Europeiska unionen samlar in data om mängden skräp som fastnar i fiskeredskapen – Naturresursinstitutet ansvarar för Finlands fiske i havsområdet

EU-förordningen om passivt uppfiskat avfall, det vill säga uppföljning och årlig anmälningsskyldighet av mängden avfall som fastnar i fiskeredskapen till havs, trädde i kraft i januari 2022. Förordningen gäller kommersiellt fiske på havet med fartyg som är kortare än 45 meter. Naturresursinstitutet (Luke) börjar samla in data om passivt uppfiskat avfall i februari–mars 2022.

Miljöskyddslagen för sjöfarten har ändrats så, att den datainsamling om ”passivt uppfiskat avfall” som det reviderade fartygsavfallsdirektivet kräver, inkluderas i lagen.

Fartygsavfallsdirektivet ålägger även medlemsstaterna att säkerställa att det finns tillräckliga mottagningsanordningar i hamnarna för avlämning av avfall. Mätningen baserar sig på det antal fartyg som normalt anlitar hamnen. I gengäld åläggs dessa fiskefartyg att avlämna avfallet i mottagningsanordningarna i hamnen. 

Europeiska unionen samlar in data av sina medlemsländer om avfall i haven som anhopas från olika källor och om avfallets material, vikt och volym. Utifrån informationen strävar unionen efter att effektivisera sina åtgärder för att minska nedskräpningen av haven och i synnerhet minska mängden plastskräp. 

Fisket bidrar i någon mån till havens nedskräpning men fiskeflottornas andel i produktionen av avfall i haven är liten. I fiskeredskapen fastnar ändå avfall som hamnat i haven över tid. 

Man uppskattar att cirka 20 procent av skräpet i haven globalt härstammar från verksamhet till sjöss, såsom fiske, fiskodling och sjötrafik. I Finland bedömer man att fisket årligen orsakar en plastbelastning i storleksordningen 20 ton i havsområdet. Merparten av detta skräp härstammar från fiske med ryssja och trålfiske. 

Skräp hamnar i havet och förflyttas från ställe till ställe exempelvis med strömmar, vågor, regn, vind, smältvatten eller till följd av mänsklig verksamhet. I synnerhet förhållandevis lätt plastskräp kan färdas långt från sin utsläppskälla. I naturen blir skräp också skört och bryts ned, varvid dess storlek och egenskaper förändras. 

Forskningen visar att uppskattningsvis upp till 70 procent av skräpet finns på havsbottnen. Mängden skräp på bottnen är besvärlig att reda ut bland annat på grund av grumligt vatten och dålig sikt (Setälä et al., 2020). Stora mängder skräp fastnar sannolikt inte i fiskeredskapen eftersom bottentrålning inte är vanlig eller på många ställen ens möjlig i de finländska vattnen på grund av den ojämna topografin. 

Naturresursinstitutet har fått i uppdrag att samla in data om mängden passivt uppfiskat avfall i Finlands havsområde. Datainsamlingen sker i form av en internetförfrågan som skickas till de kommersiella fiskare som anmält fångst från havsområdet. Förfrågan genomförs med en fångstrutas noggrannhet.

Förfrågan görs för första gången i februari–mars 2022 och därefter årligen. Förfrågan i februari–mars gäller fisket 2021.

I bilagan till förordningen har avfallet specificerats detaljerat i olika klasser (tabell 1) bland annat utifrån material och benämning. Medlemsländerna ska rapportera både avfallets massa och volym till EU årligen. 

Med hjälp av enkäten utreder man utöver avfallsmängderna dessutom möjligheterna att föra avfallet i land och att transportera det vidare till avfallshantering. I enlighet med avfallslagen och miljöskyddslagen för sjöfarten är det förbjudet att kasta tillbaka avfall i vattnet. Måhända har inte alla fiskare känt till lagens krav. Avfall ska föras i land, till exempel till avfallskärl i hamnen. En tidigare forskning visar att skräp i havet upplevs orsaka skador för fisket även i Finland, så också därför lönar det sig att föra skräp i land och lämna det till avfallshantering. Om skräp kastas tillbaka i havet kan det hamna i fiskeredskap på nytt.

Vi rekommenderar att kommersiella fiskare i fortsättningen antecknar det avfall (mängder och material) som fastnat i fiskeredskapen på havsområdet. Så här blir det lättare att besvara den årliga förfrågan, och informationen blir exakt.

Målet är att göra det så enkelt som möjligt att lämna de nödvändiga uppgifterna. Naturresursinstitutet sätter värde på samarbetet med fiskarna för sammanställningen av uppgifter.

Passivt uppfiskat skräp; materialtyper