Figur 1
Preliminärt förslag till den slutliga tekniska korrigeringen av referensnivån för skogar – september 2026
På den här sidan
Naturresursinstitutets beräknade preliminära förslag till uppdaterad referensnivå för skogar är -4,90 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år, om den beräknade effekten av att importen av virke från Ryssland upphört beaktas är den nästan noll (-0,04 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år). I resultaten från växthusgasinventeringen har bokföringskategorin för brukad skogsmark i genomsnitt varit ett upptag på -3,90 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år under åren 2021–2025. Enligt den uppdaterade referensnivån har Finlands skogar alltså varit betydligt närmare EU:s klimatåtagande än den ursprungliga referensnivån (-29,39 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år).
Förändringen i referensnivån beror framför allt på:
- korrigeringar i skogsmodelleringen och
- beaktandet av klimatförändringens och andra miljöförändringars effekter.
Beaktandet av förändringar i verksamhetsmiljön (den upphörda träimporten från Ryssland) och de metodförändringar som gjorts i växthusgasinventeringen har en mindre inverkan på referensnivån.
Naturresursinstitutet har lämnat in sitt preliminära förslag till jord- och skogsbruksministeriet, som har rapporterat förslaget till Europeiska kommissionen. Inventeringen preciseras under slutet av året. Den slutliga tekniska korrigeringen av referensnivån blir klar i mars 2027, då överlämnas den till Europeiska kommissionen som en del av rapporten som granskar uppfyllandet referensperiodens åtaganden.
Förslaget till uppdatering av referensnivån baserar sig på LULUCF-förordningen och relaterade instruktioner från Europeiska miljöbyrån (EEA) och Europeiska kommissionen. Den tekniska korrigeringen kan ännu ändras efter kommissionens handläggning.
Figur 2
Vilka ändringar av beräkningsmetoden för växthusgasinventeringen har inkluderats i uppdateringen av referensnivån?
LULUCF-förordningen kräver att referensnivån för skogar uppdateras om växthusgasinventeringens metoder ändras efter att referensnivån har fastställts. Med uppdateringen säkerställs att referensnivån hålls jämförbar med de kolsänkor och utsläpp som rapporterats i inventeringen för åren 2021–2025, samt att det klimatåtagande för skogar som fastställts i referensnivån inte ändras på grund av metodförändringar. Skillnaden mellan den ursprungliga och den uppdaterade referensnivån kallas teknisk korrigering.
Uppdateringen av referensnivån inkluderar, inte bara de ändringar i inventeringsmetoder som beaktats i tidigare uppdateringar för nationell användning (den första och andra tekniska korrigeringen av skogens referensnivå), utan också flera nya metoduppdateringar.
En central metodförändring är uppdateringen av biomassamodeller för trädbeståndet. Enligt en preliminär bedömning ökar denna målet för kolsänkan i referensnivån med -4,43 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år. Förnyandet av beräkningen av koldioxidutsläpp från jordmånen i skogsdikade torvmarker är lika viktig. Det ingick redan i den första tekniska korrigeringen och minskar målet för kolsänkan med 6,98 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
Metodförändringar som har en mindre inverkan på referensnivån är till exempel beaktandet av mossbeklädnad vid beräkningen av metanutsläpp från skogsdiken och förtydligandena i beräkningen av mineralisering av kväve i jordmånen. Preciseringen av beräkningen av trävaror ökar deras mål för kolsänkan i referensnivån med -0,39 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
Enligt en preliminär bedömning minskar alla ändringar i inventeringsmetoden som ingår i uppdateringen referensnivåns mål för kolsänkan totalt 2,30 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år. Uppdateringen baserar sig på de metoder som användes i växthusgasinventeringen år 2024.
Metodförändringarna i inventeringen för 2025 läggs till i uppdateringen av referensnivån i slutet av 2026 när de är klara. Dessa metodförändringar kommer ännu att ändra den slutliga tekniska korrigeringen, men de påverkar inte uppfyllandet av det klimatåtagande som satts upp för skogarna, eftersom metodförändringarnas inverkan på växthusgasinventeringens resultat och referensnivån är lika stor.
Varför har skogsmodelleringen i referensnivån gjorts om och hur påverkar den referensnivån?
