Dokumentation för statistiken rotprisinkomster

Allmän beskrivning

I statistiken presenteras en uppskattning utifrån avverkningsuttaget och rotpriserna av skogsägarnas årliga rotprisinkomster per område, ägarkategori och virkessortiment. Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets statistiktjänst på Rotprisinkomster | Naturresursinstitutet (luke.fi). Statistikframställningen över bruttorotprisinkomsterna börjar från 1958, och statistikdatabasen innehåller uppgifterna från och med 2002.

Klassificeringar

Uppgifterna har klassificerats per område, ägarkategori och virkessortiment. Område avser Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland under perioden 2002–2014. Från och med 2015 används områdesindelning enligt 19 landskap. Ägarkategorierna är privata skogsägare, skogsindustribolag och Forststyrelsen. Privata skogar omfattar också kommunernas och församlingarnas skogsinnehav samt fram till 2008 de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen. Med skogsindustribolag jämställs också sådana bolag i vilka skogsbolag är delägare. I kategorin Privata har inkomsten också redovisats separat för rotköp, leveransköp och värde av husbehovsvirke.

Sektorstäckning

Statistiken bygger på statistikuppställningar som omfattar nästan allt uttag av marknadsvirke i Finland och över 90 procent av virkesköpen.

Statistiska begrepp och definitioner

Ägargrupperna är följande: 

Privata skogar = egentliga privata skogsägare (fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar) samt samfällda skogar, kommuner, församlingar, stiftelser o.d. organisationer samt övriga företag än de som verksamma inom skogsindustriproduktion. I privata skogar ingår fram till 2008 endast de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen.

Skogsindustrin = skogsindustriföretag som äger skog. Bolag där skogsindustribolag är aktieägare behandlas som skogsindustribolag. 

Staten = statens skogsbruksmarker som förvaltas av Forststyrelsen. Från och med 2008 har skogsindustrins och Forststyrelsens uppgifter redovisats sammanslagna på grund av dataskyddshänsyn.

Område avser Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland (2002–2014) respektive landskapen (fr.o.m. 2015).

Virkessortimenten är timmersortimenten (talltimmer, grantimmer och lövsågtimmer), massavedssortimenten (tallmassaved, granmassaved och lövmassaved) samt energived.

Rotköp innebär att säljaren ger köparen rätt att avverka ett avtalat och på förhand avgränsat område i säljarens skog. Priset anges som rotpris.

Leveransköp innebär att säljaren avverkar virket och levererar den till en överenskommen upplagsplats. Priset anges som leveranspris.

Statistisk enhet

Som datakällor används följande statistik publicerad av Naturresursinstitutet: Virkeshandeln i privatskogarna, Virkeshandeln av energived, Avverkningsvolymen av marknadsvirke, Förbrukning av brännved i småhus och Virkesuttag och virkesförrådets avgång.

Statistisk population

Statistiken bygger på uppgifter från andra statistikuppställningar.

Måttenhet

Uppgifterna i statistiken redovisas i miljoner och miljarder euro. Enhetspriserna registreras i databasen som verkliga priser i den valuta som användes vid tidpunkten. I texten och diagrammen behandlas prisändringarna däremot i reella värden, så att ändringarna i penningvärdet elimineras med hjälp av levnadskostnadsindexet (1951:10=100). Före maj 2024 gjordes elimineringen med partiprisindexet.

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Hela landet och skogscentralsområde och landskapet Åland till och med 2014 och per landskap från och med 2015.

Tidstäckning

Tidsserien per ägarkategori börjar 1958 (skogsindustrin och staten redovisades separat fram till 2008), per skogsförvaltningsområde från och med 1985 (1985–1995 skogsnämnderna, 1996–2014 skogscentralsområdena). Från och med 2015 redovisas statistiken per landskap. Tidsserien per virkessortiment börjar från 2002.

Distributionsfrekvens

Preliminära uppgifter och slutliga uppgifter årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

(Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Genomlysning av statistiken utfördes våren 2020.

