Dokumentation för statistiken förbrukning av virke

Allmän beskrivning

Statistiken omfattar årsuppgifter om virkesförbrukningen för tillverkning av skogsindustriprodukter och för energiproduktion i Finland. Uppgifterna i statistiken redovisas dels specificerat enligt användning, dels sammantaget som total virkesförbrukning. Uppgifterna används för uppföljning av virkesanvändningen. 

Statistiken består av följande tematiska områden

• Skogsindustrins virkesförbrukning, inklusive också virkesförbrukningen av träpellet produktionen och små sågverken
• Energianvändningen av trä i värme och kraftverk
• Energianvändningen av trä i småhus

Statistiken offentliggörs med preliminära uppgifter på våren och med slutliga uppgifter på hösten. Uppgifter i statistiken kan publiceras separat enligt typ av virkesanvändning vid de tidpunkter som anges i Naturresursinstitutets statistikkalendarium. Uppgifter i den preliminära statistiken kan preciseras vid senare angivna tidpunkter innan den slutliga statistiken offentliggörs. Eventuella ändringar i uppgifterna anges alltid i samband med de publicerade uppgifterna. 

Klassificeringar

Uppgifterna om den totala virkesförbrukningen presenteras landskapsvis och separat för rundvirke och för biprodukter och avfallsvirke från och med 2015. Fram till 2014 redovisas uppgifterna per Finlands skogscentrals verksamhetsområden. 

Rundvirke omfattar uttaget av timmer och massaved för industrin och av stamved för energiproduktionen. Till rundvirke räknas dessutom importerad flis och spån, eftersom de importeras för primär användning inom skogsindustrin i Finland och inte tidigare har räknats in i förbrukningen av rundvirke. 

Kategorin biprodukter och avfallsvirke ingår biprodukter från den inhemska skogsindustrin (avfallsflis, spån, bark) samt avfallsvirke (hyggesrester och stubbar). Dessutom räknas återvinningsträ med i kategorin.

Uppgifter om virkesanvändningen presenteras också mer detaljerat för olika användningsområden. Uppgifterna om skogsindustrins virkesförbrukning offentliggörs per virkessortiment, landskap (fram till 2014 per Finlands skogscentrals verksamhetsområden) samt skogsindustrisektor. På grund av dataskyddshänsyn redovisas uppgifterna per landskap från och med 2015 utan indelning enligt virkets ursprung. Siffrorna för virkesförbrukningen på små sågverk, som beräknats utifrån urvalsundersökning, har räknats med i statistiken över skogsindustrins virkesförbrukning. 

Den inhemska produktionen av träpellets redovisas i tusen ton (1 000 t). Mängderna träråvara för pellettillverkningen har räknats med i skogsindustrins virkesförbrukning, som redovisas i kubikmeter. I uppgifterna om virkesförbrukning per bransch ingår pelletsproduktion i den övriga trävaruindustrin. Leveransuppgifterna för den inhemska produktionen delas in i leveranser till hushåll och lantbruk (små användare) respektive värme- och kraftverk och storfastigheter (stora användare). 

Uppgifterna om energianvändningen av trä presenteras per träbränslesortiment, landskap (fram till 2014 per Finlands skogscentrals verksamhetsområden) och användning (typ av anläggning). Statistiken över energianvändningen av trä upptar värme- och kraftanläggningarna separat. Dessutom redovisas uppgifterna om förbrukningen av brännved i småhus per ved- och virkessortiment samt efter typ av fastighet, byggnad och eldstads.

Sektorstäckning

Virkesförbrukningen omfattar förbrukningen av virke för tillverkning av skogsindustriprodukter av träbränslen för energiproduktion. Statistikuppgifterna samlas in främst från företag per kalenderår genom separata statistikförfrågningar i januari–februari. Registret för förfrågningarna uppdateras bland annat utifrån kontinuerlig bevakning av medierna, för att statistiken ska ha så god täckning som möjligt av alla aktörer som använder virke för olika ändamål.

Uppgifterna om skogsindustrins virkesförbrukning grundar sig i huvudsak på material som Skogsindustrin rf samlar in av sina medlemsföretag, och Naturresursinstitutet kompletterar informationen med uppgifter som verket samlar in från andra aktörer inom skogsindustrin. Statistiken omfattar sammanlagt cirka 160 företag eller företags verksamhetsställen. Uppgifterna samlas in per kalenderår, så att de representerar alla betydande aktörer som använder virke. 

