Dokumentation för statistiken fritidsfiske

Allmän beskrivning

Statistiken över fritidsfiske innehåller information om antalet fritidsfiskare, användningen av fångstredskap och fångster.

Klassificeringar

Som regionindelning används indelningen landskap. Till havs används en ytterligare indelning, där delområdena var åtskilda med landskapsgränserna Nyland-Egentliga Finland, Egentliga Finland-Satakunta och Österbotten-Mellersta Österbotten. Denna indelning motsvarar ungefär områdesindelningen enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Sektorstäckning

Statistiken omfattar inte fiske som bedrivs av utländska turister i Finland eller av finländare utomlands.

Statistiska begrepp och definitioner

Med fiske avses en situation där en person har använt ett fångstredskap minst en gång under året. Personen anses ha fiskat även om hen endast har rott eller styrt båten medan någon annan har fiskat.

Vid spöfiske avses med fiskedag att en person har fiskat med en specifik typ av spöredskap under en dag. I fråga om nätredskap samt katsor, mjärdar och ryssjor avses med fiskedag att en person har vittjat ett sådant fiskeredskap under en dag.

Fiskedagarna fördelas efter typ av fångstredskap på olika statistikområden. Fångsterna bör anges som orensad vikt och fördelas på statistikområdena efter art utifrån det viktigaste fiskeområdet.

Värdet av fiskfångsterna beräknas utifrån uppgifter om producentpriset för fisk som betalas till yrkesfiskare. Eftersom statistikförda priser saknades för vissa arter, används priset på sik för harr, priset på havslax för insjölax och priset på strömming för vassbuk. För gruppen ”övriga arter” används priset på mört. Med undantag av siklöja är priserna priser som har betalats till yrkesfiskare inom havsområdet. I fråga om kräfta samlas uppgifterna in från fiskpartiaffärer. Då handlar det vanligen om den mest värdefulla fångstdelen som har sorterats som matkräftor.

Fångstens värde är främst ett riktgivande värde. Fiskefångsterna säljs nästan inte alls, utan största delen av fångsterna används i fiskarnas hushåll eller ges gratis till exempel till släktingar eller grannar. Dessutom har det uppskattats att största delen av kräftfångsten används i kräftfiskarnas hushåll eller företag. En del av kräftorna säljs antingen direkt eller via mellanhänder till bland annat restauranger, storkök och andra hushåll eller för förädling. Dessutom kan en del av kräftfångsten säljas för att utsättning av kräftorna i insjöar eller älvar.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten och föremålet för insamlingen av uppgifter är bostadshushåll. Med fritidsfiske avses allt fiske (inklusive kräftfångster) som har utövats av finländska bostadshushåll utom yrkesfiskarna och deras hushåll. 

Statistisk population

Populationen utgörs av bostadshushållen för finländare bosatta i Finland, med undantag av personer som varaktigt vårdas på anstalt, samt yrkesfiskare och deras hushåll. Ett bostadshushåll består av personer som är stadigvarande bosatta i en bostadslägenhet. Urvalet omfattar personer i åldern 18–74 år Sedan 2020 har urvalet omfattat 11 000 bostadshushåll.

Måttenhet

Fångsterna redovisas i tusen kilo. Kräftfångsterna redovisas i tusen stycken. Fritidsfiskarna redovisas som antalet fiskare.

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Som regionindelning används indelningen landskap. Till havs används en ytterligare indelning, där delområdena var åtskilda med landskapsgränserna Nyland-Egentliga Finland, Egentliga Finland-Satakunta och Österbotten-Mellersta Österbotten. Denna indelning motsvarar ungefär områdesindelningen enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Tidstäckning

Uppgifter finns tillgängliga i databasen från och med 1998.

Distributionsfrekvens

Vartannat år.

Basperiod

Värdet på fiskfångsten uttrycks som nominellt värde.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). EU-programmet om insamling av data inom fiskerisektorn (EU) 2017/1004) kräver också insamling av uppgifter om fritidsfiske.

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Genomlysning av statistiken över fritidsfiske utfördes 2018.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Statistikens allmänna noggrannhet och tillförlitlighet är god, särskilt gällande antalet fiskare. Fångstberäkningarna är dock mer osäkra på artnivå, speciellt för mindre vanliga fångstarter och för arter med stor variation i fångsterna mellan bostadshushållen.

