Grandödligheten orsakad av granbarkborre tredubblats – rapporten Skogsskador 2023 har publicerats

Skadorna i trädbestånd har inte ökat oroväckande, trots att den globala uppvärmningen förändrar livsvillkoren för träd, skadegörare och sjukdomsalstrare. Vissa konsekvenser syns redan lokalt. År 2023 var snö-, älg- och vindskador fortfarande de vanligaste skadefaktorer som sänkte kvaliteten på skogsbestånd.

I rapportserien Skogsskador, som Naturresursinstitutet har sammanställt, berättar experter på Naturresursinstitutet, Skogscentralen och Östra Finlands universitet om mängden skador på trädbestånd orsakade av olika faktorer och om förekomsten av skadealstrare som sjukdomar, däggdjur och insekter per år. Uppgifterna bygger på en riksskogstaxering (RST), anmälningar om användning av skog, olika uppföljningar, observationer från medborgare och experter samt observationer som forskarna själva har gjort.

Mängden skador större, skadearealerna ändå mindre än genomsnittet

Utifrån RST förekom skador som sänkte kvaliteten på trädbestånd 2023 på en areal som motsvarade knappt en femtedel av skogsmarksarealen i virkesproduktion. Trots att mängden skador är 300 000 hektar större än under 2022, är skadearealerna mindre än genomsnittet under det senaste årtiondet.

Utifrån siffrorna ovan har skadorna på trädbestånd inte ökat oroväckande. Klimatförändringarna, särskilt temperaturhöjningen och förändringarna i regnmängden, har emellertid förändrat livsvillkoren för träd samt för skadegörare och sjukdomsalstrare som gynnas av klimatförändringarna.

“Vissa resultat av den negativa samverkan syns redan lokalt. Är förekomsten av diplodia och ökningen av skarptandad barkborre, framför allt på torra regioner i Egentliga Finland, en förvarning om vad som ska komma?”, frågar forskare Tiina Ylioja på Naturresursinstitutet.

År 2023 var snö-, älg- och vindskador fortfarande de vanligaste skadefaktorer som sänkte kvaliteten på skogsbestånd. I södra Finland minskade mängden skador orsakade av älg i takt med att älgstammen minskade. År 2023 förekom få stormar och skogs- och terrängbränderna, som till antalet var måttliga, förekom mestadels i början av sommaren. Barrskogsnunnor upptäcktes åter i allt nordligare delar av landet, förekomsten av bladbagge var fortfarande stor på vissa ställen och de flesta skadeanmälningar gjordes om talldöd.

Grandödligheten orsakad av granbarkborre tredubblats jämfört med tidigare år

Antalet avverkningsanmälningar som Skogscentralen tog emot på grund av insektsskador fortsatte att öka. Utifrån RST hade den areal som drabbats av skador på trädbestånd orsakade av granbarkborre ökat från cirka 20 000 hektar, som varit en vanlig mängd de senaste åren, till 64 300 hektar. RST visade däremot inte den omfattande pågående massförekomsten av röd tallstekel i Södra Savolax, eftersom provytan i regionen hade mätts innan insekten hade börjat äta av barren.

RST visar de ekonomiskt sett betydande smittorna av rotticka i granbestånd och tallbestånd som en uppskattning i underkant. År 2023 var den areal som drabbades av skador på trädbestånd 40 000 hektar. De årliga totala förluster som rotticka orsakar skogsägarna beräknas uppgå till mer än 50 miljoner euro. Därför bör man satsa på bekämpningen av rotticka.

“Vid bekämpningen av rotticka betonas kvaliteten på stubbehandlingen och hänsynen till förekomsten av rotticka vid skogsföryngringen”, påpekar expert Henna Höglund på Skogscentralen.

Temperaturhöjningen och extrema väderfenomen som perioder av torka påverkar naturtyperna och skogsbruket i Finland. Önskvärda fenomen med tanke på trädbeståndets hälsa är att våren kommer sent och perioderna av sommarhetta blir korta och få.

“Mängden skador orsakade av barkborre skulle bli mindre i såväl granar som tallar, om det var svalt och regnigt på våren och sommaren”, påpekar Ylioja.

Mer information lämnas av

Länk till rapporten: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-906-2

Tiina Ylioja, forskare, Naturresursinstitutet
+358 29 532 4916, tiina.ylioja[at]luke.fi