Uppgifterna om skogsindustrins användning av virke kompletteras med virkesförbrukningen på små sågverk, som kartlagt genom separata urvalsundersökningar. Den senaste kartläggningen gjordes av Skogsforskningsinstitutet om åren 2008–2010. I Finland fanns då cirka 1 200 små sågverk, och förfrågningen riktades till sågföretagarna eller sågägarna i egenskap av uppgiftslämnare. Uppgifter som insamlats genom separata undersökningar är oförändrade i statistiken fram till följande undersökning. 

Från och med det statistiska referensåret 2022 inkluderar skogsindustrins virkesförbrukning även de volymer av virke som används i produktionen av olika biobränslen och bioraffinerade produkter. Användningen ingår i massaindustrin och övrig trävaruindustri, eftersom det begränsade antalet aktörer gör att uppgifterna inte kan publiceras som en separat kategori. Fram till statistikåret 2021 samlades dessa uppgifter endast in för total vedanvändning, där de ingick i energiproduktionen.

Populationen för statistiken över träpellettillverkningen omfattar samtliga kända tillverkare av träpellets i Finland, från vilka Naturresursinstitutet samlar in uppgifter varje år med en statistikförfrågan. I förfrågan samlas uppgifter in från företagen om volymen av den inhemska produktionen. Dessutom används produktionsvolymen samt de redovisade råvarorna för statistiken över råvaruförbrukningen inom pelletstillverkningen, som ingår i skogsindustrins virkesanvändning.

Statistiken över energianvändningen av trä i värme- och kraftanläggningar framställs med en population som består av alla betydande värme- och kraftverk inom industrin och energiproduktionen som använder fasts träbränslen. Utöver egentliga energianläggningar omfattar statistiken också andra anläggningar som förbrukar fasta träbränslen, som spåntorkar, köttrökerier och mesaugnar. Statistiken innehåller också uppgifter om förbrukningen av träbränsle i de värmeanläggningar och storfastigheter som drivs av värmeföretag samt om användningen av energived i växthus. 

Statistiken omfattar totalt cirka 1400-1500 värme- och kraftverk. De större anläggningarna dominerar statistiken, och de 400 största anläggningarna står för mer än 95% av den årliga förbrukningen av fasta träbränslen.

Naturresursinstitutet samlar årligen in uppgifter om användningen från cirka 700 anläggningar. Data samlas in årligen från alla större anläggningar som förbränner minst ungefär 1300 kubikmeter trä per år. För de minsta anläggningarna samlas data in vart tredje år och det finns totalt cirka 150 sådana anläggningar. En tredjedel av dessa anläggningar ingår i den årliga datainsamlingen.

Den mängd trä som förbrukas i energiproduktionen av trädgårdsföretag samlas in vart tredje år i Luke's statistikförfrågan till trädgårdar. Under de mellanliggande åren förblir uppgifterna oförändrade i statistiken över Energianvändningen av trä. Totalt har trädgårdsföretagen ca 200 värmeanläggningar som förbrukar fasta träbränsle.

Naturresursinstitutet samarbetar med TTS Työtehoseura, som samlar in uppgifter om användningen av träbränsle i värme- och kraftverk från anläggningar som drivs av värmeentreprenörer inom ramen för ett projekt som fokuserar på uppföljning och utveckling av värmeentreprenörskap. I Finland finns det sammanlagt över 200 värmeentreprenörer som driver knappt 600 anläggningar. TTS samlar in data på årsbasis genom att vart tredje år be varje anläggning om information om förbrukningen av fast träbränsle. TTS tillhandahåller användningsdata till Naturresursinstitutet i Finland och uppdaterar även anläggningens statistikregister.

Uppgifterna i statistiken över användningen av energived i småhus bygger på en urvalsundersökning som Naturresursinstitutet och Statistikcentralen genomför i samarbete ungefär vart tionde år. Uppgiftslämnare är i första hand invånarna i bostadsbyggnaderna på fastigheten och i andra hand deras ägare. I statistiken upptas också användningen av energi inom produktionen på gårdarna, med undantag för växthusföretagen som räknas till värme- och kraftverk.

