Dokumentation för statistiken kommersiellt fiske i insjöar

Allmän beskrivning

Statistiken över kommersiellt insjöfiske redogör för mängden och värdet av fångsten samt antalet kommersiella fiskare i insjöar. Statistiken omfattar fångsterna av fisk, nejonöga och kräftor. Tillvaratagen rom upptogs i statistiken fram till 2022.

Klassificeringar

Fångsten presenteras också per månad. Statistiken omfattar utöver den övriga fångsten en separat presentation av den s.k. vårdfiskefångsten. Vårdfiske är reduktionsfiske i syfte att ändra fiskbeståndets beskaffenhet och förbättra vattenkvaliteten, särskilt genom att ta bort karpfiskar. Fångsten från vårdfiske saknar oftast kommersiellt värde.

Sektorstäckning

Statistiken omfattar de fiskare som är införda i registret över kommersiella fiskare och har uppgett att de bedriver fiske i insjöar.

Statistiska begrepp och definitioner

Kommersiellt fiske är en verksamhet där fisk fångas i syfte att säljas eller där hela eller delar av den fångade fisken säljs. Enligt den finska fiskelagen och EU:s gemensamma fiskeripolitik får icke-kommersiella fiskare inte sälja sina fångster, med undantag för tillfällig försäljning av en liten mängd fisk eller krabba direkt till konsumenten i inlandsvatten. Kommersiella fiskare har vissa rättigheter jämfört med fritidsfiskare. De kan sälja sina fångster och få offentliga stöd. Vidare får kommersiella fiskare per fångst- eller båtlag använda ett antal nät som tillsammans är över 240 meter. Vid fiske med krokredskap får de använda 100 krokar, trål samt storryssja för lax och öring.

I statistiken avses med kommersiella fiskare sådana juridiska eller fysiska personer som är införda i Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands register över kommersiella fiskare och som har bedrivit fiske i insjöar.

De kommersiella fiskarna delas in i två grupper enligt inkomsten från fisket. Grupp I utgörs av fiskare vars genomsnittliga omsättning från försäljning av fisk de fångat eller av förädlade produkter av sådan fisk uppgått till mer än 10 000 under de senaste tre räkenskapsperioderna. De övriga kommersiella fiskarna hör till grupp II. 

Rampopulationen för statistiken över kommersiellt fiske i insjöar utgörs av de fiskare som är införda i registret över kommersiella fiskare med aktiv status och ett gällande registreringsbeslut under statistikåret.

I registret införs fysiska personer (en person eller ett firmanamn) och juridiska personer (ett aktiebolag, kommanditbolag eller öppet bolag), som får omsättning för försäljning av fiskar eller kräftor som de själva har fångat eller som har fångats för deras räkning, eller av fiskeprodukter som deras fångster har förädlats till. I insjöområden får endast kommersiella fiskare idka förstahandsförsäljning av sina fångster, med undantag för mindre fisk- eller kräftpartier som fiskaren sporadiskt säljer direkt till en slutlig konsument. Familjemedlemmar som deltar i fisket eller avlönad arbetskraft räknas inte som kommersiella fiskare, om de inte finns i registret.

Fångststatistiken presenteras enligt internationell praxis som nominell fångst. Med nominell fångst avses den fångst som fiskaren för i land. Den uppges som orensad vikt. I den nominella fångsten ingår inte kasserad fisk.

Resultaten presenteras fram till 2022 enligt samma områdesindelning som NTM-centralernas fiskerinäringsenheter har följt och som gällde vid utgången av 2014. Från och med 2023 utgår områdesindelningen från landskapen. Fångsten rapporteras enligt fiskeområde och antalet fiskare enligt fiskarens hemort.

Fångstens värde har beräknats enligt de genomsnittliga artspecifika producentpriserna, exklusive moms, som insamlats från uppgiftslämnarna årligen. Lax och öring säljs rensade, och värdet på fångsten anges vanligen för rensad fisk. Det omräknas till priset på hel fisk med en konversionsfaktor, som är 1,11 för lax och öring. 

Fångsten är upptagen i statistikdatabasen till sitt nominella värde. Fångsten värde har omräknats till det aktuella årets prisnivå med hjälp av konsumentprisindexet endast om det specifikt framgår att det är fråga om reella värden.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten är en kommersiell fiskare, som kan vara en fysisk eller en juridisk person.

Statistisk population

Den statistiska populationen är de kommersiella fiskarna i insjöarna i Finland. Statistiken är heltäckande. Det innebär att samtliga kommersiella fiskare i insjöarna ingår i populationen.

