Skogen som investeringsobjekt 2020

• År 2020 var investeringsavkastningen i virkesproduktionen 2,6 procent. Jämfört med året innan steg avkastningen med 3,3 procentenheter, men var 2,7 procentenheter lägre än medelvärdet för de fem föregående åren.
• Värdet på nettotillväxtens andel i virkesförrådet var 1,7 procentenheter (0,6 procentenheter mera än genomsnittet under den föregående femårsperioden). Intäkterna från virkesförsäljning bidrog till avkastningen med +3,4 procentenheter och stöden till virkesproduktionen med +0,1 procentenheter. Nedgången i rotprisera sänkte avkastningen med -1,9 procentenheter och totalkostnaderna för virkesproduktion med -0,6 procentenheter. 
• Bland landskapen hade Mellersta Österbotten den högsta avkastningen (4,7 %) och Lappland den lägsta (-2,1 %).
• Nedgången i rotpriserna påverkade den reella investeringsavkastningen i virkesproduktionen negativt i nästan alla landskap. Priserna steg endast i Satakunda (+0,6 procentenheter) och sjönk mest i Lappland (-5,8 procentenheter). Två landskap hade en negativ nettotillväxt i avkastningen, det vill säga värdet på avverkat virke var högre än värdet på det virkesförråd som växte i stället.
• I virkeskalkylerna åren 2017–2020 användes resultaten från inventeringen av skogarna (VMI13) som grundas på resultat i mätningar åren 2015–2019.
• I avkastningsberäkningen ställs inkomsterna, utgifterna och värdet på nettotillväxten i relation till rotprisvärdet för föregående år som beräknas utifrån virkesförrådet och rotpriserna för olika sortiment. År 2019 var rotprisvärdet cirka 51 miljarder euro. År 2020 var rotprisvärdet lika stort. 
  • De nominella värdena har omvandlats till reala värden med hjälp av levnadskostnadsindexet.
  • Åren 2018–2020 redovisas enligt preliminära uppgifter.

År 2017 ändrades kalkyleringen av virket på så vis att virkesinformationen som årligen publiceras används som uppgifter för det mellersta året i mätningsperioden på fem år. Virkestillväxten baseras på tillväxt som kalkylerats per virkesslag utifrån VMI-uppgifter.