Som urvalsram i undersökningen tillämpas Statistikcentralens (Befolkningsregistercentralens) databas över byggnader och fastigheter. Urvalet för enkätmaterialet och statistiken riktas till byggda småhusfastigheter.  När det gäller fritidsbostadshus riktas datainsamlingen till deras ägare, eftersom det inte finns någon separat information om de boende eller innehavarna. Målområdet för undersökningen är hela landet, som till viss del även används som presentationsområde för resultaten. Målfastigheterna har dock lokaliserats per kommun, varför resultaten även publiceras per landskap.

Strata i undersökningen av användningen av brännved i småhus och deras byggnadsbestånd:

Ramen för den senaste utredningen av användningen av brännved i småhus inkluderade totalt cirka 1,03 miljoner egnahemshus, 137 000 parhus, 401 000 radhus och 514 000 fritidsbostadshus. Bland dessa gjordes ett totalt urval på 10 000, där urvalsförhållandet varierade per grupp. Urvalet genomfördes som ett stratifierat systematiskt slumpmässigt urval, för att säkerställa en jämn fördelning av urvalen i hela populationen.

Vid beräkning av resultaten för hela landet tillämpades viktkoefficienter per grupp. Det senaste materialet bestod av totalt cirka 4 100 svar, varav 3 700 samlades in för det egentliga materialet genom en post- eller webbenkät och cirka 400 för bortfallsmaterialet genom telefonintervjuer.

Statistiska begrepp och definitioner

Rundvirke är industriellt obearbetad stamvirke som avverkats i skog; virket kan vara inhemskt eller importerat. Till rundvirke räknas primärvirke, det vill säga timmer och massaved som används inom industrin samt stamved för energiproduktion. Dessutom omfattar rundvirke också importerad stamvedsflis och stamvedsspån, eftersom de inte räknats in i förbrukningen av rundvirke i ett tidigare skede. Volymerna redovisas som kubikmeter fast mått på bark. Rundvirke för energiproduktion omfattar stamved och helträd.

Kategorin biprodukter och avfallsvirke ingår biprodukter från den inhemska skogsindustrin (avfallsflis, spån, bark) samt förbrukningen av avfallsvirke för energiproduktion (hyggesrester och stubbar). Dessutom räknas återvinningsträ och träpellets med i kategorin.

Skogsindustrins virkesförbrukning omfattar samtliga betydande industriella aktörer som använder virke i sin produktion. I statistiken har sågindustrin indelats i två storleksklasser, där Stora och medelstora är sågverk som använder mer än 10 000 kubikmeter rundvirke per år. Med små sågverk avses sågföretag eller företagare vars årliga förbrukning av virke uppgår till högst 10 000 kubikmeter. Till dem hör små lokala salusågar, cirkelsågar för husbehov på gårdarna samt mobila sågverk som säljer sågtjänster.

Plywoodindustrin omfattar trä som används för plywood och fanér. Från och med 2013 omfattar skogsindustrins virkesförbrukning ”Övrigt” trä som används för tillverkning av spånskivor, träfiberskivor, stolpar, timmerbyggnader och träpellets. Tidigare ingick tillverkning av stolpar och timmerbyggnader i branschen ”Övriga trävaror” och tillverkning av spånskivor och träfiberskivor redovisades som en egen bransch. Anledningen till denna förändring är behovet av sekretess på grund av det lilla antalet uppgiftslämnare.

I statistiken över skogsindustrins virkesförbrukning delas virkessortimenten enligt bestämda mått- och kvalitetskriterier in i timmer och massaved enligt skogindustrin. De sortiment som används i statistiken är: talltimmer, grantimmer, lövtimmer, tallmassaved, granmassaved och lövmassaved.  Klentimmer och sparre som inte uppfyller mått- och kvalitetskriterierna för timmer räknas också till massaved. 

Sågflis och spån (sågspån och kutterspån) som skogsindustrin använder är biprodukter från trävaruindustrin. Av dem tillverkas trämassor, spånskivor, träfiberskivor och träpellets. Volymerna upptas i statistiken som kubikmeter fast mått enligt den barkstatus de redovisats i. Flis och spån räknas i statistiken inte ihop med virke (primär användning). Sekundär användning innebär att virket återanvänds och att virkesmängderna redan har räknats in i siffrorna över förbrukningen av rundvirke. Det är inte möjligt att statistikföra sågflis och spån som är biprodukter från den inhemska skogsindustrin enligt ursprung, varför de klassificeras som inhemskt virke. 

