Ny metod för identifiering av korsningar mellan hund och varg avslöjade brister i tidigare dna-analysmetod

Ett internationellt projekt som leds av Uleåborgs universitet har tagit fram en metod som bättre än tidigare identifierar varghybrider, det vill säga korsningar mellan hund och varg. Under arbetet hittade man två varghybrider som med den tidigare metoden hade definierats som vargar.

Enligt tidigare forskningsrön klarar den dna-analysmetod som använts hittills av att identifiera varghybrider i första och andra led. Ju fler led av återkorsning det handlar om desto osäkrare blir artidentifieringen med den gamla metoden. Resultaten av den nya varghybridpanelen visar att det kan vara problematiskt att identifiera korsningar redan i andra led om man endast använder sig av mikrosatellitanalys.

”Vi lanserade utvecklingsarbetet för att ta fram en metod för identifiering av hybrider som kan användas över hela Europa. Jämfört med den gamla metoden är den nya metoden snabbare och kostnadseffektivare och dessutom är analyser från olika laboratorier jämförbara sinsemellan. Med den gamla metoden gick det inte att direkt jämföra resultaten av hybridanalyserna”, säger Jenni Harmoinen, som deltog i forskningen, Hon är doktorand vid Uleåborgs universitet och sedan mars anställd på Naturresursinstitutet.

Naturresursinstitutet tillhandahöll dna-prover från kända varghybrider till forskarna på Uleåborgs universitet. I studien ingick också dna-prover från två djur som i tidigare analyser på Åbo universitet hade identifierats som vargar, men vars dna-profil avvek från genomsnittsprofilen för varg. Man ville analysera de här proverna på nytt med den nya metoden för exaktare identifiering av varghybrider.

De avvikande dna-profilerna visade sig tillhöra två varghybrider. Individen som blivit överkörd av bil i Tohmajärvi i december 2015 var en hybridisering i tredje led. Den individ som skjutits med beståndsvårdande dispens i Pyhäjoki i januari 2016 var en hybridisering i andra led. Den förstnämnda var en fyra år gammal hane och den senare en två år gammal hona.

I Finland klassificeras varghybrider som en invasiv främmande art. Naturresursinstitutet kommer att gå noggrant igenom gamla mikrosatellitdata.

Skillnaderna i vargens och hundens arvsmassa är små eftersom de två arterna relativt nyligen gick genetiskt skilda vägar. Den nya varghybridpanelen har tagits fram för att framhäva de genetiska skillnaderna mellan vargen och hunden. Panelen används vid SNP-analyser.

Hittills har Naturresursinstitutets årliga artbestämning av dna-proverna från vargar byggt på mikrosatellitmarkörer. Analyserna har utförts vid centret för tillämpning av evolutionsbiologi vid Åbo universitet. De färska forskningsresultaten visar att mikrosatellitanalyser inte urskiljer varghybrider lika effektivt som varghybridpanelen.

”Vi ser positivt på metodutvecklingen”, säger forskningsprofessor Ilpo Kojola vid Naturresursinstitutet. ”Inom vetenskapen är det normalt att informationen förändras och preciseras när metoderna blir bättre. Med hjälp av varghybridpanelen kan vi utveckla identifieringen av varghybrider i samband med beståndsberäkningen för varg.”

Studien vid Uleåborgs universitet utfördes med analysinstrument som finns i Tyskland, men likadan utrustning har nyligen införskaffats till Naturresursinstitutet med finansiellt stöd från Jord- och skogsbruksministeriet. Naturresursinstitutet tar i bruk metoden vid beståndsberäkningen för varg från och med 2022. Varghybridpanelen kommer att höra till rutinanalyserna på Naturresursinstitutet.

Naturresursinstitutet kommer att analysera på nytt gamla prover från sådana individer som utifrån sin ålder fortfarande kan vara vid liv eller som kan vara föräldrar till nu levande vargar. Av de spillningsprover som insamlats 2016–2021 analyseras mot varghybridpanelen de individer som avviker från den typiska dna-profilen för varg. Analyserna av gamla prover kan inledas när den nya utrustningen har tagits i bruk.

• En internationell studie som leddes av Uleåborgs universitet skulle ta fram en dna-metod för att bättre urskilja korsningar mellan varg och hund.
• Med varghybridpanel avses 93 SNP-markörer som valts för identifiering av hybrider.
• Resultaten av studien har godkänts och genomgått expertgranskning, men artikeln har ännu inte publicerats.
• I studien analyserades sammanlagt 288 vargar från Europa (61 prover från Finland, 4 från Ryssland, 21 från Rumänien, 107 från Tyskland, 70 från Italien och 25 från Iberiska halvön).
• Proverna från Finland var tagna från bland annat vid jakt fällda vargar, vargar på museer och kända varghybrider.
• Materialet om hundar bestod av dna-prover från 314 hundar av 55 olika raser.
• Sammanlagt 12 prover härstammade från misstänkta hybrider (3 från Tyskland, 1 från Rumänien, 1 från Tjeckien och 7 från Finland).