Förebyggande av vargskador

Teman - VargLIFE

Vargar dödar och skadar hus- och produktionsdjur i Finland varje år. För att fredlig samlevnad ska vara möjlig är det viktigt att ta fram fungerande metoder för att skydda djuren.

Söder om renskötselområdet skadar vargarna främst får. Nu för tiden registreras ungefär 400–500 får som dödats av vargar varje år. Dessutom betalar staten årligen ersättning för ungefär 50 hundar som skadats eller dödats av varg. Det är oftast jakthundar som arbetar långt från människan som dödas av varg.

Husdjur kan skyddas från rovdjur på många sätt. Till exempel ett rovdjursstängsel med el som är korrekt uppsatt och underhålls regelbundet är ett effektivt skydd för djur på bete (Pellikka, 2020). Men alla skyddsmetoder passar inte alla gårdar. Lösningarna måste skräddarsys för varje enskild situation i enlighet med produktionsinriktningen, terrängen och var betesmarken ligger.

Målet:

Minska skadorna på husdjur och hundar genom att utveckla verktyg och sprida kunnande om att skydda djuren.

Åtgärder:

Planerare från Finlands viltcentral besökte gårdar och planerade skydd för djuren tillsammans med gårdsägarna.
Nya skrämanordningar importerades till Finland, och deras effektivitet testades i samarbete med gårdsägarna. Djurgårdar hade möjlighet att ansöka om material för rovdjursstängsel från viltcentralen, vilket finansierades av projektet VargLIFE.
Vargskyddsvästar för jakthundar testades tillsammans med jägare.

Video: Demonstration av nya metoder för att skydda husdjur

Resultat

Djurgårdar fick stöd och hjälp

Det är viktigt att oron som djurgårdsägare känner tas på allvar, och att människor inte lämnas ensamma med utmaningarna. Det har funnits ett tydligt behov av rådgivning och stöd, vilket de talrika gångerna projektplanerarna har kontaktats är ett bevis på.

Ofta är utmaningen att rovdjursstängsel för att skydda djuren skaffas först efter att en skada skett. Inom projektet antogs därför ett förebyggande förhållningssätt: När betessäsongen inleddes kartlade planerarna gårdarna där risken för vargskador är stor och kontaktade gårdsägarna.

Djurgårdsägarna upplevde samarbetet med projektet som smidigt och att utrustningen som de lånade av projektet, framför allt kameror och nätstängsel med el, huvudsakligen var till nytta. Enkäten som skickades till djurgårdarna besvarades av 53 gårdsägare, och av dem upplevde 89 procent att de även i fortsättningen skulle ha behov av de åtgärder som vidtagits inom projektet.

Kaksi miestä asentaa lampaalle GPS-pantaa kaulaan. — Fåren förses med ett GPS-halsband. © Jaakko Alalantela / Finlands viltcentral

Nya skyddsmetoder gjorde verktygslådan mångsidigare

Inom projektet testades också nya skyddsmetoder. De metoderna var observerande av fårens rörelser med hjälp av GPS-band och tidigt ingripande, vilt- och övervakningskameror för övervakning av kanterna av betesmarken, flagglinor och olika ljud- och ljusskrämmor med syfte att skrämma bort rovdjuren.

Gårdsägarna var mycket intresserade av att testa olika hjälpmetoder för svåra situationer.

Trots åtgärderna inom projektet ökade antalet får som skadats av varg. Troligen beror fenomenet på att vargstammen har vuxit i framför allt västra Finland, där det finns många fårgårdar. Det är omöjligt att ta reda på hur mycket skadorna skulle ha ökat om det inte var för projektet. Planerarnas arbetsfält var stort och tre personers arbetsinsats räckte inte för att hjälpa alla djurgårdar. Framför allt under betessäsongen ringde planerarnas telefoner oavbrutet och efterfrågan var större än hjälpen som kunde erbjudas.

Guide för förebyggande av skador på husdjur (riista.fi)

Ääni- ja valokarkotin kiinnitettynä petoaidan tolppaan. — Ljud- och ljusskrämmor fäst på rovdjursstängselstolpen. © VargLIFE

Vargskyddsvästar för jakthundar visade sig vara lämpliga för finländska förhållanden

Projektet testade skyddsvästarnas funktionalitet under finska jaktförhållanden under jaktsäsongen 2024–2025. 200 hundekipage deltog i testet. Erfarenheterna var huvudsakligen positiva: västarna ökade trygghetskänslan och ansågs vara ett bra sätt att minska risken för vargskador.

Två västmodeller utrustade med skärskydd och stålpiggar användes i testet. Under försöket attackerades en hund som bar västen av en varg, men överlevde med lindriga skador. De flesta hundarna vande sig väl vid västarna, och de visade sig även skydda mot andra faror än vargar. Utmaningar var relaterade till västarnas passform och styvhet, och vissa testare tyckte att västarna var tunga när de blev blöta. Försöket ökade medvetenheten om skyddsvästar. Mer än hälften av deltagarna hade en mer positiv inställning till västarna än tidigare, och majoriteten ville göra anspråk på västen de lånat.