År 2022 förblev privatskogsbrukets rörelseresultat över två miljarder euro

Privatskogarnas rörelseresultat minskade något, men förblev alltjämt på hög nivå. Trots den höga inflationen ökade virkets prisökningar avkastningen med en procent.

Skogsindustrins högkonjunktur och den avslutade virkesimporten från Ryssland ökade efterfrågan på inhemskt virke 2022, som dock minskades av den långa arbetskonflikten i början av året. Avverkningsmängderna minskade något, men real priset på trä ökade trots den höga inflationen. Rörelseresultatet minskade reellt med en procent till 162 euro per hektar och var totalt 2 205 miljoner euro. Jämfört med det senaste fem året var resultatet i penningvärdet för år 2022 över 10 procent högre.

Rörelseresultatet fortsatt gott i alla landskap

I södra Finland var det privata skogsbrukets rörelseresultat i genomsnitt 210 euro per hektar. Reellt minskade resultatet med procent jämfört med året innan. I Norra Finland var resultatet 65 euro per hektar (-6 %). Norra Finland omfattar landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.

Granskat per landskap fanns de största resultaten per hektar som bekant i Tavastland. I Päijänne-Tavastland var resultatet något över 300 euro per hektar och i Egentliga Tavastland något under 300 euro per hektar. I Lappland var rörelseresultatet 42 euro per hektar. De största totala intäkterna kom från skogarna i Savolax: 243 miljoner euro från Norra Savolax och 233 miljoner euro från Södra Savolax.

– Utan den över 100 dagar långa arbetskonflikten vid en stor virkesanvändare skulle privatskogsbrukets rörelseresultat ha blivit klart högre än det är nu. Å andra sidan underlättade det industrins anpassning till den avslutade virkesimporten från Ryssland. Privatskogsbrukets reala investeringar minskade alltjämt, vilket inte är ett bra tecken för intäkternas utveckling på längre sikt, resonerar forskare Esa Uotila vid Naturresursinstitutet.

Avkastningen sex procent

Investeringsavkastningen från virkesproduktionen var 6,3 procent 2022. Från de högra siffrorna ifjol var minskningen 5,8 procentenheter. Jämfört med femårsgenomsnittet var avkastningen en halv procentenhet lägre.

I Naturresursinstitutets beräkning delas investeringsavkastningen i fem delar. Inkomst av trädförsäljning bidrog till avkastningen med +3,7 procentenheter och stadlig stödd till virkesproduktionen med +0,1 procentenheter. Förändring av rotpriserna ökade avkastningen med +1,1 procentenhet och trädbeståndets nettotillväxts andel av avkastningen var +1.7 procentenheter. De totala kostnaderna för virkesproduktionen minskade avkastningen med -0,4 procentenheter.

– Metoden för att beräkna avkastningen från virkesproduktionen togs ursprungligen fram för att göra det möjligt att jämföra olika investeringsformer. I beräkningarna är till exempel en kubikmeter gransågtimmer en ”aktie” vars värde bestäms på virkesmarknaden i respektive landskap. Egendomens värde beräknas genom att multiplicera antalet aktier med deras priser, dvs. virkesmängderna per virkessortiment med rotförsäljningspriserna. Trädbeståndets värde var uträknat så här 61,5 miljarder euro 2021 och ökade till 63,3 miljarder euro 2022, förklarar Uotila som bakgrund.

Variationen i virkespriserna har lett till en variation i investeringsavkastningen i virkesproduktionen med upp till en fjärdedel uppåt eller neråt under årens lopp. Trenden för avkastningen som beräknats utan virkets prisförändringar har sedan 2000-talsskiftet varit stigande och var 5,0 procent 2022.

Om statistiken

I statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat omfattar inkomsterna bruttorotprisinkomsterna som beräknats utifrån avverkningsvolymerna för industri- och energived, avverkningar för eget bruk och försäljning på rot samt statsstöden till virkesproduktion. Utgifter är skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar i enskilda skogar samt administrativa och andra utgifter. Inkomsterna och investeringarna i virkesproduktionen baserar sig på regionala statistikuppgifter och de administrativa och övriga utgifterna i huvudsak på uppskattningar.

I statistiken Skogen som investeringsobjekt avkastningsindexet för virkesproduktionen beräknas utifrån avverkningsvolymerna, rotpriserna, statsstöden till virkesproduktionen, virkesproduktionens utgifter och uppgifter om virkesförrådet. I beräkningarna ställs inkomsterna och utgifterna i relation till virkesförrådets rotprisvärdet som tas fram på basis av beståndsvolymen och rotpriserna. Uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets statistik och riksskogstaxeringarna. I statistiken är de två föregående åren förhandsuppgifter, eftersom den nya informationen om skogstillgångarna preciserar virkesförrådsuppgifterna i beräkningen.

Notera: Den första delen av nyheten har uppdaterats den 6..2.2024.