Rampopulationen för statistiken utgörs av registret över kommersiella fiskare i insjöar. Storleken på rampopulationen (N), det vill säga antalet kommersiella fiskare i registret, och antalet fiskare som har gjort fångstanmälan till Naturresursinstitutet (n) varierar årligen och beroende på fiskargrupp. Till rampopulationen hör de fiskare som varit införda i registret minst en dag under statistikåret.

Registret över kommersiella fiskare kan även innehålla personer som verkar som fiskeguider och fritidsfiskare som fiskar med sådana fångstredskap eller en sådan mängd fångstredskap som är avsedda för kommersiellt fiske.

Måttenhet 

Fiskefångsterna redovisas i tusen kilo (1 000 kg). Kräftfångsterna redovisas i tusen stycken (1 000 st.). Fångstens värde redovisas i tusen euro (1 000 €).

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Referensområde i statistiken är inlandsvattnen i Finland och statistiska regionindelningar är landskapsindelningen. Mängden och värdet av fångsten redovisas enligt fångstområde. Antalet fiskare redovisas enligt fiskarens hemort.

Tidstäckning

Statistiken framställs per år och fångsterna redovisas också per månad. Uppgifter finns att få från och med 1960-talet.

Distributionsfrekvens

Årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Genomlysning av statistiken över kommersiellt fiske i insjöar utfördes 2020.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken framställs i princip som en totalräkning, eftersom lagen om fiske (2015/379 90 §) ålägger de kommersiella fiskarna i insjöar att redovisa sina fångster till Naturresursinstitutet åtminstone en gång per år. Statistikens noggrannhet försämras dock av att alla fiskare inte redovisar sina fångster eller andra uppgifter, som producentpriset.  Åren 2016 och 2020 var svarsfrekvensen 60–70 procent bland fiskare i grupp I och 40–50 procent bland grupp II.

Aktualitet

Sedan 2016 publiceras statistiken Kommersiellt fiske i insjöar varje år före utgången av det år som följer på statistikåret.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna är jämförbara mellan de nationella regioner som ingår i statistiken och med de internationella uppgifterna om fiske från EU:s statistikkontor och FAO. 

Jämförbarhet – över tid

Tidsserien har tagits fram med en uniform metod från och med 2016. År 2016 ändrades statistikmetoden till följd av ändringen av lagen om fiske. Fram till 2014 samlade Naturresursinstitutet av yrkesfiskarna inom insjöområdena de uppgifter som behövdes för statistiken i form av en riksomfattande postenkät och genom telefonintervjuer. Statistikmaterial insamlades inte 2015.

År 2016 ålades alla kommersiella insjöfiskare genom lag att registrera sig och sedan dess finns ett omfattande register för första gången tillgängligt. Till följd av ändringen av lagen om fiske anmälde sig nya fiskare till registret över kommersiella fiskare, och antalet registrerade fiskare flerfaldigades. Sedan 2016 publiceras statistiken varje år.

En riksomfattande statistik över yrkesfisket i insjöområdet framställdes årligen också 1962–1996. Från och med 1996 har statistiken upprättats vartannat år. År 1990 uppdaterades fiskarregistret grundligt. Till följd av uppdateringen minskade antalet fiskare i registret jämfört med 1989. De tidigare arbets- och näringscentralerna och nuvarande NTM-centralerna har sedan 1998 fört ett register över yrkesfiskare i insjöområdet. Under 1990–2006 upprättades statistiken med samma metod. Populationen utgjordes av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets register som omfattade yrkesfiskarregistret. I metoden kombinerades resultaten av den riksomfattande enkäten med vissa separata undersökningar om specifika insjöområden.

År 2008 förnyades metoden så att populationen bildades enbart av fiskarna i NTM-centralernas register, och uppgifterna insamlades enhetligt med en riksomfattande postenkät och genom intervjuer. År 2010, 2012 och 2014 upprättades statistiken också med samma metod. Förändringen avspeglas särskilt i antalet deltidsfiskare som minskade betydligt 2008. Att dessa fiskare som inte är införda i registret saknas i statistiken kan även återspeglas i fångstmängderna för vissa arter. Denna förändring har antagligen minskat fångstestimaten för sik, öring och i synnerhet lax. Sedan 2008 estimeras även registrerade yrkesfiskares försäljning av kräfta och rom i statistiken. Sedan dess ingår värdet på dessa fångster i det totala värdet på yrkesfisket i insjöar. Beräkningen av fångstens värde ändrades samma år. Tidigare beräknades värdet med genomsnittliga producentpriser, som kalkyleras utifrån inköpspriser som inhämtats från partiaffärer. Sedan 2008 beräknas värdet utifrån de priser som fiskarna angett.