Urvalsfel

Osäkerhet som beror på urvalet beskrivs med ett konfidensintervall på 95 procent. Resultatens konfidensnivå beskrivs också av variationskoefficient. Tolkningen är enkel: ju mindre variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är uppskattningen. Om variationskoefficienten är till exempel 12,5 procent, skiljer sig den nedre och den övre gränsen för konfidensintervallet med cirka 25 procent. Det innebär att den totala längden på konfidensintervallet utgör ungefär hälften av det uppskattade värdet. I fiskeundersökningar kan dessa uppskattade värden anses vara relativt tillförlitliga med tanke på urvalsfelet. Om variationskoefficienten däremot är 50 procent, skiljer sig den nedre och den övre gränsen för konfidensintervallet med 100 procent. Det innebär att den totala längden på konfidensintervallet är två gånger längre än det uppskattade värdet. Hur tillförlitlig en fångstuppskattning är beror på hur många fiskande bostadshushåll som har haft fångst av arten och hur stora skillnader det finns mellan bostadshushållens fångster. Därför är uppskattningarna minst tillförlitliga för fångsterna av de arter som endast få bostadshushåll har fångat eller för de fångster där variationerna är stora.

Övriga felkällor

Täckningsfel

Urvalet omfattar inte bostadshushåll där alla medlemmar är minst 75 år gamla. Det omfattar inte heller personer som permanent vårdas i olika inrättningar, till exempel ålderdomshem. Med tanke på fritidsfisket kan denna undertäckning dock anses vara liten. 

Mätfel

Inverkan av mätfelet har inte kunnat utredas i samband med detta.

Bortfallsfel

För att korrigera det bias som orsakas av svarsbortfallet används en så kallad homogen deltagargruppsmodell. Urvalet indelas per grupp i två svarshomogena grupper inom vilka svarssannolikheten antas vara konstant. Den första gruppen utgörs av de som har svarat på enkäten vid den första och den andra kontakten, och den andra gruppen av de som har svarat vid den tredje kontakten. Kalibreringen av viktningsfaktorerna korrigerar också delvis det bias som orsakas av svarsbortfallet, eftersom bostadshushållens storlek, struktur och boningsort påverkar svarsaktiviteten.

Aktualitet

Statistiken över fritidsfiske offentliggörs före utgången av oktober efter statistikåret. Preliminära uppgifter publiceras inte om statistiken över fritidsfiske.

Punktlighet

Offentliggörandet av statistiken över fritidsfiske 2020 måste skjutas upp med cirka sex månader från den ursprungliga tidpunkten enligt tidsplanen på grund av problem i produktionsprocessen.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna är jämförbara mellan de nationella regioner som ingår i statistiken.

Jämförbarhet – över tid

Bostadshushållets fiske och antalet personer som fiskat mäts genom tillämpning av samma definition som den som användes i de tidigare statistiska uppgifterna på 1990-talet och senare. Till denna del kan antalet personer som fiskat anses vara jämförbart med statistiken för 1992–2010 (SVT Miljö 1993: 8, 1995: 2, 1997: 8 och SVT Jord- och skogsbruk samt fiske 2000: 1, 2002: 54, 2004:51, 2005:62, 2007:7, 2009:6, 2011:7).

Vid jämförelse av antalet fiskedagar där fisket sker med stående fångstredskap (nät, katsa, mjärde och ryssja) bör det noteras att föremålet för mätning under 1998–2012 var det antal gånger fångstredskapen vittjades och under 1992–1996 den tid fångstredskapen användes.

Från och med 1998 användes som områdesindelning i statistiken länsindelningen i fråga om insjöområden och Internationella havsforskningsrådets (Ices) områdesindelning i fråga om havsområden. År 2004 förnyades områdesindelningen så att det var möjligt att för insjöområden föra statistik även med en områdesindelning enligt arbetskrafts- och näringscentralernas fiskerienheter. I statistiken för 2006 utvidgades ändringen även till att gälla havsområden.  I statistiken för 2010 ersattes länsindelningen med en områdesindelning som används av regionförvaltningsverken. Jämfört med länen skiljer sig den nuvarande indelningen så att tidigare Västra Finlands län är indelat på Sydvästra Finland och Västra och Inre Finland. Statistiken för 2024 övergick till att använda en landskapsindelning.

