Sjöfågeltaxeringen 2026: de viktigaste viltändernas ungproduktion minskade

De fyra mest jagade arterna av viltsjöfågel, nämligen gräsand, kricka, bläsand och knipa, hade lägre produktion av ungar per par jämfört med i fjol. Totala mängden gräsandsungar låg nära långtidsmedeltalet och för de tre övriga arterna under långtidsmedeltalet. De flesta änders beståndsutveckling är minskande på lång sikt. Uppföljningen av häckande sjöfåglars bestånd har gjorts i Finland sedan 1985.

Ändernas bestånd har minskat på lång sikt både i näringsrika och näringsfattiga vattendrag. Jämfört med mitten av 1990-talet har andbestånden i näringsrika vattendrag minskat med över 50 % medan de i näringsfattiga vattendrag minskat med ca 20 %. Under de senaste tio åren har de näringsfattiga vattendragens andbestånd varit stabila, medan minskningen har fortsatt i de näringsrika miljöerna, berättar forskare Antti Piironen på Naturresursinstitutet (Luke).

De viktigaste viltändernas beståndsutveckling:

Gräsandens antal häckande par var nationellt sett 12 % större än år 2025. Gräsandens bestånd har ökat med 15 % under hela uppföljningsperioden (1986–2026). Det totala antalet ungar var på samma nivå som 2025 och långtidsmedeltalet. Antalet ungar per par var 12 % mindre än förra året.   

Krickans bestånd i hela landet var 11 % under långtidsmedeltalet och 5 % mindre än år 2025. Krickans bestånd har gått tillbaka med 27 % under hela uppföljningsperioden. År 2026 var totala antalet ungar 19 % mindre än långtidsmedeltalet och ungproduktionen per par 13 % under långtidsmedeltalet.

Bläsandens antal häckande par var nationellt sett 67 % under långtidsmedeltalet och 9 % större än år 2025. Bläsanden har minskat med 61 % under hela uppföljningsperioden. År 2026 var antalet ungar per par nära långtidsmedeltalet. Totala antalet ungar var 13 % och ungproduktionen per par var 18 % mindre än i fjol.

Knipans antal par var nationellt sett 19 % under långtidsmedeltalet och 18 % mindre än i fjol. Knipan har minskat med 15 % under hela uppföljningsperioden. Det totala antalet ungar var 11 % och ungproduktionen per par 16 % mindre än förra sommaren. 

Andra sjöfåglars beståndsutveckling: 

• Stjärtandens antal häckande par 32 % större än år 2025 nationellt sett. Stjärtandens bestånd har gått tillbaka med 75 % under hela uppföljningsperioden.
• Viggens häckande antal par i hela landet var 15 % mindre än år 2025. Viggbeståndet har minskat med 78 % under hela uppföljningsperioden.
• Storskrakens parantal var 11 % större än år 2025. Storskraken har minskat med 47 % under hela uppföljningsperioden. 
• Småskrakens parantal var 41 % större än i fjol. Småskraken har gått tillbaka med 51 % under hela uppföljningsperioden. 
• Skedandens parantal minskade 5 % från år 2025. Beståndet har nu minskat 71 % under hela uppföljningsperioden.
• Brunanden är en av de kraftigast minskande fågelarterna i Finland och 97 % av beståndet har försvunnit under hela uppföljningsperioden. Brunanden börjar nu vara så pass fåtalig i uppföljningsmaterialet att senaste årens populationsförändringar inte längre kan tillförlitligt tolkas.
• Sothönans häckande bestånd är 22 % mindre än år 2025. Under hela uppföljningsperioden har sothönan gått tillbaka med 76 %.

Volontärer ansvarar för sjöfågeltaxeringen

Uppföljningen av sjöfågelbestånd baserar sig på par- och unginventeringar som görs av frivilliga jägare och fågelskådare. Inventeringarna samordnas av Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet, Luomus. Taxeringen av sjöfågel par görs en vecka efter att isarna gått och på nytt 2–3 veckor senare. Kullarna taxeras på samma lokaliteter 1.–20.7.  

Resultaten år 2026 baserar sig på taxering av häckande sjöfågelpar på totalt 1257 lokaliteter och taxering av kullar på 423 lokaliteter.

Ett stort tack till alla som deltagit i taxeringen!