Energianvändningen av trä omfattar förbrukningen av fasta träbränslen i värme- och kraftanläggningar och på lantgårdar. I statistiken avses med värmeanläggningar sådana anläggningar som förbränner olika energikällor och levererar värme antingen lokalt eller till ett värmenätverk. De är oftast kraftvärmeanläggningar, som utöver värme också producerar el.

Med fasta träbränslen avses här skogsflis, biprodukter och avfallsvirke från skogsindustrin samt andra fasta träbränslen, som återvinningsträ och träpellets. Alla dessa kan vara inhemska eller importerade. Träbränslen specificeras inte i statistiken enligt ursprung, men energianvändningen av importerat virke kan räknas ut för statistiken utifrån utrikeshandelsstatistiken och statistiken över virkesförbrukningen.

I statistiken över energianvändningen av trä omfattar biprodukter och avfallsvirke följande virkesslag (Statistikcentralens bränsleklassificeringsnummer inom parentes):

• Bark (21.20.10): barkningsavfall från sågning eller annan träförädling.
• Sågspån (21.20.20): sågspån från sågning eller annan träförädling.
• Industrins avfallsflis eller avfallskross (21.20.30):  flis och bränslekross som framställs av biprodukter från sågindustrin eller annan trävaruindustri (t.ex. plywoodsindustri och annan skivindustri samt snickeriindustri).
• Kutterspån, slipdamm o.d. (21.20.40): hyvel- och kutterspån m.m. samt slipdamm från hyvling eller annan träförädling.
• Annan industrins avfallsflis (21.20.80 ja 21.20.90): ospecificerade blandningar av avfallsvirke från industrin, m.m.

Skogsflis är bränsleflis eller bränslekross som kan tillverkas av allt virke som tillvaratas i skogen, som stamvirke, toppar, grenar och kvistar, barr, löv, stubbar och rotvältor. Skogsflis delas in enligt råvaran på följande sätt:

• Stamved och helträd (21.10.20): Flis som framställs av kvistade trädstammar eller av biomassan av hela den del av trädet som är ovanför markytan (stammen, kvistarna, barren). Motsvarande bränslekategori i Statistikcentralen är Helträds- eller slanflis.
• Flis eller kross av hyggesrester (21.10.30): flis som framställts av hyggesrester, med andra ord skogsavfall. Hyggesrester består mest av den ved som uppkommer vid kalhyggen och lämnas kvar i skogen, det vill säga grenar och toppar inklusive löv och barr (s.k. grot) samt enstaka kubbar. Okvistad toppmassaved som tillvaratagits från ett kalhygge för tillverkning av brännflis hänförs också till den här kategorin. Flisen kan tillverkas av lös, buntad eller balad grot.
• Stubbkross (21.10.40): flis eller kross som tillverkats av stubbar och rotvältor. Från och med 2020 räknas hit inte lågor och stubbar som tagits upp i samband med torvtäkt; de klassificeras som torvbränslen.
• Annan skogflis: Sådan ospecificerad råvara som inte nämnts ovan, exempelvis energipil eller annan ved från energiskogsbruk(21.10.50).

I statistiken räknas även följande till fasta träbränslen:

• Återvinningsträ (21.50.10): rent virkesavfall som klassificeras som biobränsle eller kasserad trävara eller träprodukt, som inte innehåller plastlaminat eller halogenerade organiska föreningar eller tungmetaller. Till exempel träavfall från nybyggen, lastpallar av trä och träemballage hänförs till den här kategorin.
• Träpellets och träbriketter (21.60.10): pressade träprodukter som framställs främst av sågspån, kutterspån eller slipdamm. Pellets och briketter som tillverkas av skogsflis hänförs också till den här kategorin.
• Användningen av rivningsvirke eller impregnerat virke som klassificeras som avfall upptas inte i statistiken.

Om ett fast träbränsle som rapporterats av uppgiftslämnaren inte tydligt kan hänföras till någon av de ovannämnda kategorierna, ska det upptas i statistiken som annat fast träbränsle. I de flesta fall består de virkesmängder som hänförs till denna kategori av ospecificerat avfallsvirke från industrin, i vilket råvarornas andelar inte går att fastställa på ett tillförlitligt sätt. 

