Ekologisk odling har oftast positiv eller neutral effekt på den biologiska mångfalden
Till den ekologiska odlingens styrkor brukar räknas att den bevarar den biologiska mångfalden i jordbruksmiljöer. Internationella omfattande litteraturöversikter har lyft fram den ekologiska odlingens positiva inverkan på den biologiska mångfalden i odlingsregioner på sydligare breddgrader.
Forskare från Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet har sammanställt en syntesrapport över den befintliga forskningen kring ekologiska odlingens inverkan på den biologiska mångfalden i Finland och inom den nordliga jordbruksregionen i allmänhet.
Slutledningen var att det har publicerats väldigt lite forskning från Finland och andra nordliga regioner. Endast om den ekologiska odlingens effekter på naturligt förekommande kärlväxter finns relativt mycket forskning. I ljuset av den befintliga forskningen varierar effekterna på biologisk mångfald från positiva till neutrala.
”Det finns ingen organismgrupp där ekologisk odling enligt forskningen skulle ha en negativ inverkan på biologisk mångfald, jämfört med konventionell odling. Ekologisk odling gynnar mest den naturligt förekommande växtligheten på åkermark, vilket beror på att man inte använder bekämpningsmedel mot ogräs. Växter är särskilt utsatta för de skadliga effekterna av de här medlen, eftersom de inte kan röra på sig på samma sätt som många andra organismgrupper”, säger Sari Iivonen, som är direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet vid Naturresursinstitutet.
Det har forskats väldigt lite kring ekologiska produktionens inverkan på andra organismgrupper inom den boreala zonen. Enligt den knappa forskningsinformationen har ekologisk odling en positiv eller neutral effekt på pollinatörer, fåglar, markmikrober och markdjur. Gällande antalet arter eller individer av generalistiska predatorer, såsom spindlar och jordlöpare, och av dagfjärilar har man inte påvisat några skillnader beroende på produktionssystem. Den ekologiska odlingens fördelar för olika organismgrupper framhävs i jordbruksdominerade miljöer, vilket kan vara en delorsak till att ett flertal finska studier inte har funnit skillnader mellan de två produktionssystemen.
”Alla gårdar kan vidta åtgärder som främjar och stödjer den biologiska mångfalden”, säger Sari Iivonen, och räknar upp metoder för att öka den biologiska mångfalden i jordbruksmiljöer. ”Det viktigaste är att trygga tillgången till viktiga resurser för olika organismer, såsom boplatser och födoresurser, samt att minska på störningar i ekosystemet. Den biologiska mångfalden hos de flesta organismgrupper kan stärkas genom att öka den obrukade arealen, såsom kantzoner, ängar och långtidsträdor, samt öka variationen i landskapet.”
Pollinatörer kan gynnas genom att kombinera olika slags baljväxter och andra insektspollinerade grödor i växtföljden. ”Reducerad bearbetning bör eftersträvas även inom ekologisk odling för att främja markorganismerna”, säger Sari Iivonen.
