Kvalitetsbeskrivning av statistik om skogsindustrins utrikeshandel

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet (Metla) har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Statistikproduktionen grundar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), tullagen (1466/94) samt statistiklagen (280/2004). I EU-lagstiftningen styrs statistikföringen av grundförordningen om statistiken över internhandeln (EG, 638/2004), grundförordningen om statistiken över externhandeln (EG, 1172/95) samt tillämpningsbestämmelserna för verkställigheten av dessa. Den landsklassificering som används i statistikuppgifterna grundar sig på kommissionens förordning (EG, 1833/2006) om landsklassificering av statistiken över gemenskapens externhandel och handeln mellan medlemsstaterna. Statistiken är en del av Finlands officiella statistik (FOS).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. De statistiska uppgifternas relevans

1.1. Datainnehåll och användningsändamål

 Statistiken över skogsindustrins utrikeshandel innehåller uppgifter om exporten av virke och skogsindustriprodukter från Finland och om importen av dessa varor till Finland. Dessutom uppges värdet på Finlands totala export och import av varor. I den månatliga statistiken publiceras förhandsuppgifter om utrikeshandeln och i den årliga statistiken publiceras slutliga uppgifter. I årsstatistiken framläggs uppgifterna enligt land, och i månadsstatistiken framläggs endast några landspecifika uppgifter om de viktigaste produkterna. I statistiken publiceras uppgifter om volym, värde och enhetsvärde för varuslagen. Varornas värden är nominella.

Skogssektorns andel av varuexporten från Finland är knappt en fjärdedel, och i importen är utländskt virke en betydande råvarukälla för den finländska skogsindustrin. Skogsindustrins utrikeshandelsstatistik sammanställs som grund för den nationella skogspolitiken samt som ett verktyg för den offentliga och privata sektorns beslutsprocess. Skogsindustrins utrikeshandelsstatistik behövs också inom skogsforskningen och i olika typer av organisationsverksamhet. Uppgifterna om skogssektorns utrikeshandel sänds också till EU:s statistikverk Eurostat. Eurostat och FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO publicerar uppgifterna i sina webbtjänster.

1.2. Begrepp och klassificeringar

1.2.1. Varuklassificeringar

De trävaruslag och varuslag bland skogsindustriprodukterna som används i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik har härletts ur Tullens klassificering av statistiken för utrikeshandeln. Sedan 1995 har EU:s kombinerade nomenklatur i(Combined Nomenclature, CN) använts som klassificering, och 1988–94 det harmoniserade systemet (Harmonized Commodity Description and Coding System, HS). I den kombinerade nomenklaturen finns cirka 10 000 varubenämningar av vilka cirka 400 klassificeras i virke eller skogsindustriprodukter. Konverteringen av den kombinerade nomenklaturen till varuslag inom skogsindustrins utrikeshandelsstatistik presenteras i Excel-bilaga vid statistikpublikations sida.

1.2.2 Centrala begrepp för utrikeshandeln med virke och skogsindustriprodukter

 Råvirke är industriellt obearbetat virke som avverkats i skog. Utöver timmer och fibervirke innehåller statistiken brännved, flis och impregnerat virke som klassificeras som råvirke. I skogsindustrins utrikeshandelsstatistik uppges råvirke, bortsett från flis och brännved, i kubikmeter fast mått på bark. Flis och brännved uppges i den barkgrad där de överskrider gränsen. I tullens klassificering indelas den virkesspecifika utrikeshandeln med gran och björk i timmer och klassen ”annat”. Klassen ”annat” innefattar i allmänhet nästan uteslutande fibervirke, men även andra varuslag kan ingå. I den statistik som publiceras av Luke används dock för denna klass benämningen ”fibervirke” i importen och benämningen ”annat” i exporten till följd av att dessa benämningar ger den bästa beskrivningen av innehållet. Fibervirke och ”annat” kan också inkludera specialvirkesvaruslag som höjer klassens enhetsvärde.

Avfallsvirke är sågspån och annat träbaserat avfall, också då det pressats till briketter eller någon annan motsvarande form. För summan av rå- och avfallsvirke används termen ”trä” i statistiken.

