Kvalitetsbeskrivning av statistik om skogskydd

Statistikproducent: Naturresursinstitutet (Luke) från och med 1.1.2015. Tidigare har Skogsforskningsinstitutet (Metla) ansvarat för statistiken.

Grund för statistiksammanställningen: Statistikproduktionen grundar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004).

Statistikens finansieringsbas: Sammanställningen av statistiken finansieras ur Naturresursinstitutets tillgångar.

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1 Datainnehåll och användningsändamål

Med skogsnaturens mångfald avses hur riklig och mångsidig förekomsten är av olika skogsmiljöer, organismsamhällen, ekosystem samt arter av organismer som lever i skogarna och deras genetiska arvsmassa. Man eftersträvar att bevara mångfalden bl.a. genom att etablera naturskyddsområden, säkerställa livsmiljöerna för utrotningshotade arter och genom att beakta mångfaldsmålen inom skogsbruket. Skyddade skogsområden är nödvändiga särskilt för bevarandet av sådana livsmiljöer eller arter som inte klarar sig bra i ekonomiskogar.

Naturresursinstitutet sammanställer statistiken om skogsskyddet ungefär vart tredje år utifrån läget vid årets början (senaste 1.1.2019). Statistiken omfattar uppgifter om lagstadgade skyddsområden och skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar samt skogar som stöder skyddet av övriga specialområdens naturvärden enligt landskap, mark- och skyddsklasser samt områdestyp. Arealerna täcker markområdet och vattenarealen.

Statistiken ger information om läget inom skogsskyddet. Statistikuppgifterna kan användas bl.a. för uppföljning av förverkligandet av Skogsbranschens strategiska program 2025 och de regionala skogsprogrammen i anslutning till det. Uppgifterna behövs även för internationella statistiksyften.

1.2 Centrala begrepp och klassificeringar

Statistikföringsbegreppen för och klassificeringarna av skogsskyddet är baserade på en rapport av arbetsgruppen för skogsskyddsområdes- och METSO-statistik (METI)” Suunnitelma metsien suojelualue- ja METSO-tilastoinnin kehittämiseksi (Plan för utveckling av skogsskyddsområdes- och METSO-statistik) (JSM 2015:2). Detaljerade definitioner av de olika typerna av områden ingår i rapporten. Utgångspunkten för skyddsområden för skogar är en definition som preciserades av internationella naturvårdsunionen (IUCN) 2008 (Dudley 2008).

Skyddsområdena för skogar kan samtidigt höra till flera olika områdestyper (t.ex. naturskyddsprogram, nätverket Natura 2000 etc.). I föreliggande statistik har respektive område placerats i den klass som har den strängaste skyddsnivån i syfte att undvika överlappande statistikföring.

Med skog avses arealen för skogs- och tvinmark som tillsammans utgör ett trädbevuxet område, dvs. en skog. Skyddade skogar innehåller total arealen av lagstadgade skyddsområden och skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar på skogs- och tvinmark.

I statistiken tillämpas den regionala indelning som gällde vid tidpunkten för sammanställningen. När det gäller statistikens tidsserier minskar förändringar i regiongränserna jämförbarheten mellan regionerna.

1.2.1 Skyddsklasser för skogar

Lagstadgade skyddsområden

1A) Naturskyddsområden och objekt som reserverats som naturskyddsområde

Det primära målet för naturskyddsområden är permanent skydd av naturen. Skyddet av områdena och åtgärderna grundar sig på lagar och förordningar samt statsrådets beslut om naturskyddsprogram och -områden. Skogarna i naturskyddsområden kan inte användas för virkesproduktion. I områdena är det möjligt att inom ramen för fridlysningsbestämmelserna vårda och återställa naturmiljöer och kulturbiotoper samt vidta åtgärder för bevarandet av det naturliga ekosystemet och återställandet av områdets naturliga utveckling.

1B) Övriga lagstadgade skyddsområden

Syftet med skyddsområdena är ett permanent skydd av naturvärdena. Bestämmelserna om fridlysning av områdena utgår från lagar och förordningar och begränsningarna av markanvändningen på beslut av NTM-centralen eller Finlands skogscentral eller den ansvariga ledningen för markägarorganisationen. I vissa typer av skyddsområden är det utöver naturvård möjligt att tillåta försiktig avverkning som inte riskerar skyddsmålet för skogarna i området.

