsevärt. Då togs 321 nya nummer i bruk och 206 gamla nummer slopades. CN-numren omprövas regelbundet.
Före 1988 användes inom utrikeshandeln CCCN-nomenklaturen (Combined Customs Code Nomenclature), som omfattade drygt 5 000 nationella undernummer. CCCN-nomenklaturen innehöll 1 000 nummer som var jämförbara mellan olika länder. Under åren 1988–1994 tillämpades HS-nomenklaturen. Förändringen 1988 gör det svårt att jämföra olika år. HS-nomenklaturen omfattade drygt 6 000 nationella nummer, av vilka 5 000 nummer var internationellt jämförbara på sexsiffrig nivå. I många länder tillämpas fortfarande HS-nomenklaturen.
5. Tillgång till uppgifterna och deras transparens
Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets Statistiktjänst på adressen stat.luke.fi.
Lukes informationstjänst svarar på frågor om statistiken: tietopalvelu@luke.fi.
Statistikbeskrivningen finns på statistikwebbplatsen.