Skogsindustriprodukterna omfattar trävaruindustrins produkter (sågvirke, plywood, faner, spånskiva, fiberskiva, trämöbler, övriga träverk och trähus) samt massa- och pappersindustrins produkter (massa, papper, kartong samt förädlade produkter av papper och kartong). Volymerna inom trävaruindustrin (exklusive fiberskiva) mäts i kubikmeter fast mått. Massa-, pappers- och kartongindustrins produkter samt fiberskivor anges i ton. Trämöbler inkluderades i statistiken över utrikeshandeln med skogsindustriprodukter från och med början av 1996. Varuslaget omfattar utöver de egentliga trämöblerna och delarna för dessa även rottingmöbler.

1.2.3 Landsklassificeringar

 Landsklassificeringen för skogsindustrins utrikeshandel följer den klassificering som används av tullen. Finlands utrikeshandel delas in i sex världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Latinamerika och Oceanien. Europa delas in i Europeiska unionens medlemsländer och övriga Europa. En detaljerad världsdelsspecifik landsförteckning finns i slutet av kvalitetsbeskrivningen. Som en varas ursprungsland betraktas det land där varan tillverkats eller den sista ekonomiskt betydande delen av tillverkningen har skett. Förpackning av varor betraktas inte som tillverkning. Destinationslandet för exporten är det land som man känner till vid exporttidpunkten och dit man har för avsikt att exportera varan från Finland antingen direkt eller via något annat land.

1.3 Hur varorna blir statistikförda

Uppgifterna om handeln mellan EU:s medlemsländer, dvs. internhandeln, samlas in med hjälp av Intrastat-systemet från utövare av utrikeshandel som är skyldiga att lämna information. Värdetrösklarna för att lämna information har stegvis höjts:

Statistikuppgifterna för handeln med länder utanför EU, dvs. externhandeln, härstammar från förtullningssystemet. I Finlands externhandel tillämpas ett tröskelvärde endast i exporten där anmälningar om förtullningar som överskrider tröskelvärdet 1 000 euro statistikförs.

I utrikeshandelsstatistiken används i exporten de skattefria försäljningspriserna som varornas statistiska värde. I dessa inkluderas försäkrings- och fraktkostnaderna fram till finska gränsen (free on board, FOB). Importens statistikvärde är det beskattningsvärde som ligger till grund för momsuträkningen. Från detta avdras dock alla skatter som bärs upp i samband med import till Finland. Importens statistikvärde inkluderar varans frakt- och försäkringskostnader fram till det första gränsöverskridningsstället vid finska gränsen (cost, insurance and freight, CIF).

1.4 Beaktande av användarnas aspekter

Från statistikanvändarna insamlas aktivt respons i samband med seminarier och möten gällande statistikreformerna, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1 Undersökningsmetod

Utrikeshandelsstatistiken beskriver varuhandeln mellan Finland och andra länder. Tullen är en statistikmyndighet, och företag som bedriver utrikeshandel är skyldiga att sända uppgifter om sin verksamhet till Tullen. Av de uppgifter som samlats in gör Tullen upp en nationell utrikeshandelsstatistik som innefattar alla varugrupper. Luke sammanställer skogsindustrins utrikeshandelsstatistik med stöd av uppgifterna i databasen ULJAS som upprätthålls av Tullen. I denna databas statistikförs Finlands utrikeshandel i enlighet med den kombinerade nomenklaturen. En närmare presentation av den kombinerade nomenklaturen finns på webbplatsen för Tullens statistikservice.

I regel statistikförs alla varor som exporteras från Finland och importeras till Finland. För att en vara ska statistikföras ska den fysiskt anlända till landet eller lämna landet. Utanför statistiken faller transittransporter (transito) och ekonomiska aktiviteter av ringa kommersiellt värde. Också tjänstehandeln faller utanför statistiken.

2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

Tullen samlar in uppgifter om Europeiska unionens internhandel i fråga om de företag som har överskridit tröskeln för anmälningsskyldigheten. Varje månad sammanställer företagen en Intrastat-anmälan om sin internhandel. En affär som underskridit tröskelvärdet bedöms separat och inkluderas utan landsspecifikation och specifikation av varubenämning i de statistiska uppgifterna om utrikeshandeln. Räknat på totalvärdet av handeln underskred 1,8 procent av exporten och 3,8 procent av importen tröskelvärdet i Finlands EU-internhandel 2013. De skogsindustriföretag som bedriver utrikeshandel är i allmänhet stora, och därför blir statistikföringen av skogsindustrins export och export i EU-internhandeln täckande. På basis av förtullningsanmälningarna blir bokföringen av Finlands utrikeshandel mycket täckande, och den handel som underskrider tröskelvärdet har knappt någon betydelse i statistikföringen.