1C) Tidsbegränsade skyddsområden

Syftet med skyddsområdena är skyddande av naturvärdena. Tidsbegränsad fridlysning grundar sig på ett avtal mellan myndigheten och markägaren i enlighet med författningen. Det långsiktiga målet med ett avtal som förnyas är bestående skydd av området. Skogarna i tidsbegränsat fridlysta skyddsområden kan inte användas för virkesproduktion.

Skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar

2A) Särskilda mångfaldsobjekt i ekonomiskogar

Syftet med objekten är säkerställande av naturens mångfald och de är tydligt avgränsade. Begränsningarna av skogsbruket grundar sig på registrering i systemet för skogsresursuppgifter som beslutas av Finlands skogscentral eller ett beslut av den ansvariga ledningen för markägarorganisationen. Skogarna i särskilda mångfaldsobjekt kan i princip inte användas för virkesproduktion. Avverkningar av urvalstyp är möjliga för att återställa objektens naturliga utveckling eller upprätthålla de strukturella dragen.

2B) Mångfaldsobjekt i ekonomiskogar, begränsat skogsbruk

Syftet med objekten är att säkerställa naturens mångfald och de är tydligt avgränsade. Begränsningarna av skogsbruket grundar sig på registrering i systemet för skogsresursuppgifter som beslutas av Finlands skogscentral eller ett beslut av den ansvariga ledningen för markägarorganisationen. I skogar med mångfaldsobjekt är avverkningar tillåtna som inte äventyrar objektets naturvärden.

Klassen Skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar motsvarar begreppsmässigt ”övriga effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder” (other effective area-based conservation measures) som nämns i målen beträffande ökning av den skyddade arealen i biodiversitetsavtalet. Definitionen av objekten i klassen motsvarar även de gällande, av Forest Europe, dvs. Europas skogsministerkonferens (MCPFE) godkända preciserade anvisningarna om områden som kan tolkas som skyddade skogar (Parviainen & Frank 2006, Parviainen & al. 2010). MCPFE:s nuvarande kriterier stämmer till många delar överens med IUCN:s (2008) definition av ett skyddsområde.

Skogar som stöder skyddet av naturvärden

3) Övriga särskilda områden och objekt, begränsat skogsbruk

Det primära målet med dessa särskilda områden är något annat än säkerställande av naturvärden och de är tydligt avgränsade. De särskilda områdena grundar sig på landskapsplanen eller beslut av den ansvariga ledningen för markägarorganisationen. Målen för objekten och begränsningarna av skogsbruket fastställs i markanvändningsbesluten. Skogarna i de särskilda områdena är föremål för skogsbruk, men forsknings- eller rekreationsbruk, vilt- eller naturahushållning samt landskapsvärden begränsar virkesproduktionen. De värdefullaste naturobjekten i områdena lämnas utanför behandlingen.

Övriga särskilda områden och skogarna i dem som är föremål för begränsat skogsbruk bildar en ekologisk helhet som är kopplad till kärnområdena i de skyddade skogarna, en s.k. ”grön infrastruktur” (green infrastructure).

Skyddade skogar i denna klassificering fastställs den andel av lagstadgade skyddsområden (klass 1A, 1B och 1C) och av skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar (klass 2A och 2B) som räknas som skog enligt markklassen.

1.2.2. Typer av områden för skogsskydd

Områdena som reserverats för skogsskydd är fördelade i olika typer av områden utifrån vilken typ av skyddsuppgift området har.

