Rapporten Skogsskador 2022 har publicerats – effekterna av torka och hetta syns fortfarande

Hettan och torkan påverkade framför allt förekomsten av svampar och insekter, vilket avspeglades som ökande skador. Granbarkborrar observerades i större mängder än tidigare förutom i södra Finland även i norr, och avverkningarna på grund av barkborreskador ökade. Rotticka påträffades längre norrut än tidigare, och även skadorna orsakade av rotticka ökade. Det sågs också en ökning i beståndsskador orsakade av mer sällsynta skadegörare som svampen Diplodia pinea (Sphaeropsis sapinea), skarptandad barkborre och sextandad granbarkborre.

För ovan nämnda och andra skador i skogarna redogörs i Naturresursinstitutets rapportserie Skogsskador. Rapporten omfattar skogar, plantskolor samt park- och gårdsträd. Dataunderlaget bygger på observationer vid riksskogstaxeringen (RST), särskilda inventeringar av skadegörare (t.ex. av granbarkborre), medborgarnas observationer och forskarnas egna observationer.

─ Oavsett de skogsskador som beskrivs i rapporten är de finländska skogarna allmänt taget väldigt friska. Vi har i stort sett undgått invasion av främmande skogssjukdomar och skadeinsekter, och tack vare god skogsvård och vårt svalare klimat har de naturligt förekommande skadegörarna inte orsakat lika omfattande skador som i många andra längder i Europa, säger Jarkko Hantula, som är professor i skogspatologi.

Enligt riksskogstaxeringen förekom det år 2022 skador som försämrade beståndskvaliteten på totalt 4,1 miljoner hektar, vilket motsvarade 21 procent av arealen av skogsmark i virkesproduktion. Relativt sett hade skadorna minskat med ungefär en femtedel jämfört med året innan. Urvalet för RST har visserligen inte utformats för inventering av insekts- och svampskador, vilket betyder att dessa sannolikt underskattas i RST. Därför övervakas förekomsten av de flesta skadegörare också genom separata inventeringar och forskningsprojekt.

Enligt anmälningar som Finlands skogscentral samlat in gjordes 2022 mer avverkningar på grund av granbarkborre än någonsin under den period som statistiken täcker. Barkborrarna svärmade också mer talrikt än tidigare på de nordligaste områdena i Naturresursinstitutets feromoninventering. Utöver granbarkborre orsakade också en annan skalbagge, nämligen sextandad granbarkborre, synliga döda trädkronor på olika håll i Finland (foto 1).

Bild

Antalet skadeanmälningar på grund av skarptandad barkborre ökade också jämfört med 2021. Talldöd observerades särskilt på sydvästkusten, där skarptandad barkborre förekom tillsammans med svampen Diplodia pinea (foto 2). Bidragande orsaker till skadorna orsakade av skarptandad barkborre och Diplodia pinea var den för barkborren gynnsamma sommaren 2022 och framför allt hettan och värmen sommaren 2021.

– Om trenden med varma och torra somrar håller i sig, kommer skadorna orsakade av barkborrar sannolikt att öka ytterligare. Inventering av skogarna och kunskap om barkborrarna är viktiga nya verktyg för skogsägarna, särskilt i södra Finland , säger forskare Tiina Ylioja.

Svampen Diplodia pinea, som orsakar en sjukdom som dödar årsskotten på tall, är en nykomling i Finland. Svampens förekomst kartlades sommaren 2022 med hjälp av medborgarforskning i ett projekt som finansierades av Alfred Kordelins stiftelse och Naturresursinstitutet. Diplodiasjukan verkar ha drabbat tallar främst vid kusten, även om enstaka fall observerades till och med norr om Tammerfors. Svampen gynnas av värme, och det är möjligt att milda vintrar bidrar till dess spridning.

– Det saknas skogsvårdsrekommendationer för att bekämpa diplodiasjuka, och därför behöver vi mer forskning om svampens livscykel i våra förhållanden. År 2022 hittade vi en ny värdväxt för Diplodia pinea, nämligen enen, säger forskare Eeva Terhonen.

Vi behöver gardera oss mot invasiva arter och hotet från klimatuppvärmningen

Importen av plantor och prydnadsväxter utgör en effektiv spridningsväg för skadliga invasiva arter till skogarna samt trädgårdarna och plantskolorna. I 2022 års rapport redogörs bland annat för den invasiva svamparten Neonectria neomacrospora, som orsakar ädelgranskräfta.

– Den globala handeln med växter, den förutspådda klimatuppvärmningen och de förändrade skogsvårdsmetoderna medför också risker för skogarnas hälsa. Därför måste vi även i framtiden gardera oss mot nya typer av skador och skadegörare med hjälp av kvalitativ forskning som tillämpas i praktiken genom rätt valda insatser, säger Jarkko Hantula.

Det varmare klimatet bidrar till att främmande arter invaderar nya områden och ökar också risken för skador orsakade av skadegörare som redan finns i Finland. Enligt forskning kommer klimatuppvärmningen att öka risken för skador orsakade av exempelvis rotticka eller granbarkborre. Det betyder att vi utöver aktiv uppföljning också behöver grundläggande och tillämpad forskning.

– Vi vet inte ännu på vilket sätt klimatförändringarna kommer att pröva våra skogar. Vårt bästa försvar är att se till skogarnas biologiska mångfald och hälsa, säger forskningschef Markus Melin.