Kvalitetsbeskrivning av statistik om flödet av träsubstans
Statistikproducent: Naturresursinstitutet (Luke) från och med 1.1.2019. Fram till utgången av 2014 upprättades statistiken av Statistikcentralen.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).
Finansieringsunderlag: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.
1. Statistikuppgifternas relevans
1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
Skogsräkenskaper utgör en del av ett större statistikområde – nämligen miljöräkenskaperna – som omfattar utbud, efterfrågan, användning och materialflöden för virke och skogsindustriprodukter inom samhällsekonomin. Strukturen av och principerna för upprättandet av skogsräkenskaperna är desamma som för nationalräkenskaperna. Skogsräkenskaperna, som baserar sig på skogsstatistiken, ger en övergripande bild av skogsbruket och skogsindustrin. Uppgifter från skogsräkenskaperna kan användas bland annat för de harmoniserade europeiska skogsräkenskaperna (European Forest Accounts). Observera dock att skogsräkenskaperna i sin nuvarande form innehåller endast fysiska värden (kubikmeter och ton).
1.2. Begrepp och klassificeringar
12.1 Användningsbalans
Användningsbalansen är en årlig tabellsammanställning av uppgifterna om utbud, import, export, förbrukning och produktion av virke och skogsindustriprodukter per näringsgren och varugrupp. Den redogör för förbrukningen av råvirke, förädlingen av råvirke till mellanprodukter och slutprodukter, slutanvändningen av produkterna, användningen av biprodukter från industriprocesser som råvara eller energikälla samt tillverkningen av skogsindustriprodukter.
Beräkningarna görs utifrån Lukes statistik över virkesuttaget, produktionen av och utrikeshandeln med skogsprodukter samt virkesförbrukningen inom skogsindustrin och energiproduktionen. Uppgifterna om avlut bygger på Statistikcentralens energistatistik. Uppgifterna om returpapper och -kartong tillhandahålls av Skogsindustrin rf.
Mängderna timmer, massaved och energi-/brännved samt skogsindustrins biprodukter och återvinningsträ, sågade trävaror, plywood och spånskivor anges som tusen kubikmeter fast mått. Träfiberskivor, mekanisk och kemisk massa, papper och kartong, returpapper och -kartong och avlutar anges i enheten tusen ton.
I användningsbalansen anges basutbudet (den mängd virke eller skogsindustriprodukter som är tillgänglig för inhemsk förbrukning) som beräknad förbrukning enligt formeln produktion + import – export. Även lagerförändringar borde beaktas i beräkningarna, men dessa uppgifter finns inte tillgängliga.
Förbrukningen delas in i skogsindustrins råvaruförbrukning i Finland och annan förbrukning. Det senare omfattar huvudsakligen användning av energived som bränsle i värme- och kraftverk och småhus. Annan förbrukning förekommer också inom andra näringsgrenar, liksom jordbruk och transport, men den statistikförs inte separat.
I enlighet med Näringsgrensindelningen 2008 är huvudgrupperna inom skogsindustrin trävaruindustri (motsvarar NI 2008: 16) och massa- och pappersindustri (motsvarar NI 2008: 17). Trävaruindustrin är indelad i tillverkning av sågade trävaror, plywood, spånskivor, träfiberskivor och andra trävaror. Massa- och pappersindustrin är indelad i tillverkning av trämassor samt produktion av papper och kartong.
1.2.2 Massbalans
I massbalansen omvandlas skogsindustrins råvaror och produkter till en gemensam måttenhet, dvs. ton trä i torrvikt. Massbalansen används för uppföljning av träsubstansens bindning i skogsindustrins råvirke, mellanprodukter, slutprodukter, bränslen och avfall.
Massbalanskoefficienterna bygger på de koefficienter som Statistikcentralen använde tidigare i sina egna räkenskaper. Luke har granskat och vid behov justerat koefficienterna utifrån senaste forskningsrön eller expertbedömningar. Massbalanskoefficienterna för virke och trävaruindustrin bygger närmast på Lukes utredningar, medan faktorerna för massa- och pappersindustrin bygger på data från Institutionen för bioprodukter och bioteknik vid Aalto-universitetet. Medan massbalansen är beräknad på detaljerad varunivå, presenteras resultaten i databasen i större drag per huvudgrupp.
I massbalansen är basutbudet av virkesråvara indelat i råvirke och virkesavfall, import av trämassor samt returpapper och -kartong. Återvinningträ, som användes 1,1 milj. m³ år 2017, tillhör energived. Med fasta biprodukter avses flis och virkesavfall (pellets och annat träavfall).
Virkesförbrukningen är indelad i tillverkning av skogsindustriprodukter och ”annan” förbrukning, vilken främst utgörs av förbrukning av energived som bränsle i värme- och kraftverk och i småhusfastigheter. Den övriga förbrukningen delas vidare in i export av skogsindustrins biprodukter och virkesavfall. De senare siffrorna har beräknats utifrån virkessvinnet vid tillverkningen av skogsindustriprodukter. I praktiken utgörs virkessvinnet huvudsakligen av träsubstans som hamnar som upplöst eller fast material i avloppshanteringen.
Restmängden i massabalansen beräknas genom att subtrahera den träsubstans som bundits i skogsprodukter, bränslen och annan förbrukning från den träsubstans som bundits i virkesråvaran inom respektive näringsgren. Mellanskillnaden utgörs av lagerförändring, svinn och statistisk differens. I Finland finns ingen offentlig lagerstatistik. Den största orsaken till potentiella fel i massbalansen torde ändå vara de koefficienter som används för att konvertera volymerna av trä och skogsindustriprodukter till ton fast träsubstans.
