Energi

Producent: Naturresursinstitutet

Grund för upprättandet: Statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014)

Finansieringsgrund: Insamlingen av material från färdiga statistikkällor finansieras av Naturresursinstitutet

1.       Relevans

1.1   Datainnehåll och användningsändamål

Det finns uppgifter om förbrukningen av energi och fabriksbränslen samt elförbrukningen inom skogsindustrin angivna i terajoule, terawattimmar och gigawattimmar. Information om volym, vikt och energimängd gällande torvproduktion, torvförbrukning och utrikeshandel med torv finns tillgänglig. Energistatistiken innehåller råvaruspecifik information om olika flisningsmetoder.

1.2   Begrepp och klassificeringar

1.2.1

Av totalförbrukningen av energi enligt energikälla omfattar småskalig träanvändning träbränslen som använts i bostads-, lantbruks-, affärs- och offentliga byggnader. Skogsindustrins avlut består till största delen av svartlut från produktion av sulfatcellulosa. Andra bi- och avfallsprodukter från skogsindustrin är bl.a. tall- och björkolja, metanol, fiberslam och papper. I klassen ’övriga’ ingår bl.a. råvara från återvinnings- och avfallsförbränning, värmepumpar samt reaktionsvärme från industrin.

Till fossila bränslen räknas olja, kol, naturgas samt den fossila andelen av återvinnings- och avfallsbränslen. Förnybar energi är träbränslen, vatten- och vindkraft, värmepumpar, solarenergi och andra biobränslen. Till klassen övriga i uppgifterna, fossil och förnybar energi, hör nettoimport av el, väte och reaktionsvärme från industrin.

I fabriksbränslen ingår alla energikällor som skogsindustrin använder, med undantag av el och värme. Fabriksbränslen används för el- och värmeproduktion samt direkt i industriella processer. I andra fabriksbränslen ingår bl.a. returbränslen, flytgas och andra biobränslen.

En avsevärd del av den el som skogsindustrin köper produceras av energibolag i vilka skogsindustriföretagen är aktieägare. Den totala förbrukningen av el omfattar även överförings- och distributionsförluster.

1.2.2

Energienhet             toe                 MWh             GJ                  Gcal

toe                              1                      11,63               41,868          10

MWh                          0,086              1                      3,6                0,86

GJ                                0,0239           0,2778            1                    0,2388

Gcal                            0,1                   1,163               4,1868           1

1.2.3 Prefix

 k = kilo = 10³ = 1 000
M = mega = 10⁶ = 1 000 000
G = giga = 10⁹ = 1 000 000 000
T = tera = 10¹² = 1 000 000 000 000
P = peta = 10¹⁵ = 1 000 000 000 000 000

1.2.4 Olika flisningsmetoder (Metsätehos klassificering)

Flisning på hygge: Flisningen görs på hygget med en beståndsgående flisare. Fliset transporteras till användningsplatsen med flisbil. Flisning på hygge används inte längre i Finland i någon större omfattning.

Flisning vid väg: Flisningen sker vid vägen med hackare eller krossmaskin. Fliset fjärrtransporteras till användningsplatsen.

Flisning vid terminal: Flisråvaran transporteras till terminalen, där den flishuggs eller krossas. Fliset transporteras till användningsplatsen med flisbil, tåg eller båt.

Flisning på plats: Flisråvaran transporteras till användningsplatsen, där den flishuggs eller krossas.

1.3   Undersökningsobjekt och informanter

Uppgifterna om energiförbrukningen och statistiken över förbrukningen av fabriksbränslen och el inom skogsindustrin har sammanställts av Statistikcentralen. Statistik över användningen av torv har sammanställts utgående från energistatistik från Statistikcentralen. Statistik över torvproduktionen har samlats in av Bioenergia rf. Metsäteho Oy utreder årligen andelen olika flisningsmetoder som används av värme- och kraftverk.

1.4   Beaktande av användarnas perspektiv

Av dem som använder uppgifterna samlas in respons som beaktas vid utvecklandet av statistikproduktionen.

2.       Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1   Undersökningsmetod

Uppgifterna samlas in från statistikkällor utanför Luke. Närmare uppgifter om undersökningsmetoden finns på Metsäteho Oy:s och Statistikcentralen webbplatser.

2.2   Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

2.3   Felkorrigeringsmetoder

Fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snart som möjligt. De korrigerade uppgifterna publiceras på statistikens webbplats.

3.       Uppgifternas tidsenlighet

Uppgifterna sammanställs därefter på Lukes webbplats, när den ursprungliga producenten av uppgifterna har publicerat materialet.

4.       De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

Uppgifterna är tidsmässigt jämförbara sinsemellan.

5.       Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Uppgifterna publiceras på Naturresursinstitutets statistiktjänst på stat.luke.fi under Skog – Övriga – Energi.