Statistisk enhet

Virkesanvändningen i Finland är en helhet som består av användningen av virke som råvara för skogsindustriprodukter och för energiproduktion. Statistiken framställs av uppgifter om virkesförbrukningen i skogsindustriföretag, värme- och kraftanläggning och pelletstillverkare; uppgifterna insamlas huvudsakligen årligen. För statistiken över virkesanvändningen inhämtas dessutom uppgifter om annan användning av virke för tillverkning av biodrivmedel och raffinerade bioprodukter. Från och med statistikåret 2022 ingår volymerna i skogsindustrins virkesförbrukning. Fram till 2021 ingick de i siffrorna för energianvändningen av trä. Virkesanvändningen på små sågverk och förbrukningen av brännved i småhus utreds med separata urvalsundersökningar som kompletterar helheten.

Statistisk population

Populationen för skogsindustrins virkeförbrukning består av alla enheter som förbrukar virke inom skogsindustrins produktion i Finland. Uppgifterna om förbrukningen av virkesråvara inom skogsindustrin insamlas årligen från alla företag vars virkesförbrukning överskrider 10 000 kubikmeter fast mått per år. Dessutom klarläggs virkesförbrukningen på små sågverk genom en urvalsundersökning, som utförs ungefär vart tionde år.

Från och med statistikåret 2022 kommer siffrorna för skogsindustrins virkesförbrukning också att omfatta de volymer av virke som används vid produktion av olika biodrivmedel och bioraffinaderier. Tidigare samlades data in separat och inkluderades i virkesanvändningssiffrorna för energiproduktion endast i de totala virkesanvändningssiffrorna.

Uppgifterna om tillverkningen av träpellets och leveransuppgifterna för den inhemska produktionen samlas årligen in från samtliga betydande pelletstillverkare.

Populationen för träenergianvändning består av alla enheter som förbrukar fasta träbränslen i Finland. Uppgifterna om energianvändningen av trä insamlas från samtliga betydande värme- och kraftverk inom industrin och energiproduktionen, som använder fasta träbränslen för energiproduktion. Totalt finns det 1400-1500 anläggningar. Statistiken över energianvändningen av trä kompletteras med uppgifter om användningen av brännved i småhus, som klarläggs med en urvalsundersökning ungefär vart tionde år. 

Måttenhet 

Virkesförbrukningen statistikförs som kubikmeter fast mått på bark (m³). Uppgifterna som presenteras i kubikmeter fast mått kompletteras med uppgifter med lämpliga måttenheter enligt virkesanvändning, till exempel vikt i ton (t) eller energiinnehåll som gigawattimme (GWh).

Förbrukningsmängderna för skogsindustrin och för små sågverk samlas in och statistikförs direkt i kubikmeter. 

Produktionen av träpellets redovisas i ton. Mängden råvara som använts vid tillverkningen beräknas utifrån producenternas produktionsmängder och omvandlas till kubikmeter fast mått med hjälp av genomsnittliga konversionsfaktorer. 

Uppgifterna om användning av fasta träbränslen i värme- och kraftanläggningar och i småhus insamlas som volymenheter (kubikmeter stjälpt mått, m³s) och/eller energiinnehåll (megawattimme, MWh) och presenteras som kubikmeter fast mått (m³f) samt i en del av tabellerna som gigawattimme (GWh). I vissa fall inlämnas uppgifterna som massaenheter, det till säga i ton. Uppgifterna om träpellets och träbriketter insamlas alltid i ton även i statistiken över energianvändningen av trä. Råvarufördelningen i skogsflis redovisas som volymenheter, energiinnehåll eller procentandel av den totala förbrukningen av skogsflis. Omvandlingen mellan olika enheter görs med följande koefficienter:

Referensperiod

Kalenderår.

Tidstäckning

Uppgifter om användningen av trä finns tillgängliga från och med 1989. Om temana inom statistiken finns uppgifter att få enligt följande:

• Skogsindustrins virkesförbrukning, 1860–
• Energianvändningen av trä, 2000–
• Produktion av träpellets, 2001–
• Sågverksinventeringen av små sågverken, 2010
• Förbrukning av träbränsle i småhus, eldningssäsong 1992/1993

Distributionsfrekvens

Årligen.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken omfattar samtliga betydande aktörer som använder virke i Finland. Dessutom har statistiken kompletterats med urvalsundersökningar av den småskaliga virkesförbrukningen, vilka använts för att klarlägga förbrukningen av träbränsle (brännved) i småhus samt virkesförbrukningen på små sågverk (förbrukning mindre än 10 000 m3 per år).