Huvudgrupperna av typer av områden och deras fördelning på skyddsklasser:

Lagstadgade skyddsområden

1A Lagstadgade naturskyddsområden

- Nationalpark (1A)

- Naturpark (1A)

- Skyddsområde för gamla skogar (1A)

- Myrskyddsområde (1A)

- Lundskyddsområde (1A)

- Övrigt statligt naturskyddsområde (1A)

- Naturskyddsområde inrättat genom Forststyrelsens beslut (1A)

- Privat skyddsområde i Forststyrelsens förvaltning (1A)

- Privat skyddsområde, PSO (1A)

- Naturskyddsområde på Åland (1A)

1A Objekt som reserverats som naturskyddsområden

- Statliga områden skyddade enligt naturskyddsprogram (1A)

Objekt som förverkligas med stöd av naturvårdslagen och som ingår i de s.k. gamla naturskyddsprogrammen eller som ingår i nätverket Natura men inte i gamla programmen.
Objekt i ett naturskyddsprogram enligt den gällande naturvårdslagen (t.ex. kompletterande programmet för myrskydd)

- Område skyddat i METSO-programmet (1A)

- Områden reserverade för skydd i markanvändningsplan, SL-område på statlig mark (1A)

- Privata områden skyddade enligt naturskyddsprogram (1A)

- Objekt i kompletterande program för myrskydd på privat mark (1A) – inga objekt ingår ännu 2019 i METI-materialet

- Områden reserverade för skydd i markanvändningsplan, SL-område på privat mark (1A)

- Objekt som reserverats som naturskyddsområde på Åland (1A)

1B Övriga lagstadgade skyddsområden

Övriga skyddsområden, inga avverkningar

- Ödemarksområde (1B)

- Forststyrelsens skyddsskog (offentliga förvaltningsuppgifter) (1B)

- Statliga ekonomiskogar, Lagstadgade skyddsområden för art (1B)

Avgränsningar på statlig mark för hotad art enligt 46 § eller för art som åtnjuter särskilt skydd enligt 47 § i naturvårdslagen (NvL).

- Statliga ekonomiskogar, lagstadgade skyddsområden för naturtyp (1B)

Avgränsningar för skyddad naturtyp enligt 29–30 § i NvL eller
för särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen

- Övrigt skyddsobjekt på statlig mark (1B)

utvidgning av annat än på NvL baserat skyddat område med S-beteckning i landskapsplanen

- Avgränsningar på privat mark för art som åtnjuter särskilt skydd, ERA (1B)

Avgränsat område för förekomstplats av art enligt 47 § i NvL

- Skyddsområde för naturtyp på privat mark, Lagstadgade avgränsningar av naturtyper på privat mark (1B)

Avgränsningar för skyddad naturtyp enligt 29–30 § i NvL

Övriga skyddsområden, försiktiga avverkningar är möjliga

- Statens strövområden, Natura 2000 (1B)

Delområde som ingår i nätverket Natura (förverkligat på annat sätt än genom NvL)

- Statligt skogsbruksområde, Natura 2000 (1B)

Objekt i nätverket Natura (förverkligat på annat sätt än genom NvL)

- Natura 2000 på privat mark (1B)

Objekt i nätverket Natura (förverkligat till största delen på annat sätt än genom NvL)

- Avgränsat område på privat mark för särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen (1B)

Övriga skyddsområden på Åland

- Natura 2000 på Åland (1B)

Objekt i nätverket Natura (förverkligat på annat sätt än genom NvL)

- Lagstadgat skyddsområde för art/naturtyp (1B)

Avgränsat område för art/naturtyp enligt naturvårdslagen eller för särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen

1C Tidsbegränsat skyddade områden

- Tidsbegränsat fridlysta områden enligt 25 § i naturvårdslagen, Tidsbegränsade naturskyddsområden MRA (1C)

- Miljöstödsobjekt på privat mark enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (1C)

2A+2B Objekt för skyddande av ekonomiskogarnas mångfald

Genom beslut av Forststyrelsens ledningsgrupp eller av den regionala ledningen avgränsas i samband med områdesekologisk granskning av naturresursplanering eller med övrig planering värdefulla skogsmiljöomgivningar på statlig mark helt och hållet utanför skogsbruk eller skogsbruket begränsas. Begränsningarna baserar sig på Forststyrelsens lagstadgade allmänna samhälleliga förpliktelser (YYV) och riktlinjerna i miljöguiden för skogsbruk (Päivinen etc. 2011). På motsvarande vis avgränsas på privata eller av skogsbolagen ägda marker genom en registrering av skogsresursdata som beslutas av Finlands skogscentral eller genom ett beslut av den ansvariga ledningen för markägarorganisationen värdefulla skogsmiljöomgivningar på vilka skogsbruk är begränsat. Besluten om avgränsning registreras i Finlands skogscentrals eller bolagens platsdatasystem.