Under 1990–1996 gjordes beräkningarna enligt den dåvarande indelningen i län. Tidigare upprättades statistiken över hela landet eller separat för olika vattenområden. Från och med 1998 har områdesindelningen i statistiken följt indelningen av arbetskrafts- och näringscentralernas fiskerienheter och den gamla länsindelningen. År 2008, 2010, 2012 och 2014 samt sedan 2016 följer områdesindelningen i statistiken den indelning av NTM-centralernas fiskerienheter som gällde till utgången av 2014.

Fram till 2006 rapporterades fångsterna per område enligt fiskarens hemort. Sedan 2008 görs områdesindelningen enligt fångstområde.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Datakälla för statistiken är de kommersiella insjöfiskarnas fångstrapportering till Naturresursinstitutet. Statistiken har ingen annan datakälla.

Statistiken över kommersiellt fiske i insjöar ingår i statistiken över den totala fiskproduktionen.

Källdata

I och med den nya lagen om fiske (379/2015), som trädde i kraft vid utgången av 2016, är kommersiella fiskare skyldiga att journalföra det fiske de bedriver annanstans än på havsområdet och att minst en gång per kalenderår anmäla de fångster de har fångat och de fångster som har fångats för deras räkning.

Uppgifterna på fångstrapporterna finns i Livsmedelsverkets databas, till vilken Naturresursinstitutets statistiktjänster har åtkomst i realtid. Naturresursinstitutets statistiktjänster har också åtkomst i realtid till registret över kommersiella fiskare.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Årligen.

Metod för uppgiftsinsamling

Statistiken Kommersiellt fiske i insjöar är en totalundersökning, vars population från och med 2016 är de fiskare som är införda i det register över kommersiella fiskare som förs av NTM-centralen i Egentliga Finland. Fiskarna redovisar sina fångster till Naturresursinstitutet antingen på en fysisk blankett eller via Livsmedelsverkets elektroniska datainsamlingsplattform. Uppgifterna om fångsten ska redovisas före utgången av februari året därpå. Livsmedelsverket upprätthåller en databas över fångstuppgifterna.

Anmälningsblanketterna skickas till uppgiftslämnarna i början av statistikåret. Fångst-, pris- och sysselsättningsuppgifterna kan också lämnas till Naturresursinstitutet genom ett elektroniskt program. Fiskare som inte har lämnat fångstuppgifter kommer att intervjuas per telefon och kontaktats med sms. 

Vid bortfallsundersökningen för statistikåret 2020 användes också en sms-applikation med vilken förfrågan skickades till alla fiskare i grupp II som inte hört till urvalet för telefonintervjun och till de fiskare som det inte hade gått att kontakta per telefon. Data från bortfallsundersökningen används för att komplettera de egentliga svaren vid beräkning av antalen aktiva fiskare per fiskargrupp och fiskerienhet. Bedömningen av antalen fiskare grundar sig på indelningen av fiskarna i två grupper utifrån värdet på fångsterna.

Datavalidering

Process för granskning av de erhållna statistikuppgifterna och kvalitetssäkring av resultaten. Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras månatligen och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata).

Behandling av uppgifter

Statistiken över det kommersiella fisket i insjöarna framställs i princip som en totalräkning, men svarsfrekvensen är endast cirka 50 procent. De rapporterade uppgifterna omräknas med uppräkningsfaktorer till att motsvara hela populationen så väl som möjligt.

Fram till 2022 omräknades de anmälda fångsterna till att omfatta de angivna antalen fiskare utifrån en stratifiering enligt fiskargrupp och genom att kalibrera viktningen enligt de aktiva fiskarnas estimat grupperade enligt NTM-centralernas fiskerienheter.

Metoden preciserades från 2023 och framåt. Som tilläggsinformation för viktningen används uppgifter om fiskarens hemort (NTM-centralernas fiskerienheter fram till 2014, totalt 10 områden), fiskargrupp (grupp 1 och 2), trålfiske och fiskarens totala fångst. Den totala fångsten är känd om fiskaren har redovisat sin fångst; nivån på den totala fångsten frågades också i bortfallsundersökningen av dem som inte svarat på förfrågan. Uppräkningsfaktorerna beräknas separat för antalet fiskare och fångstmängderna. Vikterna kalibreras för alla bakgrundsvariabler. Alla NTM-centraler har inte trålfiskare i båda fiskargrupperna på sina områden, och därför görs kalibreringen av antalet aktiva fiskare delvis som efterstratifiering av hela fiskargruppen och områdesvariabeln och separat för marginalfördelningen för trålfiske. Uppräkningsfaktorerna för fångsterna kalibreras dessutom utifrån marginalfördelningen för fångsterna hos fiskarna i grupp 1.

Samföretag etablerade av fiskare behandlas fiskarspecifikt vid beräkningen. De anmälda gemensamma fångsterna delas mellan delägarna före beräkningen.