Kostnadseffektivitet i jordbruksklimatåtgärder genom en upphandlingsmodell
TARJOKE
Vid minskningen av utsläpp från torvmarker har höjning av grundvattennivån identifierats i olika studier som det mest centrala och effektiva sättet att minska utsläppen. Trots det privata sektorns behov av att hitta mål för utsläppsminskning och existensen av kolmarknader, har vattning av torvjordar inte lyckats kanaliseras in på dessa marknader som säljbara produkter, inte heller har det effektivt finansierats direkt som enskilda företags klimatåtgärder. Likaså har statens egna klimatåtgärder inte kunnat allokera tillräckligt med pengar till dessa åtgärder, trots ökat tryck på att hitta utsläppsminskningar och kolsänkor från markanvändningssektorn, och det faktum att minsknings- och sänkpotentialen hos torvjordar är mycket hög.
Projektets kärnidé är att utveckla metoder som möjliggör kostnadseffektiv kanalisering av finansiering från både den privata och offentliga sektorn till riktning, finansiering och genomförande av vattning av torvjordar. Målet är att utveckla en upphandlingsmekanism för den offentliga sektorn att använda, som kan avlägsna de billigaste och högsta miljönytta fälten från odling permanent eller långsiktigt; och att stärka kanaliseringen av privat sektorfinansiering genom koldioxidmarknader samt direkt företagsfinansiering.
Projektplanen grundar sig på tilldelningen av en budget på 30 miljoner euro avsedd för utveckling av våtmarker och våtmarksodlingprojekt av Marins regering, utarbetad för ett våtmarksprogram. Även om programmets finansiering inte förverkligades under denna regeringsperiod, behövs i vilket fall som helst en effektiv mekanism för bredare implementering av vattning.
Projektets finansiering kommer att genomföra ett begränsat upphandlingspilot, som kommer att förvärva antingen långsiktigt eller permanenta odlingsrättigheter för tjock-torvjordar i utbyte mot ersättning begärd av leverantörerna. Projektets resultat kommer att gynna provningen av upphandlingsmodellen för implementering av andra klimat- och miljöåtgärder från ett kostnads-nytto perspektiv, och kan också vara fördelaktigt vid genomförande av till exempel METSO- och Helmi-programmen.
