Senaste skogsresurskartor och kommunspecifik statistik är nu tillgängliga

Skogsresurskartor och kommunspecifik statistik som bygger på Naturresursinstitutets kombinationsskattningar 2019 är nu fritt tillgängliga på webben där de kan laddas ner för vidare användning.

De färdigt färglagda kartorna finns i Lantmäteriverkets geodataportal Paikkatietoikkuna. De underliggande resultaten kan laddas ner via Naturresursinstitutets webbtjänst (på finska). Statistiken per kommun (på finska) kan laddas ner från Naturresursinstitutets webbplats. Mellanresultaten av kombinationsskattningarna används också vid beräkningarna för skogsbruksplaneringen som ingångsdata i programvaran Mela.

Kartorna och statistiken som publicerats nu är en fortsättning på data från tidigare år. Skogsresurskartor och kommunspecifika data har tagits fram sedan 1990-talet, och kartorna är fritt tillgängliga från och med resultaten för 2009. De fritt tillgängliga skogsresurskartorna utgör geodata enligt Inspire-direktivet. Även de beräknade resultaten för enskilda kommuner kan laddas ner; dessa resultat har på sistone beräknats vartannat år.

Metoderna utvecklas hela tiden, vilket påverkar jämförelserna mellan resultaten från olika år. Till exempel i början beräknades resultaten per skogscentral efter hand som fältmätningarna blev klara på skogscentralsområdena. Genom att man i riksskogstaxeringen (RST) övergått till att varje år inventera en femtedel av provytorna, upprättas skogsresurskartorna numera för hela landet på en gång. Från och med resultaten för 2011 justeras fältdata från fem år så att de motsvarar det nominella årets resultat, och därmed avspeglar även resultaten detta år.

Resultaten beräknas utifrån att hela landet delas in i rutor på 16 x 16 meter. Med hjälp av Lantmäteriverkets geodatabas anges för varje ruta om den hör till skogsbruksmark och rutorna klassificeras närmare i mineralmarker och skogbevuxna respektive öppna torvmarker. För varje ruta som hör till skogsbruksmark beräknas estimerade värden för skogsvariablerna utifrån satellitbilder, fältobservationer från provytorna samt mycket grova medelvolymkartor som bygger på fältdata.

Beräkningarna görs med kNN-metoden som plockar fram de provytor vars satellitbilddata bäst överensstämmer med motsvarande data för punkten. Skogsvariablerna beräknas för bildelementen antingen som vägt medelvärde (för kontinuerliga variabler) eller som typvärde (för klassvariabler).

De kommunspecifika värdena beräknas på samma sätt, men direkt för hela kommunen och inte först för enskilda bildelement. På så sätt undviker man interferens från genomsnittsvärdering av de enskilda bildelementen och kan få fram mer tillförlitliga resultat också för mindre delar av värdemängden (t.ex. skogsarealer med stort virkesförråd).

Som satellitbilddata utnyttjas för närvarande information från de multispektrala avbildningsinstrumenten (MSI) på ESA:s och EU:s satelliter Sentinel-2A och 2B samt från fjärranalysinstrumentet OLI på den amerikanska satelliten Landsat 8. Trots att de tre instrumenten producerar en enorm mängd bilder under en sommar, är det svårt att sammanställa en molnfri bildmosaik för kombinationsskattningarna. Den här gången måste bildmosaiken kompletteras med en bild från 2018. Det nu publicerade materialet bygger på satellitdata från 18 överfarter.