Skogsmodelleringen är en central del av beräkningen av referensnivån för skogar: skogarnas växthusgasbalans som används som referensnivå härleds med växthusgasinventeringsmetoder enligt bedömningar av trädens tillväxt, avverkning och lagring modellerade med MELA-programvaran. År 2024 konstaterade man att MELA-modelleringens datagenerering [innebär bildandet av trädbeståndets utgångsläge från den nationella inventeringen av skogar (RST)] leder till en betydande överskattning av skogsbeståndets tillväxt. Metoden för datagenerering korrigerades, och beräkningarna av avverkningsmöjligheter som grundar sig på det korrigerade utgångsmaterialet presenterades i februari 2026.
Eftersom överskattningen av den tillväxt som genereringen av utgångsmaterial orsakat har påverkat skogsmodelleringen av den ursprungliga referensnivån, förnyades modelleringen med korrigerade utgångsmaterial vid uppdateringen av referensnivån. Denna korrigering är den viktigaste enskilda förändringen i uppdateringen av referensnivån. Enligt en preliminär bedömning minskar den målet för kolsänkan i referensnivån med 12,73 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
Hur har klimatförändringens effekter beaktats i den uppdaterade referensnivån?
Enligt anvisningarna kan klimatförändringens effekter tas i beaktande i uppdateringen av referensnivån. I denna uppdatering beaktas de på två sätt.
För det första använder modellerna som beskriver förändringen i jordens kolreservoar väderdata för både mineraljordar och torvjordar under perioden 2021–2025. På så sätt beaktar beräkningen till exempel de förhöjda temperaturerna efter den ursprungliga beräkningen av referensnivån. Enligt en preliminär bedömning minskar användningen av de verkliga väderförhållandena målet för kolsänkan i referensnivån 2,29 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
För det andra korrigeras trädbeståndets tillväxtbedömning i beräkningen av referensnivån så att den motsvarar den verkliga tillväxten under RST13-perioden åren 2021–2025, i den mån skillnaden från tillväxtnivån under RST11-perioden (som MELA-modelleringen följer) inte kan förklaras av skogsbruk eller förändringar i trädbeståndets ålder och täthet. En preliminär bedömning visar att en korrigering av tillväxten har en stor inverkan: den minskar målet för kolsänkan i referensnivån med 9,09 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
Hur har effekterna av förändringar i verksamhetsmiljön bedömts?
Förändringar i verksamhetsmiljön (t.ex. geopolitiska störningar) påverkar skogsbruket och enligt Europeiska kommissionens riktlinjer kan dessa beaktas vid uppdatering av referensnivån. Importen av virke från Ryssland upphörde år 2022, på grund av vilket man ville bedöma om den avslutade virkesimportens effekt på den inhemska avverkningen kräver en teknisk korrigering av referensnivån. Två granskningssätt ledde till olika slutsatser.
Det första granskningssättet anser inte att det finns skäl för en teknisk korrigering eftersom de inhemska avverkningarna i genomsnitt förblev nästan oförändrade: under åren 2018–2021 var de 74,1 miljoner m³ och under åren 2022–2025 74,2 miljoner m³. Denna granskning fokuserar enbart på den totala förändringen i den inhemska avverkningen, inte till exempel på andelen inhemskt virke vid virkesanskaffningen.
Det andra granskningssättet anser att det finns skäl för en teknisk korrigering eftersom det bedömer att ersättningen av den ryska importen krävde att de inhemska avverkningarna ökas med 6,4 miljoner m³ per år, vilket minskar kolsänkeåtagande i referensnivån med 4,86 CO₂-ekvivalenter per år. I denna granskning antas indirekt att utan geopolitiska störningar skulle de inhemska årliga avverkningarna ha minskat till i genomsnitt cirka 67,8 miljoner m³ under åren 2022–2025.
Vad är ex post-kalibrering och hur påverkar den referensnivån?
LULUCF-förordningen kräver att den metod som använts för modellering av skogarnas växthusgasbalans i beräkningen av referensnivån kan generera ett resultat som är förenligt med inventeringsresultaten som rapporterats för LULUCF-förordningens referensperiod (2000–2009).