De väsentligaste felen i utrikeshandelsstatistiken beror på bristfälliga eller felaktiga uppgifter som de anmälningsskyldiga sänder till Tullen. Tullen korrigerar de fel som upptäcks innan uppgifterna för det aktuella året publiceras, men i allmänhet har ändringarna i uppgifterna varit mycket obetydliga.

2.3 Felkorrigeringsmetoder

Man försöker så snart som möjligt korrigera fel som upptäckts i statistiken, och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas tidsenlighet

Luke publicerar månads- och årsstatistik över skogsindustrins utrikeshandel. Uppgifterna i månadsstatistiken är förhandsuppgifter som har samlats in från Tullens ULJAS-databas vid den tidpunkt då uppgifterna har publicerats. Därefter publicerar inte Luke uppgifterna i månadsstatistiken över utrikeshandeln. Månadsstatistiken blir färdig cirka tio veckor efter utgången av statistikmånaden.

Årsstatistiken innehåller de slutliga uppgifterna om skogsindustrins utrikeshandel för varje kalenderår. Statistiken blir färdig en månad efter utgången av kalenderåret.

Både månads- och årsstatistiken publiceras på Lukes webbtjänst.  Tidpunkterna för publiceringen av uppgifterna anges i kalendern för statistikpubliceringen på adressen: www.luke.fi/sv/julkistamiskalenteri.

4. De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

4.1 Tidsmässig jämförbarhet

4.1.1 Effekterna av ändringarna i nomenklaturen på varuslagen i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik

Varje år görs ändringar i varunomenklaturen, vilket försvårar sammanställningen av en enhetlig tidsserie i fråga om vissa varuslag. Ändringarna i varunomenklaturen har dock inte fört med sig några betydande förändringar i klassificeringen av varuslag som används i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik, men benämningarna i varuslagen kan ha bytts eller deras definitioner ändrats. Man har försökt bevara varuslagen i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik så oförändrade som möjligt med tanke på den tidsmässiga jämförbarheten.

Vid en granskning av skogsindustriprodukternas enhetsvärden bör man observera att en ändring i enhetsvärdet också kan bero på strukturella variationer i exporten eller importen inom varuslaget (och således inte nödvändigtvis på ändringar i enskilda produkters enhetsvärden).

I skogsindustrins utrikeshandelsstatistik har de största problemen med jämförbarheten gällt klassificeringen av råvirket I den varunomenklatur som kombinerades 1995 övergick man från träslag till enbart en indelning i barr- och lövträslag och frångick helt indelningen i timmer och fibervirke. År 1996 gjordes igen en åtskillnad av de inhemska huvudsakliga träslagen. Uppgifterna för utrikeshandeln med råvirke förbättrades betydligt 2002 då virkesindelningen återinfördes i statistiken.

4.1.2 Användning av omvandlingskoefficient

Från och med början av 2005 har Tullen sammanställt uppgifterna om råvirke i kubikmeter fast mått på bark. I sin statistik omvandlar Luke med hjälp av en omvandlingskoefficient råvirkesuppgifterna till måttenheten på bark så att de är direkt jämförbara med tidigare statistik.

I den kombinerade nomenklaturen används i dag för vissa råvirkesbenämningar kilogram i stället för tidigare kubikmeter fast mått (till exempel flis och brännved). I Lukes statistik omvandlas dessa uppgifter till kubikmeter fast mått, och därmed kan siffrorna fortfarande jämföras med de tidigare tidsserierna. Också då det gäller varubenämningarna för en del av hyvlat sågvirke och lövträsågvirke var man tidigare tvungen att använda omvandlingskoefficienter.

De gamla tidsserier i utrikeshandeln som tidigare uppgavs i mark har omvandlats till euro enligt en fast omvandlingskurs för euron (1 EUR = 5,94573 mk).