1.2.3. Skogsindustrins utrikeshandel
Som en del av skogsräkenskaperna redogör Luke också för exporten och importen av virke och skogsindustriprodukter 2000–2017. Alla siffror anges som tusen ton trä i torrvikt. För statistiken används samma koefficienter som vid beräkning av massbalansen.
Den primära källan för uppföljning av exporten och importen av skogsprodukter är Lukes månatliga och årliga statistik ”Skogsindustrins utrikeshandel” . Skogsräkenskaperna kompletterar denna statistik så att alla exporterade och importerade mängder presenteras med samma enhet. Därigenom är det möjligt att räkna ihop till exempel exportmängderna för trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin.
I tabellerna för skogsräkenskaperna används samma varuklassificering som i Lukes statistik över utrikeshandeln, även om vissa produkter redovisas tillsammans som en grupp. Klassificeringen baserar sig på Kombinerade nomenklaturen (KN-nomenklaturen; Combined Nomenclature, CN) som används inom EU.
1.3. Hänsyn till användarnas perspektiv
Från statistikanvändarna samlas respons in bland annat vid möten och kundevenemang som handlar om statistikproduktionen. Skogsstatistikens intressenter lämnar också respons genom direkt kontakt. Deras synpunkter beaktas vid vidareutvecklingen av skogsräkenskaperna.
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1. Undersökningsmetod
Statistiken kräver ingen särskild datainsamling. Skogsräkenskaperna upprättas på basis av Lukes skogsstatistik över bland annat virkesuttaget, industrins virkesförbrukning, förbrukningen av energived (värme- och kraftverk samt småhus) samt skogsindustrins produktion och utrikeshandel. Uppgifterna om skogsindustrins avlut erhålls från Statistikcentralens statistik Energianskaffning och -förbrukning. Statistiken om returpapper och -kartong tillhandahålls av Skogsindustrin rf.
Statistiken för massbalans och statistikföring av skogssektorns utrikeshandel beräknas med hjälp av koefficienter för torrsubstans. Koefficienterna baserar sig på forskning i ämnet samt på uppgifter från experter vid Luke, Aalto-universitetet, Statistikcentralen och UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa).
2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
Lukes skogsstatistik som används som utgångsmaterial för skogsräkenskaperna uppfyller kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik (FOS). Utförligare information om utarbetandet och tillförlitligheten av enskilda statistiska uppgifter finns i kvalitetsbeskrivningarna om respektive uppgifter.
Den viktigaste faktorn som påverkar skogsräkenskapernas tillförlitlighet är koefficienterna för torrsubstans, med hjälp av vilka virke och skogsindustriprodukter omvandlas till en gemensam måttenhet, ton torrsubstans. I fråga om råvirke och virkesavfall samt trävaruindustrin baserar sig omvandlingskoefficienterna i huvudsak på forskning i ämnet. Koefficienterna för massa- och pappersindustri är till största delen expertbedömningar. Med tanke på massbalansen är detta relevant, eftersom ungefär en femtedel av den totala förbrukade virkesvolymen i Finland binds i papper och kartong.
2.3. Rättelse av fel
Eventuella fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbplatsen för statistiken.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Luke publicerar årsuppgifterna om skogsräkenskaperna i november månad efter statistikåret. Uppgifterna är slutliga. Publiceringsdatum för skogsräkenskaperna meddelas i statistikkalendariet.
4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
Luke har upprättat de nya tidsserierna för skogsräkenskaperna 2000–2017 (publicerade 2019) enligt enhetliga statistikprinciper, och uppgifterna är jämförbara från år till år. Statistikcentralen publicerade skogsräkenskaperna årligen tills statistiken lades ner vid utgången av 2014. Statistikcentralens tidsserier går tillbaka till 1980.
Statistikcentralens offentliggöranden finns på http://www.stat.fi/til/mettp/index_sv.html
De uppgifter som ges ut av Luke avviker från Statistikcentralens tidsserier men på det stora hela är skillnaderna små. Skillnaderna är större i utbudet än i efterfrågan (förbrukning) på skogsprodukter.
Det finns flera orsaker till skillnaderna. Naturresursinstitutet (och dessförinnan Skogsforskningsinstitutet) har efterhand gjort några korrigeringar i skogsstatistikens basdata. Luke har också uppdaterat de koefficienter som används vid beräkningen av massbalansen med de senaste uppgifterna från Luke och Aalto-universitetet. Dessutom använder Luke en mer detaljerad varu- och näringsgrensindelning vid beräkningarna. Mängderna råvirke och virkesavfall samt sågade trävaror och plywood beräknas varje virkesslag för sig och inte med aggregerade data som tidigare. Vid beräkningarna för papper tillämpar Luke separata koefficienter för tidningspapper, tidskriftspapper och finpapper. På grund av ändringar inom varugrupperna räknas koefficienterna dessutom fram för varje år.
Uppgifterna om skogsindustrins utrikeshandel beräknas enligt samma varugruppering som Lukes statistik över skogsindustrins utrikeshandel.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken över 2000−2017 offentliggörs via Lukes statistikportal. Uppgifter om 1980−1999 tillhandahålls av Statistikcentralen.
Begäran om information om skogsräkenskaperna kan lämnas till Lukes statistiktjänst på tietopalvelu@luke.fi.