Dämpade utsikter för skogsindustrin – ekonomins utveckling och kostnadsökningar skapar osäkerhet

Enligt Naturresursinstitutets konjunkturrapport för skogssektorn kommer världsefterfrågan på skogsindustrivaror vara fortsatt liten i år. Därmed sjunker också exportpriserna och exportvolymerna för skogsindustrivaror. Kompenseringen för virkesimporten från Ryssland och nya investeringar driver upp efterfrågan på inhemskt virke och höjer rotpriserna. Efterfrågan och priset på inhemsk energived fortsätter också att öka genom att inhemskt trä ersätter importerad energiråvara.

Nedåt för efterfrågan och priset på sågvaror

Efterfrågan på sågade varor förväntas minska på många marknader under 2023. Enligt prognoserna kommer tillverkningen och exporten av sågvaror att minska med 2–3 procent och exportpriset kommer att minska med ungefär en fjärdedel jämfört med år 2022. I och med att ny sågkapacitet tas i bruk kommer nyttjandegraden för sågarna sannolikt vara låg. Det planeras redan för permitteringar.

Efterfrågan på plywood håller också på att minska på världsmarknaden. Minskningen har drabbat särskilt barrplywood. Läget är bättre för lövträdsplywood, men ändå förväntas en liten minskning av efterfrågan och priset på björkplywood på den europeiska marknaden. Enligt prognosen kommer tillverkningen och exporten av plywood att minska jämfört med år 2022. Däremot förväntas det genomsnittliga exportpriset för plywood för helåret 2023 vara något bättre än i fjol.

Exportpriserna för kartong, massa och papper backar i år

Exporten och produktionen av kartong minskar betydligt jämfört med i fjol, trots en större produktionskapacitet. Utöver det allmänna ekonomiska läget påverkas efterfrågan på kartong av att det finns gott om varor att ta från lager som fyllts på tidigare.  I Finland tillgriper man permitteringar och begränsar produktionen för att möta den minskande efterfrågan. Minskningen har drabbat framför allt emballagekartong vars pris har sjunkit avsevärt under början av året. Det genomsnittliga exportpriset för alla kartongsorter kommer att gå ned med fem procent i år.

Efterfrågan på tryckpapper och skrivpapper har varit fortsatt relativt svag under början av innevarande år. De främsta orsakerna till att efterfrågan sackar efter är tömning av lager, svagare ekonomisk tillväxt samt högt pris på papper, vilket visserligen vänt brant nedåt igen. Trots att exportpriset för finländskt papper minskar jämfört med i fjol, kommer det genomsnittliga exportpriset ändå vara högt. Export- och produktionsvolymerna för papper visar en ökning jämfört med i fjol, eftersom jämförelseperioden var svag (arbetskonflikterna på UPM:s bruk under början av 2022). Produktionsvolymerna för papper i Finland påverkas i år av efterfrågan på de viktigaste marknaderna och av kapacitetsnedstängningar, samt i viss mån av hamnstrejken i februari.

Priserna för massa har sjunkit kraftigt under våren både i Kina och i Europa. Orsaker är såväl mindre efterfrågan till följd av den svaga ekonomiska tillväxten som höga lagernivåer. Exportpriset för finländsk massa kommer att backa och stanna långt under rekordnoteringarna från i fjol. Tack vare de höga priserna under början av året kommer det genomsnittliga exportpriset för massa ändå att vara högt jämfört med många tidigare år. Då Metsä Group tar i bruk den nya biofabriken i Kemi under tredje kvartalet kommer produktionen och exporten av massa från Finland att öka redan i år. Produktionen av massa kommer att öka med totalt fyra procent och exporten med 16 procent jämfört med i fjol.

Fortsatt inverkan av kriget i Ukraina på virkesmarknaden

År 2023 kommer uttaget av industrivirke att minska med en procent jämfört med i fjol till 63 miljoner kubikmeter. Under början av året har virkeshandeln varit hela 50 procent livligare än för ett år sedan, då aktiviteten på virkesmarknaden tilltog först när marknadseffekterna av kriget i Ukraina blev tydligare. Jämfört med i fjol har virkesuttaget i Finland under början av året riktats mer på massaved för att kompensera för importen av björkmassaved och flis från Ryssland. Till följd av konjunkturnedgången inom sågindustrin minskar timmeruttaget i år med sex procent och stannar på 27 miljoner kubikmeter.

Som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina importerades rundvirke från Ryssland i praktiken endast i januari–mars. I år minskar virkesimporten till Finland med 10 procent till 4,3 miljoner kubikmeter. Ökande produktion av massa och papper innebär att massavedsuttaget ökar med tre procent jämfört med i fjol och uppgår till nästan 37 miljoner kubikmeter.

Trots betydande nedgång i exportpriserna för sågvaror ökar rotpriserna på barrtimmer med 5–7 procent i år, tack vare stora virkesanskaffningsvolymer och investeringar. Den relativt goda efterfrågan på lövträdsplywood och bristen på råvara höjer rotpriset på björksågtimmer med 20 procent. Till följd av råvarubristen antas rotpriserna på massaved stiga med hela 23–30 procent. Efterfrågan och priset på inhemsk energived fortsätter också att öka genom att den ersätter importerad energiråvara. Det genomsnittliga priset på skogsflis vid värmeverken antas stiga med 5–7 procent i år. De regionala variationerna förväntas vara fortsatt stora.

Utsikterna för skogssektorn 2024 analyseras i den konjunkturrapport som offentliggörs i oktober.

Mer information lämnas av

• Jari Viitanen: ekonomiutveckling
• Antti Mutanen: trävaruindustrin
• Matleena Kniivilä: massa- och pappersindustrin
• Jussi Leppänen: rundvirkesmarknaden
• Johanna Routa: bioenergimarknaden