4.1.3 Krypteringar

I oktober 1999 krypterades exportuppgifterna för tre pappersbenämningar i tullstatistiken. Dessa benämningar var följande: 48102911 som klassificeras i tidningspapper och 48024010 samt 48024090 som klassificeras i annat papper. På motsvarande sätt krypterades 2002 benämningarna 48024010, 48024090 och 48102911 som hör till tapetpapper och klassificerats i annat papper. I fråga om dessa benämningar publiceras endast det totala värdet av exporten, men inga volymuppgifter. Krypteringarna orsakar problem även i beräkningen av enhetsvärdena då värdena för de aktuella benämningarna ingår i statistiken, men inte volymerna. Enhetsvärdena för varuslagen tidningspapper och annat papper är således lindriga övervärden jämfört med de faktiska enhetsvärdena. Volymuppgifterna för dissolvingmassa krypterades länge i importen, men värdeuppgiften ingick i statistiken. I april 2005 frångicks krypteringen av volymuppgiften för dissolvingmassa.

4.2 Jämförbarhet med annan statistik

4.2.1 Tullens statistik

Materialet som gäller skogsindustrins utrikeshandelsstatistik härstammar från Tullen, och det är det samma som i Tullens egen utrikeshandelsstatistik. Den statistik över utrikeshandeln inom skogsindustrin som publiceras av Luke innehåller följande grupper från den kombinerade nomenklaturen:

44 Grupp (Trä och varor av trä, träkol)
– Ur denna grupp ingår övriga varor än träkol i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik, och dessa ingår i trävaruindustrins produkter. Utöver dessa räknas trämöbler och fabrikstillverkade träbyggnader från grupp 94 (Diverse varor) dessutom till trävaruindustrins produkter.

47 Grupp (Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material, papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor))
– Varorna i gruppen bildar varuslaget massa bland skogsindustriprodukterna.

48 Grupp (Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp)
– varorna i gruppen bildar varuslagen papper, kartong samt förädlade pappers- och kartongvaror bland Skogsindustriprodukter.

Omvandlingen av den kombinerade nomenklaturen till varuslag i enlighet med Lukes statistik över skogsindustrins utrikeshandel presenteras i detalj i slutet av denna kvalitetsbeskrivning. Den slutliga utrikeshandelsstatistik som publiceras av Tullen är direkt jämförbara med statistiken över skogsindustrins utrikeshandel som publiceras av Luke, om man som hjälp använder den omvandlingsnyckel för varje varubenämning som finns i slutet av kvalitetsbeskrivningen. Båda statistikuppsättningarna innehåller de slutliga uppgifterna för det aktuella året.

Siffrorna i Lukes månadsstatistik över utrikeshandeln är förhandsuppgifter och preciseras inte i efterhand. Av denna anledning skiljer de sig från Tullens månadssiffror som publiceras senare.

4.2.2 Internationell statistik över skogsindustrins utrikeshandel

FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) publicerar de globala landspecifika statistiska produktions- och utrikeshandelsuppgifterna för råvirke och skogsindustriprodukter i delen ForeSTAT som ingår i statistiktjänsten FAOSTAT. FAO:s längsta tidsserier för skogsbranschen börjar 1961. Såväl FAO:s som Finlands nationella statistiska uppgifter om utrikeshandeln inom skogsbranschen härstammar från Tullen, dvs. i grund och botten är det fråga om samma siffror som lagts fram på olika sätt och i olika grupper. I FAO:s statistiska uppgifter, precis som i alla andra statistiska uppgifter om handeln med råvirke, presenteras råvirke avvikande från den finländska praxisen under bark. FAO publicerar volymuppgifterna för fiberskivor i kubikmeter, men enheten i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik är ton. Den klassificering av varuslagen som tillämpas av FAO är mycket snarlik den klassificering som tillämpas i skogsindustrins utrikeshandelsstatistik. Den klassificering som tillämpas av FAO beskrivs i ForesSTAT i punkten "Forestry Products Definitions".

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets statistiktjänst på adressen www.luke.fi/sv/statistik.

På webbplatsen för statistiken presenteras utrikeshandeln med rå- och avfallsvirke sedan juli 1989. Månadsserien för exporten av skogsindustriprodukter börjar i juli 1989 och importserien i januari 1995. Tidsserien som innehåller de slutliga årssiffrorna för utrikeshandeln med skogsindustriprodukter börjar 1996. Förfrågningar gällande statistiken kan riktas till Lukes statistikinformationstjänst: tietopalvelu@luke.fi.

En beskrivning av statistiken finns på webbplatsen för statistiken.