Syftet är särskilt att förbättra statistikens tillförlitlighet särskilt vid uppgiftsinsamlingen genom att jämföra de insamlade uppgifterna med uppgifter från tidigare år. Jämförelsen görs mot den genomsnittliga virkesförbrukningen vid skogsindustriföretag samt panneffekten i värme- och kraftanläggningar. I statistiken över energianvändningen av trä redovisas också bränslets energitäthet (MWh/m3s eller t). Vid eventuella betydande avvikelser i uppgifterna, verifieras uppgifternas riktighet hos uppgiftslämnaren. 

Populationen av träeldade värme- och kraftanläggningar uppdateras kontinuerligt utifrån olika källor. I statistiken saknas sannolikt värmeanläggningar i anslutning till små trävaruindustrier samt storfastigheters flis- och pelleteldade värmeanläggningar, vilket saknar betydelse för statistikens täckning.

Energianläggningar köper ibland in olika slags färdiga blandningar av industrins avfallsflis, sågspån och bark. I vissa fall måste anläggningens förbrukning per träbränslesortiment redovisas som en uppskattning. Om det saknas klara grunder för indelning enligt sortiment, upptas bränslemängderna i statistiken i sin helhet under annat fast träbränsle.

Användningen av importerad flis i värme och kraftverk har beräknats som differensen mellan importen av flis i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel och användningen av importerad flis i statistiken över skogsindustrins virkesförbrukning. Antagandet i beräkningen är att överskottet på virke har använts och statistikförts som skogsflis inom energiproduktionen. Antagandet stöds av att de mängder avfallsflis från skogsindustrin som använts för energiproduktion har varit relativt stabila nästan under hela statistikperioden.

I statistikuppställningarna över energianvändningen av trä ingår också experimentell statistik över kalkylerade användningsområden för importerat virke. I beräkningarna har för företag som importerat virke utifrån företagets bransch fastställts ett standardvärde för användningen av det importerade virket, och de importerade mängderna har sedan delats in i användningsområdena energiproduktion, skogsindustri och annan förbrukning. Dessutom har man använt sig av uppgifter från statistiken över skogsindustrins virkesförbrukning.

Aktualitet

Uppgifterna om statistikåret (kalenderår) insamlas alltid under början av följande år och offentliggörs vid den tidpunkt som anges i Naturresursinstitutets statistikkalendarium. Preliminära uppgifter om statistiken offentliggörs årligen i slutet av mars.

Jämförbarhet – geografisk

Statistikuppgifterna har utöver på riksnivå publicerats på landskapsnivå enligt den landskapsindelning som gällde i respektive region under året i fråga. Fram till 2014 finns uppgifterna endast tillgängliga enligt skogscentralsområde.

Jämförbarhet – över tid

Vid betydande metodförändringar för statistiken görs ändringarna, om inget annat anges, även retroaktivt i uppgifterna från tidigare år för att bevara jämförbarheten över tid.

De tidigaste tidsserier från och med 1860-talet som ingår i statistiktabellerna bygger på Heikki J. Kunnas verk Metsätaloustuotanto Suomessa 1860–1965 (Kasvututkimuksia IV, Suomen Pankki, 1973) och de utredningar som Skogsforskningsinstitutet har gjort om temat. Skogsforskningsinstitutet gjorde även riksomfattande undersökningar om virkesförbrukningen sedan 1927. Institutet har publicerat en årlig statistik över virkesförbrukning sedan början av 1960-talet i serien Folia Forestalia och på 1990-talet i serien Metsätilastotiedote.