Sedan 2002 har uppskattningarna av fritidsfiskarnas antal och fångster varit något lägre än i statistiken från 1990-talet och även i statistiken från 2000. Skillnaden beror främst på den metod som används: från 2002 har syftet varit att i högre grad än tidigare beakta det selektiva svarsbortfallet.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Statistiken över fritidsfiske utgör en del av statistiken fiskfångst och produktion.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är samanvändbar.

Källdata

Statistiken bygger på en urvalsundersökning.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Vartannat år.

Metod för uppgiftsinsamling

Från och med 2020 har urvalet omfattat 11 000 bostadshushåll. Tidigare var urvalet mindre, 6 000–7 500 bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som är stadigvarande bosatta i en bostadslägenhet. Urvalet omfattar personer i åldern 18–74 år och är ett stratifierat urval.

Vid gruppbildningen används den geografiska positionen för varje målpersons hemkommun (huvudstadsregionen, övriga Södra Finland, Västra Finland, Östra Finland, Uleåborgs län, Lappland och Åland), typen av kommun (urban kommun, tätortskommun eller landsbygdskommun) och kommunens läge i förhållande till havet (skärgårdskommun, kustkommun och inlandskommun). Från och med 2014 har bostäder för vilka en fiskevårdsavgift har lösts in under statistikåret ut utgjort ett separat stratum. Det finns totalt sju strata.

Enkäten utgörs av fyra sidor. Frågorna fokuserar på att kartlägga ålders- och könsstrukturen för de personer som har deltagit i fisket, vikten av hobbyfisket, fångstverksamheten och fångsterna. Enkäten genomförs i början av året och gäller föregående år. I enkäten används tre kontakter. Det är också möjligt att delta i enkäten på internet.

Ett urval i efterhand genomförs i form av en intervju för dem som inte har svarat på postenkäten. Syftet med urvalet i efterhand är att utreda andelen bostadshushåll som har fiskat av de hushåll som inte har besvarat enkäten.

Datavalidering

Alla blanketter kontrolleras när de lagras. Dessutom ses det lagrade materialet över i fråga om logik och gränsvärden. Motstridigheter och potentiella fel kontrolleras på de ursprungliga blanketterna och korrigeras vid behov i materialet.

Behandling av uppgifter

När resultaten räknas, ges varje statistisk enhet, dvs. bostadshushåll, en så kallad viktkoefficient med vilken bostadshushållens mätresultat, till exempel fångster, multipliceras. Viktkoefficienten utgörs av inverterade värden av sannolikheten för att urvalsenheten, dvs. bostadshushållet, ingår i urvalet och har svarat samt av en så kallad kalibreringsvikt. För att korrigera det bias som orsakas av svarsbortfallet används en så kallad homogen deltagargruppsmodell. Urvalet indelas per grupp i två svarshomogena grupper inom vilka svarssannolikheten antas vara konstant. Den första gruppen utgörs av de som har svarat på enkäten vid den första och den andra kontakten, och den andra gruppen av de som har svarat vid den tredje kontakten.
Vid kalibreringen fås den fördelning som beräknats utifrån urvalet att motsvara en så kallad marginalfördelning. Som en sådan marginalfördelning används Statistikcentralens uppgifter om antalet bostadshushåll i sex olika kategorier, antalet bostadshushåll i olika områden, åldersfördelningen bland män och kvinnor och antalet män respektive kvinnor samt antalet bostadshushåll respektive personer som fiskat i olika områden beräknat utifrån materialet från postenkäten och telefonintervjuerna. Bostadshushållsgrupperna bildas baserat på bostadshushållets storlek och åldersstruktur. Kalibreringen korrigerar det bias som orsakas av svarsbortfallet, eftersom bostadshushållens storlek, struktur och boningsort påverkar svarsaktiviteten.
För att beakta det partiella svarsbortfallet, dvs. det faktum att enskilda data saknas, tillämpas en så kallad hierarkisk imputering på så sätt att saknade data ersätts med ett värde som erhållits ur materialet. Hot deck-imputation och medelvärdesimputation har också använts i statistiken. I praktiken görs estimeringen med SAS-program och med SAS-makro CLAN97 som har tagits fram av Statistiska Centralbyrån i Sverige.