Information om mängden livsmedelsavfall har för första gången rapporterats från EU-området – I Finland ligger mängden livsmedelsavfall något under EU-genomsnittet

Varje invånare i Europeiska unionen producerar i genomsnitt 127 kilo livsmedelsavfall om året och totalt uppstår 57 miljarder kilo avfall om året. I Finland uppstår 116 kilo avfall per invånare och den totala mängden är 641 miljoner kilo.

Inom EU-området är det privathushållen som producerar merparten, cirka 55 procent, av allt livsmedelsavfall som uppstår.

– I Finland producerar privathushållen 46 procent av livsmedelsavfallet och livsmedelsindustrin 25 procent. Jämfört med EU-genomsnittet är privathushållens andel med andra ord något mindre, medan livsmedelsindustrins andel är större (EU 18 %) (bilderna nedan), säger Inkeri Riipi, forskare vid Naturresursinstitutet.

I Finland står måltidstjänster (12 %), detalj- och partihandel (9 %) och primärproduktion (8 %) för totalt cirka en tredjedel av livsmedelsavfallet.

Uppgifterna framgår av de uppföljningsdata om livsmedelsavfallet inom hela EU-området som Eurostat publicerade i oktober och som finns på Eurostats webbplats. I Finland ansvarar Naturresursinstitutet för insamling och rapportering av uppgifterna.

Uppgifterna om medlemsländerna är ännu inte helt jämförbara

De uppgifter som Eurostat har publicerat ger en första ungefärlig bild av mängden livsmedelsavfall inom EU.

– Det är dock nödvändigt att i det första skedet fästa särskild uppmärksamhet vid uppgifternas jämförbarhet, eftersom uppgifterna har samlats in genom direkta mätningar i vissa länder, medan uppgifterna från andra länder bygger på uppskattningar. Dessutom finns det stora variationer i tillförlitligheten hos urvalet av mätningar, och från ett fåtal medlemsländer (Belgien, Lettland, Malta och Rumänien) kunde inga uppgifter alls samlas in, säger Riipi.

Målet är att halvera mängden livsmedelsavfall fram till 2030

EU och dess medlemsstater har åtagit sig att bland FN:s globala mål för hållbar utveckling uppnå delmålet att halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet fram till 2030.

– Mätning och uppföljning av mängden livsmedelsavfall spelar en viktig roll när det gäller att välja och utvärdera metoder för att minska livsmedelsavfallet, säger Miia Kuisma, forskare vid Naturresursinstitutet.

Europeiska kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/1597 om mätning av nivåerna av livsmedelsavfall trädde i kraft 2019. Enligt det ska medlemsländerna rapportera uppgifter om livsmedelsavfall till kommissionen från och med 2020, så att den första rapporteringen ägde rum i juni 2022.

Enligt kommissionens riktlinjer innebär livsmedelsavfall (food waste) alla livsmedel som inte äts utan som blir avfall. Till livsmedelsavfall räknas även icke-ätliga delar av livsmedlen, som bananskal och kycklingben. Livsmedel som går till välgörenhet eller blir foder eller andra värdefulla fraktioner (t.ex. råvara för industrin) är inte livsmedelsavfall.

Länderna kan också rapportera mängden matsvinn (edible food waste) om de så önskar. Med matsvinn avses endast ätliga delar av livsmedel som kastas bort och som inte går till välgörenhet eller blir foder eller andra värdefulla fraktioner. I Finland har Naturresursinstitutet även mätt matsvinnet, men uppgifter från hela EU finns inte tillgängliga.