Naturresursinstitutet skapar tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet (JSM) ett öppet material om koldioxidavtryck för att främja arbetet mot lågt koldioxidavtryck. Med hjälp av det öppna materialet kan man främja utvecklingsarbetet inom branschen och uppmuntra livsmedelstillverkarna att också ge de egna produkterna noggrannare, produktionskedjespecifika uppskattningar av koldioxidavtrycket.
Materialet produceras i projektet ”Ilmastovaikutusdatasetti ruokapalvelusektorille” som ersätter projektet ”Aterialaskuri” från och med 1.1.2023. Projektet avslutas i september 2024.
Trycket ökar på matproduktionen och -konsumtionen att minska miljöeffekterna. För närvarande eftersträvar man speciellt minskning av klimateffekten det vill säga koldioxidavtrycket som en del av samhällets förflyttning mot koldioxidneutralitet. Även i kommunerna gäller koldioxidneutralitetsmålen deras måltidsservice. Branschens aktörer behöver information om matprodukters koldioxidavtryck som stöd för sitt utvecklingsarbete.
– JSM har som mål att främja målet om lågt koldioxidavtryck i upphandlingar av livsmedel och måltidsservice samt användningen av hållbart och ansvarsfullt producerade livsmedel. För att få uppgifterna om koldioxidavtryck i så bred användning som möjligt och uppnå verkliga förändringar, beslöt man att skapa ett material som är öppet för alla, konstaterar Auli Väänänen, specialsakkunnig vid JSM.
– Måltidstjänsterna får tillgång till vårt material till exempel via sina produktionsstyrningssystem. Det stöder måltidstjänsternas klimatarbete på ett konkret sätt, fortsätter projektets ledare, Virpi Vorne, forskare vid Naturresursinstitutet.
Koldioxidavtrycket beskriver den klimatpåverkan som uppstår av växthusgaser under produktens livslängd. Det material som produceras nu ger en bild på allmän nivå av viktiga livsmedels klimatkonsekvenser. Materialet ger också en grund för produktionskedjespecifik jämförelse av produkters koldioxidavtryck.
– Som bäst berättar livscykelns koldioxidavtryck om produktens klimatkonsekvenser specifikt för en produktionskedja, så att de val som gjorts i produktionskedjan avspeglas på produktens koldioxidavtryck. Det gör det möjligt för produkter att skilja ut sig och uppmuntrar produktionskedjorna till att förbättra sin verksamhet mot mer miljövänligt. Mot denna bakgrund har det material om koldioxidavtryck på produktgruppsnivå som nu tas fram en större betydelse än att betjäna nuvarande informationsbehov i måltidsservicesektorn, konstaterar forskningschefen, Merja Saarinen, specialsakkunnig hos Naturresursinstitutet.
– Produktionskedjespecifika uppskattningar av koldioxidavtryck för livsmedelsprodukter utarbetas som tur är allt oftare av branschaktörerna. Förhoppningsvis kan de i framtiden bli sinsemellan jämförbara datamängder och även PEF-kompatibla (PEF är en av EU kommissionen skapad beräkningsmetod för miljöavtryck, baserat på livscykelberäkning). Detta främjas som bäst i projektet LCAFoodPrint (på engelska) som leds av Naturresursinstitutet i brett samarbete med aktörerna i branschen, fyller gruppchefen, specialforskare Juha-Matti Katajajuuri hos Naturresursinstitutet.
Naturresursinstitutet har under lång tid gjort bedömningar av jordbruksprodukters och livsmedels klimat- och miljökonsekvenser under livscykeln, utvecklat bedömningsmetoder och främjat gemensam och enhetlig praxis för bedömningar som görs i branschen. Framtagande av öppet material motsvarar strömningen inom Europa att ta fram uppgifter som stöd för hållbar livsmedelsproduktion och konsumenternas val. Projektet främjar öppen tillgång till tillförlitliga uppgifter om koldioxidavtryck och sammanställning med uppgifter om livsmedels näringsämnessammansättning i Finland.