2A Särskilda mångfaldsobjekt i ekonomiskogar, inga skogsbruksåtgärder

- Statligt skogsbruksområde, särskilt mångfaldsområde, inga avverkningar (2A)

Forststyrelsens skyddsskog (som inte har överförts till administration av offentliga förvaltningsuppgifter)
avgränsning av de s.k. dialog och Skogs-Lappland-processerna

- Statligt skogsbruksområde, särskilt mångfaldsobjekt, naturskötselavverkningar möjliga (2A)

mångfaldsobjekt, naturobjekt, ekologisk förbindelse (YYV eller miljöguide för skogsbruk)

- Särskilt mångfaldsobjekt i privat skog, inga avverkningar eller naturvårdsavverkningar möjliga (2A)

2B Mångfaldsobjekt i ekonomiskogar, begränsat skogsbruk

- Statligt skogsbruksområde, mångfaldsobjekt, begränsat skogsbruk (2B)

Objekt i METSO-programmet
område för ökning av biologisk mångfald, bestånd av hotad art, ekologisk förbindelse (YYV tai FS miljöguide)

- Mångfaldsobjekt i privat skog, begränsat skogsbruk (2B)

Naturtyp i METSO-programmet eller övrig värdefull livsmiljö i skogsnatur

Skogar som stöder skyddet av naturvärden

3 Övriga specialobjekt, begränsat skogsbruk

- Statens strövområde, del utanför nätverket Natura 2000 (3)

- Forststyrelsens rekreationsområde/rekreationsskog (3)

- Statligt skogsbruksområde, särskilda miljö- eller rekreationsvärden (3)

- Statligt skogsbruksområde, särskilda vildmarks- eller renbetesvärden (3)

- Statligt skogsbruksområde, särskilda landskaps-/vilt-,/kulturvärden (3)

- Statligt skogsbruksområde, skog med forskningsavtal (3)

- Forskningsavtalsskog på Åland (3)

1.2.3 Markklasser

Ett område som inte har något annat huvudsakligt användningssyfte, dvs. det är inte t.ex. jordbruksmark eller byggd mark, klassificeras som skogsbruksmark. Skogsbruksmark omfattar utöver mark som kan användas för virkesproduktion även områden som förblir utanför virkesproduktion, inklusive skyddade områden. Den totala arealen av skogsbrukmark i denna statistik baserar sig i de senaste tillgängliga statistik av riksskogsinventeringen (RST ).

Skogsbruksmark uppdelas utifrån förmåga att avkasta trä enligt följande:

1) Skogsmark är mark där trädbeståndets tillväxt per hektar uppgår i genomsnitt till minst en kubikmeter per år vid tillämpande av den föreskrivna omloppstiden.

2) På tvinmark förblir trädbeståndets medelväxt per hektar mindre än i den föregående klassen och stannar under 1, men är minst 0,1 kubikmeter per år.

3) Impediment är mark på vilken trädbeståndets tillväxt per hektar förblir under en kubikmeter. På impediment växer det endast enstaka träd som ofta är mariga eller förbuskade.

4) Övrig skogsbruksmark omfattar övrig mark som används för skogsbruk (skogsbilvägar, skogsbrukets permanenta lager- och tomtområden, grustag som ingår i skogshelheten, viltåkrar osv.).

I statistiken över skogsskydd avses med skog skogs- och tvinmark som tillsammans bildar ett område med trädbestånd, en skog.

1.3 Undersökningsobjekt och informanter

Statistiken omfattar uppgifter om lagstadgade skyddsområden och skyddsobjekt för ekonomiskogarnas mångfald samt skogar som stöder skyddet av övriga specialområdens naturvärden enligt landskap, mark- och skyddsklasser samt områdestyp. Arealerna täcker markområdet och vattenområden.

Uppgifter samlas in från staten och från olika skogsorganisationer.

