Kvalitetsbeskrivning av statistik om näringsbalans

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Principer för upprättande av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004).

Finansieringsgrund för statistiken:
Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1.  Datainnehåll och användningsändamål

Näringsbalans är en helhetskalkyl som framställts i form av en balansräkning och utformats enligt FAO:s klassificering. Den omfattar allt från produktion till konsumtion av föda. I kalkylen som utförs varje kalenderår klargörs produktionen, lagerförändringarna, import- och exportmängderna samt den inhemska användningen av olika födoämnen. Den inhemska användningen delas upp i användning som utsäde (spannmål), som foder, användning inom livsmedelsindustrin och non food-industrin samt till konsumtion. Syftet med kalkylen är dels att klargöra kostens gång från produktion till konsumtion, dels att räkna ut konsumtionen om den inte har registrerats i konsumtionsledet.

Näringsbalansens uppgifter utnyttjas bl.a. till följande ändamål: FAO:s näringsbalans (Food balance Sheets), OECD:s konsumentstatistik, samnordiska projekt samt i hemlandet  bl.a. i jordbrukets helhetskalkyl, olika slag av konsumtions- och produktionsstatistik, uppgörandet av prognoser och försörjningsberedskapskalkyler.

1.2. Begrepp och klassificeringar 

Mat (brutto) är användningen av spannmål som mat beräknad i kornvikt. 

Mat (netto) är användningen av spannmål som mat beräknad i mjölvikt. 

Kött anges med ben, dvs. som slaktkött som innehåller ben, bindvävnad och senor. Av mängden kött med ben är 80 procent urbenat. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av kött som tillagats motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben. 

Fisk anges som filévikt.

Uppgifterna i statistiken presenteras på landsnivå.

1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare 

Näringsbalansen omfattar 12 livsmedelsgrupper (spannmål, potatis, socker, baljväxter, grönsaker, frukter och bär, kött, hönsägg, fisk, mjölkprodukter, fetter samt drycker). För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas fortfarande på olika ändamål: användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Utifrån matanvändningen beräknas livsmedlens genomsnittliga konsumtionssiffror per person. Dessutom granskas matens energi-, protein-, fett- och kolhydratinnehåll.

Uppgifterna i näringsbalansen bygger i huvudsak på Naturresursinstitutets och Tullens statistik.

2. Uppgifternas exakthet och riktighet

2.1. Undersökningsmetod

Näringsbalans är en helhetskalkyl vars uppgifter sammanställs från olika informationskällor.  De viktigaste källorna är Naturresursinstitutets produktions- och skördestatistik, lantbruksundersökningar, statistik om fiskkonsumtion och jakt samt Tullens statistik om utrikeshandeln. Livsmedlens konsumtionsmängder beräknas huvudsakligen utgående från deras produktionsstatistik. Den inhemska användningen beräknas genom att dra av exportmängderna från den inhemska produktionen och lägga till importmängderna. Dessutom beaktas de förändringar som sker i lagret för de livsmedel det är möjligt att få uppgifter om.

För vissa produkter beräknas produktionen utifrån konsumtionen. I detta fall beräknas den inhemska användningen som en summa av användningen som mat, utsäde och foder samt av användningen inom livsmedels- och non food-industrin. Matens nettokonsumtion är densamma som bruttokonsumtionen hos alla produkter, med undantag för spannmål för vilka bruttokonsumtionen utgörs av konsumtionen i kornvikt och nettokonsumtionen av konsumtionen i mjölvikt.  Konsumtionen av livsmedel per person beräknas genom att dividera nettokonsumtionen av mat med folkmängden för året i fråga.

2.2. Faktorer som påverkar statistikens pålitlighet

På grund av beräkningssättet anger konsumtionsberäkningarna för livsmedel som bygger på näringsbalanserna inte den exakta mängd mat som konsumerats. Denna statistikmetod ger endast vägledande siffror om konsumtionen av vissa produkter, exempelvis grönsaker. Siffrorna beskriver i högre grad den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om lagringsförluster och annat svinn inte är tillgängliga. De ingår därför i konsumtionsmängderna.  Med hjälp av näringsbalanser kan man dock följa upp konsumtionstrenderna för livsmedel för längre perioder eftersom beräkningssättet och uppgiftskällorna för balansen är så gott som oförändrade från år till år.

2.3. Förfarande för korrigering av fel

Fel som noteras i statistiken korrigeras så fort som möjligt enligt rekommendationer från Delegationen för Finlands officiella statistik. Korrigerade uppgifter publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet

Preliminära uppgifter om statistiken publiceras i juni månad året efter undersökningsåret, och de slutliga uppgifterna publiceras i anslutning till publiceringen av de preliminära uppgifterna för det följande året.

Tidpunkterna för offentliggörandet av uppgifterna meddelas på statistikkalendariet på https://www.luke.fi/sv/julkistamiskalenteri.

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Uppgifterna är i huvudsak jämförbara för den tidsserie som presenteras på statistikpublikationens hemsida. Förändringar som påverkar jämförbarheten anges i noterna till tidsserietabellen.

Näringsbalansräkningar har uppgjorts sedan år 1949/50. Fram till år 1968/69 gällde uppgifterna i balansen skördeåret (1.7–30.6). Från 1970 har kalenderåret använts som referensår.

De produkter som statistikförs har ändrats något jämfört med de första åren av statistikföring på grund av att produktsortimentet blivit större. Under de senaste åren har man blivit tvungen att stryka en del produkter i statistiken eftersom nödvändiga uppgifter inte längre varit tillgängliga.

5. Tillgång till uppgifterna och deras transparens

Uppgifterna i statistiken publiceras på adressen: https://www.luke.fi/sv/statistik/naringsbalans

Uppgifter publiceras också i Lantbruksstatistisk årsbok. Uppgifterna för åren 1990–2009 har publicerats i Tikes publikation Näringsbalans. Uppgifterna från perioden före det här har publicerats i publikationsserien för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTTL.

Statistikbeskrivningen finns på statistikwebbplatsen.