Skogsflis underklassificering i statistiken över trä i energiproduktionen i värme- och kraftvärmeverk 2000-2023 har harmoniserats med Statistikcentralens bränsleklassificering från och med det statistiska referensåret 2024. Klenvirke och grov stamved, som tidigare registrerats som separata kategorier, sammanslogs för hela statistikens tidsserie till bränslekategorin stamved och helträd, som till sitt innehåll är identisk med kategorin Helträds- eller slanflis (21.10.20) i Statistikcentralens bränsleklassificering. Sammanslagningen av kategorierna gjordes för att harmonisera de olika statistikmyndigheternas klassificeringar och för att förtydliga klassificeringen på basis av Naturresursinstitutets interna kvalitetsbedömning.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Naturresursinstitutet sammanställer statistik över virkesförbrukningen inom skogsindustrin i virkeskategorin efter användningstidpunkt enligt de uppgifter som uppgiftslämnarna lämnat. Det är möjligt att klassificeringen ändras mellan avverkningstidpunkten och användningstidpunkten.

Virkesförbrukningen statistikförs på riksnivå samt per landskap. Uppgifterna i statistiken redovisas som totala värden per landskap utifrån virkesanvändarnas geografiska läge

Uppgifter om förbrukningen av fasta träbränslen samlas också in av bland annat Statistikcentralen, Miljöministeriet, Energimyndigheten, Finsk Energiindustri rf och Kommunförbundet.

Av dessa statistikuppställningar är Naturresursinstitutets statistik över energianvändningen av trä den enda som bygger på ett totalmaterial. De övriga har ofta någon begränsning, till exempel energianläggningens ägande eller innehav eller anläggningens nominella effekt. Därtill publicerar andra organisationer ofta inte uppgifter per region. Olika statistikuppställningar kan också ha terminologiska och substansmässiga skillnader i sina definitioner av träbränsle. Genomensamt för samtliga är att statistiken framställs över ett kalenderår.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Årligen; statistikframställningen kompletteras genom separata urvalsundersökningar.

Metod för uppgiftsinsamling

Uppgifter om förbrukningen insamlas med ett webbformulär, en brevförfrågan eller per e-post, i huvudsak direkt från skogsindustriföretag, pelletstillverkare och energiaktörer. Vid behov kompletteras datainsamlingen med telefonintervjuer.

Uppgifterna om skogsindustrins virkesförbrukning grundar sig i huvudsak på material som Skogsindustrin rf samlar in av sina medlemsföretag. Naturresursinstitutet samlar årligen in uppgifter om de övriga aktörerna med en virkesförbrukning på minst 10 000 kubikmeter per år. Uppgifterna om virkesförbrukningen på små sågverk har däremot klarlagts genom en separat urvalsundersökning ungefär vart tionde år. Naturresursinstitutet samlar årligen in uppgifterna om produktionen av träpellets från samtliga inhemska pelletstillverkare. 

Uppgifterna om energiförbrukningen av trä samlas årligen in från största delen av uppgiftslämnarna enligt den kommun där anläggningen som använder trä är belägen. En del av de minsta värmeanläggningarna lämnar uppgifter över en glidande period på några år, under vilken tid deras uppgifter inte förändras i statistiken.  Förbrukningen av träbränslen i de värmeanläggningar som lämnar uppgifter mer sällan än årligen stod för 1,0 procent av den totala förbrukningen av fasta träbränslen. 

Från och med statistikåret 2021 bygger uppgifterna om träbränsleförbrukningen i de flesta anläggningar som drivs av värmeföretag på Arbetseffektivitetsföreningen TTS datainsamling. TTS insamlar uppgifter från värmeföretagarna vart tredje år. Naturresursinstitutet fortsätter att samla in uppgifter enligt prövning från särskilt utvalda värmeföretagare, som driver antingen flera betydande anläggningar för förbränning av träbränslen eller stora enskilda värmeverk, vilket kräver insamling av uppgifter årligen.

Uppgifterna i statistiken över energianvändningen av trä kompletteras vid behov med uppgifter om förbrukningen av fasta träbränslen från Statistikcentralen. Uppgifterna om användningen av brännved i småhus har klarlagts genom en separat urvalsundersökning ungefär vart tionde år.

Datavalidering

De insamlade uppgifterna jämförs med uppgifter från tidigare år. Betydande avvikelser verifieras hos uppgiftslämnarna. Uppgifterna om energianvändningen av trä valideras dessutom med hjälp av genomsnittliga konversionsfaktorer, ifall uppgifterna har redovisats i flera olika måttenheter. Naturresursinstitutet samarbetar årligen med Statistikcentralen om validering av uppgifterna.

Behandling av uppgifter

Uppgifterna för statistiken räknas fram med både Excel och SAS-programvara.