1.4 Beaktande av användarnas aspekter

Från statistikanvändarna insamlas respons i samband med möten som gäller statistikproduktionen, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäterna som genomförs av Luke och Lukes statistiktjänster. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Statistiken över skyddsområden i skogarna har uppgjorts till största delen i enlighet med de principer och klassificeringar som METI-arbetsgruppen (2015) framförde. Statistiken kompletteras såvida nya skyddsområdestyper skapas eller när det sker förändringar i skyddsklassificeringen. Statlig mark täcker majoriteten av den totala arealen skyddade områden. Staten förvaltar också uppgifterna även om skyddsområden på privat mark som grundar sig på naturvårdslagen (inkl. områden som förverkligas i nätverket Natura 2000 genom övrig lagstiftning).

Andelen skogsbruksmark som ägs av kommunerna och städerna av den sammanlagda arealen skogsbruksmark i Finland uppgår till 1,7 procent enligt den 11:e Riksskogsinventeringen. Om det i dessa skogar finns områden som hör till de skyddade klasserna 1A eller 1B, ingår de i statistiken över skyddsområden för skogar. Utanför statistiken lämnas således endast skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar (klasserna 2A och 2B) eller skogar som stöder skyddet av naturvärden (klass 3). Tills vidare finns det inga insamlade uppgifter om dessa objekt tillgängliga.

Kommunernas och städernas rekreationsområden har den största arealen av de uppgifter som saknas i statistiken. Områdena är sådana som reserverats särskilt för rekreation av invånarna och de understöder på ett betydande sätt även skyddet av naturvärden. Dylika skogsbevuxna områden är exempelvis närparker, idrottsparker, friluftsområden, strövområden, områden för turismtjänster och multianvändningsområden.

Områden som reserverats i landskapsplanen som naturskyddsområden på övrig mark än statlig mark (SL) ingår inte i sin helhet i statistiken över skyddsområden för skogar. Största delen av SL-beteckningarna hänför sig dock till existerande naturskyddsområden eller till icke-förverkligade reserveringar för naturskyddsprogram (inkl. nätverket Natura 2000), varvid de tas upp i statistiken över skogsskydd via andra kanaler. Det saknas heltäckande insamlad information om övriga typer av skyddsbeteckningar i planen.

Fasta fornlämningar är fredade objekt på grundval av lagen om fornminnen. Fornlämningar som skyddas av lagen är bl.a. forntida gravrösen, gravfält, boplatser, hällristningar, offerstenar och övriga kultplatser samt borgberg. Fornlämningsområden får inte utgrävas, överhöljas eller på annat sätt rubbas. Eftersom lagen om fornminnen inte nödvändigtvis i alla fall begränsar skogshantering i området, har dessa områden lämnats utanför statistiken. Objekten uppfyller inte heller definitionen av ett (natur)skyddsområde.

Lagstadgade skyddsområden (1A och 1B) som ligger på skogsindustrins marker ingår i statistiken. Statistiken innehåller också uppgifter om mångfaldsobjekt i ekonomiskogar som säkerställts genom beslut av företagen själv (2A och 2B) samt skogar som stöder skyddet av naturvärden (3).

I samband med uppgörandet av statistik över skyddsområden i skogar fanns det inte tillgång till en markklasspecifik indelning för alla typer av områden. Beträffande dessa områden gjordes följande:

1) För de områden för vilka det inte fanns en indelning i markklasser (objekt som inte ännu har hunnit inventeras), producerades en indelning i markklasser med hjälp av kombinationsinventering av riksskogarna (kombinations-RSI).

2) Skyddsområden i landskapet Åland: totalarealerna delades in i markklasser utifrån landskapet Ålands genomsnittliga markklassindelning.

I statistiken över skyddsområden räknas till övrig mark även de (del)områden för vilka arealuppgifter enligt markklass inte ännu är tillgängliga och de har inte producerats via kombinations-RSI (totalt ca 2 800 ha). Beträffande statliga områden och lagstadgade skyddsområden på privat mark (med undantag av särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen och miljöstödsobjekt enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk) omfattar markklassen ”övrig mark” även områden som förblir innanför skyddsområdena och som tillhör de övriga markanvändningsklasserna (bl.a. jordbruksmark och byggd mark). Av den sammanlagda arealen för skyddsklasserna 1A, 1B, 1C, 2A och 2B hör ungefär 11 500 ha till övrig mark.

