Skogsskadorna 2019–2020 på samma nivå som tidigare – stora regionala skillnader

Enligt den 13:e riksskogstaxeringen (RST13) förekom skador som sänkte beståndets kvalitet på en areal om cirka fem miljoner hektar år 2020. Skadornas andel ökade med drygt en procent jämfört med året innan och uppgick till cirka 27 procent av arealen skogsmark i virkesproduktion. Den regionala variationen i förekomsten av skador var stor.

I hela landet är snön och älgarna fortfarande de överlägset vanligaste orsakerna till skador som försämrar skogsbeståndets kvalitet, vid sidan av rötsvampar, vind och törskaterost. Lokalt betydande skador orsakas av granbarkborre och sorkar samt topp- och grentorka.

− Vi ser också tecken på att skadegörare som tidigare ansetts vara ofarliga har blivit vanligare. En sådan art är skarptandad barkborre, säger Heikki Nuorteva, som är specialist på Naturresursinstitutet.

Enligt Nuorteva kommer också tallskadegöraren Diplodia sapinea bli ett hot i en nära framtid.

År 2020 ökade särskilt skador orsakade av älg, vind och törskaterost; i gengäld minskade skadorna orsakade av snö och röd tallstekel. Mest snöskador registrerades 2019, men i den totala siffran ingår också observationer av de omfattande snöskadorna 2018, som inte hade röjts från skogen. Bland landskapen förekom snöskador i omkring en fjärdedel av skogarna i Lappland samt på rätt så stora delar av skogarna i Norra Österbotten och Kajanaland.

Av sjukdomarna minskade topp- och grentorka och knäckesjuka på riksnivå år 2020, medan skador orsakade av rotticka ökade särskilt i Nyland och i Satakunta, där det också sågs en ökning i topp- och grentorka. Förekomsten av oidentifierade skador ökade också år 2020.

Förekomsten av granbarkborre ökade något jämfört med föregående år, och den så kallade riskgränsen på 15 000 barkborrar per grupp fällor överskreds på flera orter. Vid feromoninventeringar påträffades också gott om barrskogsnunna.

− Trots att barrskogsnunna påträffas allt oftare i feromonfällorna är skadorna fortfarande ganska marginella i Finland, och det finns ingen statistik över dem per hektar. Visserligen kan situationen förändras snabbt om skadegörarna blir tillräckligt många, säger Nuorteva.

Naturresursinstitutets rapporter om skogsskadorna i Finland 2019–2020 har publicerats i institutets rapportserie (1/2022 och 2/2022). I rapporterna behandlas tiotals olika biotiska och abiotiska skadegörare på skogsträd.

Datakällor för rapporterna är utöver inventeringarna av skogsskador för RST även bland annat inrapporterade skador till informationstjänsten för skogsskador och forskningsresultat.

Många av inventeringarna utförs i samarbete med andra parter. Till exempel utförs inventeringar av granbarkborre i samarbete med Skogscentralen och skogsvårdsföreningarna. Många enskilda personer bistår vid inventeringarna av barrskogsnunna som utförs på Forststyrelsens, församlingars, och städers mark och även i privata skogar. Vi tackar våra samarbetsparter och dem som anmält skogsskador.