Liten förbättring av lönsamheten inom rennäringen
Dieđáhus davvisámegillii suomagiela dieđáhusa loahpas.
Enligt Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring för rennäringen steg lönsamhetskvoten för renhushållning under renskötselåret 2021/2021 till 0,36 jämfört med 0,25 året innan. Den genomsnittliga årsinkomsten för rennäringsföretagare ökade med 23 procent till 7 100 euro.
─ En lönsamhetskvot på 0,36 innebär att timlönen för en rennäringsföretagare inte var mer än 5,7 euro och ränteavkastningen på eget kapital endast 1,8 procent, säger forskare Marja Vilja vid Naturresursinstitutet.
Uppåt för försäljningsinkomsten för renkött
Den genomsnittliga bruttointäkten av rennäringen var 45 700 euro per företag. Av det här beloppet utgjorde försäljningsintäkten för renkött 21 000 euro, vilket var en ökning med 23 procent jämfört med året innan. Ersättningarna för rovdjurs- och trafikskador uppgick till nästan 9 600 euro, vilket var en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Arbetsersättningarna som renbeteslaget betalat minskade med åtta procent till 5 100 euro.
Stöden till rennäringen uppgick till 5 900 euro. Understödens andel av de årliga totala intäkterna har legat på cirka 14 procent.
Ökade kostnader försämrade lönsamheten
Kostnaderna för renköttsproduktionen ökade med fyra procent jämfört med föregående renskötselår och uppgick till i genomsnitt 56 000 euro. Mest ökade kostnaderna för foder och bränsle.
─ Vintern var inte god för renarna i alla delar av renskötselområdet. Kostnaderna för utfordring steg till 11 200 euro, vilket var en ökning med 40 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen berodde bland annat på uppgången i priset på inköpt foder, konstaterar Marja Vilja.
Drivmedelskostnaderna för fordonen i rennäringen ökade med 24 procent till 4 500 euro, och service- och reparationskostnaderna ökade med tjugo procent till 2 760 euro. Däremot minskade skötselavgiften till renbeteslaget med åtta procent till cirka 5 000 euro.
Företagarfamiljens egna arbetsinsats inom rennäringen minskade med 180 timmar jämfört med året innan till genomsnitt 1 110 timmar. Till följd av de färre timmarna, minskade också den beräknade kostnaden för lönekrav från 20 700 euro till 17 700 euro. Efter avdrag för produktionskostnaderna uppvisade rennäringsföretagen en förlust på nästan 13 000 euro.
Rennäringens resultat i webbtjänsten
Resultaten av rennäringens lönsamhetsuppföljning publiceras i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn. Resultaten bygger på lönsamhetsbokföringsmaterial om rennäringen. Materialet består av årliga uppgifter från 75 rennäringsföretag med fler än 80 livrenar.
Boazodoalu gánnáhahttivuođas smávva ovdáneapmi
Luondduváriidguovddáža (Luke) boazodoalu gánnáhahttivuođa rehketdoalu mielde boazodoallojagi 2020/21 boazodoalu gánnáhahttivuođagerddon njiejai 0,36:ii ovddit jagi 0,25:s. Boazodoallofitnodatdoalli sisaboahtu lassánii 23 % ja lei gaskamearálaččat 7 100 euro jagis.
− Gánnáhahttivuođagerddon 0,36 oaivvilda, ahte boazodoallofitnodatdoalli diibmobálká báhcá 5,7 euroi ja iežas kapitála reantobuvttadus 1,8 prosentii, muitala dutki Maria Vilja Lukes.
Bohccobierggu vuovdinsisaboađut stuorrumin
Boazodoalu oppalašbuvttadeapmi fitnodaga guovdu lei gaskamearálaččat 45 700 euro. Dás bohccobierggu vuovdinsisaboađut ledje sulaid 21 000 euro, lassáneapmi ovddit jagis lei 23 proseantta. Johtalus- ja boraspiriin boahtán vahátbuhtadusaid oassi lovttai measta 9 600 euroi, lassáneapmi ovddit jagis lei guhtta proseantta. Bálgosa máksán bargobuhtadusaid mearri njiejai 8 proseantta ja lei 5 100 euro.
Boazodoallodoarjagiid ožžo 5 900 euro. Boazodoallodoarjagiid oassi oppalašsisaboađus lea bisson jahkásaččat sulaid 14 proseanttas.
Goluid lassáneapmi heajudii gánnáhahttivuođa
Buvttadeamis šaddan golut lokte njeallje proseantta ovddit jagis ja ledje 56 000 euro. Lassáneapmi bođii eandalii fuođar- ja boaldámušgoluin
- Dálvi ii lean oiddolaš bohccuide juohke guovllus boazodoalloguovllus. Biebmangolut lokte 11 200 euroi, lassáneapmi ovddit jagis 40 proseantta. Goasttádusaid loktamii váikkuhii earret eará oastinfuođara hattiid goargŋun. Vilja gávnnaha.
Boazodoalus ávkkástallon mohtorfievrruid boaldámušgolut badjánedje 24 prosentii ja ledje 4 500 euro, ja fuolahan- ja divvungolut lokte viđádasain 2 760 euroi. Bálgosii máksojuvvon dikšunmáksu fas njiejai gávcci proseantta sulaid 5 000 euroi.
Fitnodatdoallibearraša boazodoallobargui mannan diibmomearri geahppánii ovddit jagi ektui 180 diimmuin ja lei gaskamearálaččat 1 110 diimmu. Go diibmomearri unnui, maiddái dan mielde rehkenastojuvvon iežas bálkágáibádusgollu njiejai 20 700 euros 17 700 euroi. Buvttadangoluid geahpedeami maŋŋá boazodoallofitnodagat báhce dáhpaga beallái measta 13 000 euro.
Boazodoalu bohtosat neahttabálvalusas
Boazodoalu gánnáhahttivuođačuovvuma bohtosat leat oaidnimis Luke Taloustohtori-siidduin Boazodoalu neahttabálvalusas. Bohtosiid vuođđun lea boazodoalu gánnáhahttivuođarehketdoallomateriálas, mii čoahkkana jahkásaččat 75:a badjel 80 ealihanbohcco oamastan boazodoallofitnodaga dieđuin.
Lassedieđut:
Dutki Marja Vilja, tel. 029 532 6637, ovdanamma.sohkanamma@luke.fi
Liŋka
www.luke.fi/taloustohtori/porotalous
www.luke.fi/taloustohtori/poronliha_yksikkokustannus