Miljöstödsavtalen enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk innehåller inte arealer som inte har förnyats eller som av annan orsak förfallit.

Endast uppgifter för hela landet var tillgängliga marker tillhörande skogsindustrinföretag. Dessa fördelades i landskapen i relation till hur mycket skogsbruksmark skogsindustrinföretag ägde i respektive landskap. Det var inte möjligt att separera områden som ingår i Natura 2000-områden från uppgifterna.

3. Uppgifternas tidsenlighet

Statistiken bygger på situationen i början av året i fråga.

Statistiken samlas in och publiceras cirka vart tredje år. Information om tidpunkterna för publiceringen av statistiken finns i Lukes publiceringskalender.

4. De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

4.1 Tidsmässig jämförbarhet

Statistik över skydd av skogar sammanställs ungefär vart tredje år. Arealerna för etablerade skyddsområden ökar i regel med tiden. Arealerna för reserveringar inom naturskyddsprogram som inte förverkligas och för (övriga) Natura 2000-områden som förverkligas med stöd av naturvårdslagen minskar allteftersom områden köps upp i statens ägo och etableras som statliga naturskyddsområden eller etableras direkt som privata naturskyddsområden.

4.2 Jämförbarhet med annan statistik

De skyddade arealerna i statistiken över skyddsområden i skogarna skiljer sig från de tidigare sammanställda statistikuppgifterna om skogsskydd enligt den internationella klassificeringen (Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe) till följd av en annorlunda definition av skog, skillnader i klassificeringarna, tidpunkten för klassificeringen och informationskällan. Finlands MCPFE-uppgifter har sammanställts utifrån materialet i Riksskogsinventeringen (RSI) och bl.a. Forststyrelsens övriga platsdatamaterial har utnyttjats.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras vid den tidpunkt som anges i publiceringskalendern i Naturresursinstitutets statistiktjänster.

De nyaste uppgifterna om skyddsområden presenteras i sin helhet i Naturresursinstitutets statistiktjänst i avsnittet Skogsskydd.

Referenser

Dudley, N. (ed.) 2008. Guidelines for Applying Protected Area Management Categories. Gland, Switzerland: IUCN. x + 86pp.

Arbetsgruppen för skogsskyddsområdes- och METSO-statistik METI. Plan för utveckling av skogsskyddsområdes- och METSO-statistik. 2015. Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgruppspromemoria 2015:2 Helsingfors. JSM. 58 s. ISBN 978-952-453-913-5 Tillgänglig på: http://mmm.fi/documents/1410837/1722412/MMM-TRM-2015-2/9a56016b-8b6e-486e-b719-7552136a8d89

Parviainen, J. & Frank, G. 2006. MCPFE Information Document on Data Collection and Compiling the Statistics On Protected and Protective Forest and Other Wooded Land in Europe. 16 s. Tillgänglig på: https://www.foresteurope.org/docs/reporting/MCPFE_INFO_DOC_on_data_collection_on_Protected_forests.pdf

Parviainen, J., Frank, G., Bucking, W., Schuck, A. & Vandekerkhove, K. 2010. Information document on data collection and compiling the statistics on protected and protective forest and other wooded land for Pan-European reporting. Forest Europe/UNECE/FAO. [Further clarifications to 2006 Information Document]. Saatavissa: https://www.foresteurope.org/sites/default/files/Information%20Document%202015_Data&Statistics_ProtectedProtectiveForests.pdf

Päivinen, J., Björkqvist, N., Karvonen, L., Kaukonen, M., Korhonen, K-M., Kuokkanen, P., Lehtonen, H. & Tolonen, A. (toim.). 2011. Forststyrelsens miljöguide för skogsbruk Forststyrelsens skogsbrukspublikationer 67. 162 s. Tillgänglig på: https://julkaisut.metsa.fi/assets/pdf/mt/ymparistoopas2011.pdf