Den växthusgasbalans som modellerades i den ursprungliga beräkningen av referensnivån motsvarade inte resultaten för inventeringen 2006–2012, så beräkningen av referensnivån kalibrerades med inventeringsresultatet. Denna åtgärd kallas ex post-kalibrering. På grund av kalibreringen förändrades referensnivån i den ursprungliga beräkningen från -24,73 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år till -29,39 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.
MELA-modelleringens nya metod för datagenerering stämmer inte överens med äldre RST-material. Därför måste överensstämmelsen mellan den uppdaterade referensnivån och rapporteringen av växthusgasinventeringen bedömas för åren efter referensperioden. För att kalibreringen av den uppdaterade referensnivån ska vara så exakt som möjligt under åtagandeperioden valdes åren 2021–2024 som referensperiod (i det slutliga förslaget där resultaten från växthusgasinventeringen för år 2025 är klara utvidgas referensperioden till åren 2021–2025). Jämförelsen visar att den uppdaterade beräkningen av referensnivån, med verkliga avverkningsarealer som begränsning för modelleringen, ger ett 6,59 miljoner ton CO₂-ekvivalenter mindre nettoupptag av växthusgaser per år för skogarna än växthusgasinventeringen. Denna skillnad används för kalibrering av den uppdaterade referensnivån.
De tre ovan nämnda faktorerna som ingår i den tekniska korrigeringen (ändringarna i växthusgasinventeringsmetoden, korrigering av MELA-modelleringen och beaktandet av klimatförändringens effekter) minskar kolsänkeåtagandet i referensnivån med totalt 26,41 CO₂-ekvivalenter per år. När detta tal läggs till den ursprungliga okalibrerade referensnivån (-24,73 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år) erhålls den uppdaterade referensnivån före ex post-kalibreringen på 1,69 CO₂-ekvivalenter per år, och när skillnaden mellan MELA-modelleringen och inventeringen (6,59 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år) dras av från denna siffra fås den uppdaterade referensnivån efter ex post-kalibreringen på -4,90 CO₂-ekvivalenter per år. Slutligen, när den beräknade effekten av geopolitisk störning på 4,86 CO₂-ekvivalenter per år läggs till detta tal, erhålls en uppdaterad referensnivå på -0,04 CO₂-ekvivalenter per år som inkluderar den geopolitiska effekten.
Hur förhåller sig kolsänkan för Finlands skogar till klimatåtagandet för åren 2021–2025 efter den preliminära tekniska korrigeringen?
För brukad skogsmark beräknas resultatet för den första åtagandeperioden som skillnaden mellan inventeringsresultatet och referensnivån. Om inventeringsresultatets nettoupptag är större än referensnivåns nettoupptag, genererar skillnaden den beräknade kolsänkan och målet överskrids. Och om inventeringsresultatets nettoupptag är mindre än referensnivåns nettoupptag, är skillnaden beräknat utsläpp och målet uppnås inte.
Enligt växthusgasinventeringens snabbprognos för 2025 är nettoupptaget för brukad skogsmark i redovisningsklassen i genomsnitt -3,90 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år under åren 2021–2025 (Figur 1; mer information om redovisningsklasserna enligt LULUCF-förordningen). Jämfört med den uppdaterade referensnivån (-4,90 CO₂-ekvivalenter per år) genererar detta resultat årligen 1,00 miljon ton CO₂-ekvivalenter och 4,98 miljoner ton CO₂-ekvivalenter beräknat utsläpp under hela åtagandeperioden (Figur 3). Jämfört med referensnivån med geopolitisk påverkan (-0,04 CO₂-ekvivalenter per år) genererar resultatet en årlig beräknad kolsänka på -3,86 miljoner ton CO₂-ekvivalenter och för hela åtagandeperioden -19,32 miljoner ton CO₂-ekvivalenter (Figur 4).
Utöver resultatet från brukad skogsmark bedöms det preliminärt att skogbevuxen mark kommer att generera en kolsänka på cirka 1 miljon ton CO₂-ekvivalenter för Finland och områden med skogsförlust cirka 14 miljoner ton CO₂-ekvivalenter i utsläpp. Beräkningen av dessa bokföringsklasser beror inte på skogarnas referensnivå.
Figur 3
Figur 4