Enligt de preliminära uppgifterna från växthusgasinventeringen ökade utsläppen från markanvändningssektorn 2022

Enligt de preliminära uppgifterna från växthusgasinventeringen var markanvändningssektorn (LULUCF) än utsläppskälla även 2022, och skogarnas nettoupptag var mindre än i de föregående inventeringarna. Inom jordbrukssektorn var utsläppen från djurens fodersmältning och från lagring av gödsel mindre än under tidigare år.

Markanvändningssektorn utgjorde 2022 en större utsläppskälla än tidigare (4,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, Mt CO₂e). (Figur 1). Jämfört med år 2021 var utsläppen 1 Mt större. År 2020 utgjorde markanvändningssektorn fortfarande en nettosänka på -5,4 Mt CO₂e. Utvecklingen av beräkningarna av trädens biomassa innebar att sänkorna minskade på skogsmark och inom markanvändningssektorn för hela tidsserien jämfört med resultaten av den föregående inventeringen (figur 1 och 2).

Varför behövdes utveckling av biomassaberäkningarna?

I de senaste två riksskogstaxeringarna (RST12 och RST13) har man vid beräkning av virkesförrådet övergått från mätning av årsringar på träd från engångsförsöksytor till återkommande mätningar på permanenta försöksytor. Den nya metoden ger mer tillförlitliga data om beståndstillväxten. Metodändringen anknyter till utvecklingen av biomassaberäkningarna inom växthusgasinventeringen och detta arbete fortsatte i den inventering som redovisas nu. I tidsserien minskade årstillväxten av trädens biomassa med 3 Mt CO₂e under perioden 1990–2014 och med 4–5 Mt CO₂e därefter (figur 1 och 2).

Mindre upptag i marken i skogar på mineraljordar och större utsläpp från torvmarksskogar minskade skogssänkan

Bland de viktigaste markanvändningskategorierna inom markanvändningssektorn var upptaget på skogsmark (-4,8 Mt CO₂e) 4,6 procent mindre än år 2021 (figur 1 och 2) trots att virkesuttaget minskade med 1,6 procent jämfört med 2021 (Virkesuttag och virkesförrådets avgång per område 2022). Skogens upptag minskade jämfört med året innan till följd av att markupptaget i skogar på mineraljord minskade och utsläppen från dikade torvmarksskogar ökade. Ökningen av utsläppen från torvmarksskogar är en följd av det varmare klimatet som påskyndar nedbrytningen av torven. I beräkningarna används som temperaturer för respektive år glidande 30-års medelvärden. Upptaget i träprodukter (-3,3 Mt CO₂e) var något mindre än år 2021, men 2 Mt CO₂e större än upptaget år 2020 (figur 1).

Utsläppen från åkermark (8,8 Mt CO₂e) var 5 procent större än medeltalet för åren 2020 och 2021 (figur 1). Utsläppsökningen berodde främst på att arealen torvmarksåkrar ökade (4 600 ha) samtidigt som arealen mineraljordsåkrar minskade (2 800 ha) jämfört med år 2020.

Att markanvändningssektorn, som på 1990- och 2000-talen var en betydande sänka (långtidsmedelvärde -25 Mt CO₂e per år), nu har blivit en utsläppskälla beror framför allt på att skogarnas upptag har minskat kraftigt till följd av ett större virkesuttag och ökande utsläpp från torvmarksskogar. Samtidigt har också utsläppen från åkermark ökat med nästan 3 Mt CO₂e jämfört med 1990-talet, till följd av att arealen torvmarksåkrar har ökat (figur 1).

Korrigeringarna i indata och i beräkningarna medförde små ändringar för LULUCF-sektorn jämfört med föregående inventering (se närmare Korrigeringar av statistiska offentliggorande, skogsresurser)  

Inom jordbrukssektorn var utsläppen från djurens fodersmältning och från lagring av gödsel mindre än under tidigare år

Jordbrukssektorns totala utsläpp 2022 uppgick till 6,23 Mt CO₂e. Detta ligger mycket nära utsläppssiffrorna för de senaste åren (figur 3). Utsläppen från både djurens fodersmältning och lagringen av gödsel minskade med 0,05 Mt jämfört med medelvärdet för åren 2020 och 2021, men markutsläppen ökade med 0,08 Mt.