Kvalitetsbeskrivning av statistik om privatskogsbrukets rörelseresultat

Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tidigare upprättades statistiken av Skogsforskningsinstitutet Metla.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Finansieringsunderlag: Statistiken upprättas med finansiering av medel från Naturresursinstitutet.

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

Rörelseresultatet grundar sig på en bidragskalkyl, där kostnaderna för virkesproduktion har avdragits från inkomsterna. En del av uppgifterna har beräknats i proportion till skogsmarksarealen. Beräkningarna baserar sig på områdesvisa inkomst- och kostnadsdata samt administrativa kostnader o.d. som huvudsakligen är uppskattningar. Rörelseresultatet per område rapporteras enligt platsen där inkomsten uppkommit.

Statistiken används bland annat som beslutsunderlag inom bioekonomin, vid utarbetandet och uppföljningen av den nationella och de regionala skogsprogrammen, för uppföljning av kriterierna och indikatorerna för hållbart skogsbruk och skogscertifiering samt som underlag för utredningar, planer och prognoser.

1.2. Begrepp och klassificeringar

Privata skogar inbegriper egentliga enskilda skogar som ägs av fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar, samt samfällda skogar som ägs av kommuner, församlingar, stiftelser o.d. organisationer samt övriga företag än de som bedriver virkesproduktion. I privata skogar ingår fram till 2008 endast de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen.

Rörelseresultatet är differensen mellan rörelsens intäkter och rörelsekostnaderna. Det är ett av de absoluta måtten på lönsamhet.

Område avser Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland (1990–2014) respektive de 19 landskapen (fr.o.m. 2015).

Inkomst avser bruttorotprisinkomster och statsstöden till virkesproduktion inom det privata skogsbruket och uttag av energived.

Utgifter avser utgifter för investeringar i virkesproduktion (skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar) och administrativa utgifter mm. I utgifterna ingår värdet på skogsägarnas eget arbete. Investeringarna riktas i regel på en beståndsfigur. Förvaltningskostnaderna m.m. riktas på hela fastigheten.

Skogsmarksarealen anges som arealen av skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna per skogscentralsområde och från och med 2015 per landskap.

1.3. Datakällor

Inkomstuppgifterna baserar sig Naturresursinstitutets statistik över bruttorotprisinkomsterna och Finlands skogscentrals statistik över användningen av statsstöd inom privatskogsbruket. Investeringskostnaderna för virkesproduktion baserar sig på Naturresursinstitutets statistik över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.

Administrativa kostnader m.m. är huvudsakligen uppskattningar. Uppgifterna om skogsvårdsavgifter erhölls till och med 2014 från Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund. Från och med 2015 anges beloppet på skogsvårdsföreningarnas medlemsavgifter endast på riksnivå.

1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv

Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1. Undersökningsmetod

Privatskogsbrukets rörelseresultat räknas genom att investeringarna i virkesproduktion samt administrativa kostnader m.m. avdras från inkomsterna från virkesproduktionen. Inkomst inbegriper också statsstöden till virkesproduktion inom det privata skogsbruket och uttag av energived. Åren 2008–2014 statistikfördes stöden för uttag av energived separat från stöden för vård av ungskog. De räknades med i rotprisinkomsten.

Datainhämtningen för statistiken om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten förnyades 2015 och riktades på ett bredare urval. I samband med detta ströks skogsvårdsföreningarnas uppskattningar av prestationerna och värdet på skogsägarnas eget arbete från den officiella statistiken. Vid beräkning av privatskogsbrukets rörelseresultat användes arbetsmängderna per skogscentralsområde, totalkostnaderna per arbetslag och skogsmarksarealerna som grund för koefficienter med vilka värdet av skogsägarnas eget arbete beaktades i uppgifterna per landskap gällande skogsföryngring, skötsel av ungskog och skogsgödsling. År 2018 uppgick värdet på det egna arbetet till cirka 41 miljoner euro.

Administrativa kostnader m.m. inbegriper kostnader som ingår i det genomsnittliga procentuella avdraget vid arealbeskattning. Till dessa hör följande:

Skogsvårdsföreningarnas medlemsavgifter. Uppgifterna om skogsvårdsavgifter erhölls per skogsvårdsförening från Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund till och med 2014. Uppgifterna räknades om för skogscentralsområdena enligt skogsmarksarealen i enskilda skogar. Från och med 2015 anges beloppet på skogsvårdsföreningarnas medlemsavgifter endast på riksnivå. Det totala beloppet har fördelats på landskapen enligt de enskilda skogscentralernas skogsvårdsavgifter och skogsmarksarealerna 2014. Det är fråga om sekretessbelagda uppgifter som inte får publiceras enskilt. Medlemsavgifter i skogsvårdsföreningarna är den största posten i administrativa kostnader m.m.
Kostnader för underhåll av skogsvägar. Kostnaderna är beräknade med stöd av publikationen Metsäteiden kunnossapitokustannukset Etelä-Suomen yksityismetsissä (Piiparinen, 2003) och längden av anlagda skogsvägar sedan 1965. Kostnaderna uppdateras enligt jordbyggnadskostnadsindex för skötsel och underhåll.
Andra arvoden för fackmannahjälp. Den senaste statistiken över mängderna av fackmannahjälp är från 2011 (Tapios årsstatistik 2011). Dessa uppgifter användes som underlag för beräkning av skogsägarnas utgifter för skogsplaner och annan fackmannahjälp. Därefter har uppgifterna uppdaterats enligt förtjänstnivåindex (2018 användes förtjänstnivåindex, månadsavlönade, jord- och skogsbruk).
Allmänna administrativa kostnader för privatskogar (t.ex. telefon, möten, postning m.m.). Det finns ingen statistik att tillgå. Beräkningarna görs på samma sätt som för det genomsnittliga procentuella avdraget vid arealbeskattning 2005, dvs. uttaget av industrivirke från privatskogarna multiplicerat med 0,17 €.
Administrativa kostnader för kommuners och församlingars skogar och andra enskilda skogar. Det finns ingen statistik att tillgå. Utgifter som ursprungligen beräknats för det genomsnittliga procentuella avdraget vid arealbeskattning har uppdaterats med olika koefficienter (2018 användes förtjänstnivåindex, kommuner, månadsavlönade).
Prenumerationer på facktidskrifter och anskaffning av facklitteratur. Uppgifterna om facktidskrifter bygger på upplagorna för skogsbruksrelaterade tidskrifter, prenumerationer och en uppskattning av hur stor del av prenumeranterna är skogsägare. Uppgiften om facklitteratur är en uppskattning.
Bidrag till Finlands Skogsstiftelse och medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Kostnaderna är en uppskattning från 2009 enligt information på internet. Liten kostnadspost.

2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

Exaktheten och riktigheten av de data som använts behandlas i kvalitetsbeskrivningarna på deras webbplatser.

Statistikens tillförlitlighet påverkas negativt av att det saknas tillförlitliga data om värdet av skogsägarnas eget arbete samt administrativa kostnader m.m. Eftersom investeringskostnaderna och administrationskostnaderna inom virkesproduktionen är små i förhållande till inkomsterna (1999–2018 i medeltal 16 %), orsakar inexaktheter i dem inte stora avvikelser i rörelseresultatet.

2.3. Rättelse av fel

Eventuella fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbsidan för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Preliminära uppgifter om rotprisinkomsterna publiceras i mars. De slutliga resultaten för statistiken publiceras i september.

4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

Statistikunderlaget är jämförbart för hela perioden. På grund av de ändringar som gjordes 2015 i beräkningen av administrativa kostnader m.m. är rörelsekostnader som publicerats före 18.6.2015 inte jämförbara. På grund av justeringar i arealerna är uppgifterna per hektar inte jämförbara före uppgifter som publicerats 18.3.2020.

Tidsserien för administrativa kostnader m.m. 1990–2013 ändrades 2015. Då ströks uppskattningarna av resekostnader mellan skogsägarnas bostadskommun och skogsfastighetens kommun, försäkringsavgifter, kursavgifter och överlåtelseskatt vid skogsfastighetshandel. Dessa kostnader var i genomsnitt 6,0 euro per hektar under perioden 2004–2013. Resekostnaderna var den klart största posten (4,6 €/ha).

Vissa hektarresultat i databasen har korrigerats 18.3.2020. Uppgifterna har ändrats från och med 1990. I de uppgifter om skogsmarksarealen som använts i beräkningarna saknades sådana ägargrupper vars inkomster och kostnader ändå hade tagits med i beräkningarna av privatskogsbrukets rörelseresultat. Till dessa hör bland annat aktiebolag med annan huvudsaklig verksamhet än skogsbruk, samt statliga skogar som inte förvaltas av Forststyrelsen. Samtidigt beräknades arealerna av skogsmark i virkesproduktion för hela tidsserien, tidigare användes skogsmarksareal fram till 2014. Genom justeringen minskade siffrorna för hektarinkomst 1990–2017 med 1,6–3,0 procent i hela landet, jämfört med de lägre uppgifter som redovisats i statistiken. Dessutom kompletterades uppgifterna om 2018 med arealerna av samfällda skogar som tidigare saknats i statistiken. Hektarresultaten enligt de korrigerade arealuppgifterna minskade med 3,3 procent 2018.

5. Tillgång till uppgifterna och deras transparens

Statistiken finns i Naturresursinstitutets statistikdatabas från och med 1990.