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken är lika med kvaliteten på de underliggande statistikuppställningarna.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Den metod som används vid beräkning av bruttorotprisinkomsterna medför följande:

• Priserna och avverkningsvolymerna för de olika virkessortimenten motsvarar inte helt varandra på grund av att det går tid mellan virkesaffären och avverkningen. Förändringar i avverkningsvolymerna och virkespriserna till följd av stora konjunkturväxlingarna gör också beräkningarna mindre exakta.
• Rotprisinkomsterna från leveransköp uppskattas i överkant, eftersom bland annat omständigheter i stämplingsposterna leder till att rotpriserna (leveranspris–avverkningskostnader) är lägre än vid rotköp, särskilt i fråga om timmer.
• Att priserna för endast timmer och massaved används också för specialsortiment leder till att rotpriserna uppskattas något i underkant. Klentimmer, störar och rotstock av björk betingar högre priser än motsvarande timmer och massaved.
• Skogsindustrins och statens rotprisinkomster uppskattas sannolikt i underkant eftersom de tack vare skalfördelar (t.ex. koncentrering av stämplingsposter) kan få bättre verkliga rotpris än privata skogsägare.

De erhållna uppgifterna jämförs alltid med värden från tidigare år för att på så sätt förhindra inlämnande av felaktiga uppgifter.

Aktualitet

De slutliga resultaten för statistiken Bruttorotprisinkomster per ägarkategori och virkessortiment publiceras i maj-juni och för statistiken Brutto- och nettorotprisinkomster per ägarkategori i september–oktober. Tidpunkterna beror på publiceringstiderna för de underliggande statistikuppställningarna.

Jämförbarhet – geografisk

Statistikuppställningarna är geografiskt jämförbara.

Jämförbarhet – över tid

Bruttorotprisinkomsterna per ägarkategori på riksnivå har beräknats enligt samma principer sedan tidsseriens början (1958). Uppgifterna per skogsnämnd är jämförbara för åren 1984–1995 och per skogscentralsområde för åren 1996–2014. Sedan 2015 publiceras uppgifterna per landskap. Från och med 2008 omfattar bruttorotprisinkomsten också rotprisinkomsterna för energived som privata skogsägare o.d. levererat till energibolag.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Bruttorotprisinkomsterna kan inte jämföras med virkesförsäljningsinkomsterna i skogsbeskattningen eller andra uppgifter där bruttoinkomsterna innehåller ersättningar för avverkning. Bruttorotprisinkomsterna redovisas enligt upphovsorten för inkomsterna, medan uppgifterna i exempelvis beskattningen redovisas enligt den ort där skogsägaren är bosatt.

Samanvändbarhet – nationalräkenskaper

Uppgifterna används i nationalräkenskaperna.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är samanvändbar. Den är den enda statistiksammanställningen över rotprisinkomsterna.

Källdata

Som datakällor används följande statistik publicerad av Naturresursinstitutet:

• Rotpriser: Handel med industrivirke och Handel med energived
• Avverkningsvolymer: Avverkning av industrivirke fördelad på region, uttag av energived fördelat på landskap, Förbrukning av brännved i småhus och Virkesuttag och virkesavgång
• Investeringar i virkesproduktion: Privatskogsbrukets rörelseresultat och Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Ingen uppgiftsinsamling.

Datavalidering

Resultaten jämförs med resultaten för tidigare år.

Behandling av uppgifter

Bruttorotprisinkomsterna erhålls genom att de årliga avverkningsvolymerna per råvirkessortiment multipliceras med respektive genomsnittliga rotpriser enligt region (2002–2014 skogscentralsområde och landskapet Åland och fr.o.m. 2015 landskap). Som rotpris för brännved används 90 procent av rotpriset på björkmassaved. Statistiken upprättas per skogsägargrupp och råvirkessortiment. Inkomsterna från privata skogar redogörs separat för rotköp, leveransköp och värdet på husbehovsvirke.