Kvalitetsbeskrivning av statistik om virkeshandeln av energived

Producent: Naturresursinstituten Luke från 1.1.2015. Metla har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Principer för upprättande av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004). 

Finansieringsgrund för statistiken: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Datainnehåll och användningsändamål

I statistiken över virkeshandeln av energived presenteras uppgifter om priser och mängder för energived som köpts som råvara för skogsflis från skogsägare. Uppgifterna samlas in från företag som köper energived samt från skogsvårdsföreningar. De levererar energiveden, direkt eller via mellanhänder, till värme- och kraftverk, där den används som skogsflis.

Statistiken över handeln med energived görs upp per leveranssätt och energivedsslag. Mängderna statistikförs som kubikmeter fast mått på bark (m³) och priserna som euro per kubikmeter fast mått (€/m³). Som områdesindelning i statistiken används prisområdena (7 st.).

Med hjälp av statistiken kan parterna inom virkeshandeln följa virkesmarknadens situation och utveckling. Informationen används också bland annat i sammanställningen och uppföljningen av det nationella skogsprogrammet 2025 och de regionala skogsprogrammen samt i uppföljningen av målen för användningen av förnybar energi.

1.2. Begrepp och klassificeringar

Med energived avses i denna statistik inhemsk ved från skogen som köps in av värme- och kraftverk för användning som råvara för skogsflis. Industrivirke som köpts in för att användas för tillverkning av skogsindustriprodukter ingår inte i statistiken, även om det går till energiproduktion.

Statistiken gäller rot- och leveransköp hos företag som köper in energived. Den består till största delen av virke från privata skogar, det vill säga skogar som ägs av privatpersoner, sammanslutningar av personer, dödsbon och firmor. Även energived som köpts in från kommuner, församlingar och olika sammanslutningar i dessa handelsformer samt virke som köpts av Forststyrelsen i form av rotförsäljning eller leveransvirke vid väg ingår, då dessa affärer är svåra att särskilja från virket från privata skogar i företagens datasystem.

Rotköp och leveransköp statistikförs separat. I den här statistiken definieras de på följande sätt:

Vid rotköp (avverkningsrätt) ger säljaren virkesköparen uttags- eller avverkningsrätt för virke i ett överenskommet avgränsat område som bestäms i förväg. Köparen tar hand om uttaget/avverkningen och transporten inklusive fjärrtransportrutt och tillhörande kostnader. Priserna på energivirkesslagen fastställs i form av rotpriser (rotpriser eller pris för avverkningsrätt).

Vid leveransköp (leveransvirke vid väg) ansvarar säljaren för virkesuttaget och närtransport. Priserna fastställs i form av leveranspriser (priser för leveransvirke vid väg) och i dem ingår även uttags-/avverknings- och transportkostnader till vägkanten. Affären kan göras upp i förskott innan uttaget av energiveden eller så kan den gälla virkespartier som säljaren redan tagit ut.

När det gäller virke som säljs via virkesuttagsservice eller leveransservice av skogsvårdsföreningar statistikförs den del som betalats till skogsägaren. Dessa affärer sammanförs enligt handelsform till rot- eller leveransköp.

Statistiken gäller virke som köpts för att användas som råvara för skogsflis eller första affären rörande uttagsrätt till det. Affärer och byten mellan företagare eller organisationer som görs för virke som köpts tidigare hamnar utanför statistiken.

Skogsflis är bränsleflis eller bränslekross som kan tillverkas genom att använda vilket virke som helst från skogen, som exempelvis stamved, trädkronor, grenar, stammar och trädrötter. Skogsflis är oberoende av huggningsplats alltid virke från skogen, och det innehåller inga biprodukter från industriella processer. Den här statistiken innehåller inte heller råvara från brännved (bland annat ved, småved och flis som används i små bostadshus, på gårdar och i fritidsbostäder).

Skogsflis som flisas för användning som energived delas i statistiken upp i följande energivedsslag:

1. Stubbar innefattar stubbar, rotstubbar och rötter från träd. Även lummerträd från torvtäkter kan ingå.

2. Toppmassa (hyggesavfall) består av grenar och kronor från avverkning av industrivirke där det även kan ingå löv och barr. I praktiken kan detta energivedsslag även innehålla små träd från avverkningsområdet, enstaka stockbitar och kvistfri toppmassaved från kalhyggen.

3. Helträd är kvistfri ved (stamved, grenar, löv, barr). Det tas ut vid vård av plantbestånd, vid gallring eller iståndsättning av ung skog samt röjning av vägrenar, sidan av åkrar, väglinjer, byggnadstomter etc. Vanligtvis har träden liten diameter, men de kan också vara kraftiga.

4. Kvistade träd är kvistad stamved. Vanligtvis har dessa träd liten diameter och fälls i plantskog som ska iståndsättas och unga skogar eller avkvistas av avverkningsrester. Avkvistningen görs på varje träd för sig eller på flera träd på en gång, i form av flerträdshantering. I den här kategorin statistikförs även kraftigare avkvistade träd som köpts in från skogsägare för energiproduktion, bland annat torrt och murket gagnvirke, lump och vrakträd. Virke som statistikförts som hyggesavfall kan i praktiken innehålla små mängder kvistfritt helträd.

Mängderna av energived statistikförs som kubikmeter fast på bark (m³) och priserna som euro per kubikmeter fast på bark (€/m³). Huvudparten av handeln med energived görs i dessa enheter och leverantörerna av materialet har även ombetts göra omräkningar av en så stor del av de resterande affärerna som möjligt innan de skickar uppgifterna. Koefficienterna i mätmetoderna för och omräkningarna av energived har presenterats i bland annat Naturresursinstitutets tjänst Metinfo på webbsidorna om virkesmätning och energianvändning av trä.

Priserna på energived statistikförs utan moms och statens stöd för vård av ungskog och stöd för hopsamling av klenträd. Matningstariffen för förnybar energi till användare av flis kan emellertid inte separeras från försäljningspriserna. Det höjer priserna som betalas för flis och flisråvara och ingår därmed i enhetspriserna i statistiken.

Medelpriserna på energivirkesslagen är medeltal viktade med köpmängderna för priserna som anges i virkeshandelsavtalen. Eventuella villkorliga påslag och belopp eller separat markberedning och dylika arbeten i anslutning till affären som inte prissatts är inte inräknade i priserna. Priserna anges i euro med en cents noggrannhet.

I en del av rotköp av helträd och klenvirke överförs stödet för energiveden med fullmakt till köparen. Förväntan om att få detta stöd höjer de överenskomna priserna på objekt som bedöms som stödberättigade. För dessa köpare gör man ett kalkylmässigt avdrag för stöddelen på medelpriserna i materialet på basis av uppgifter om stödet som köparen angett nyligen.

1.3 Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare

Naturresursinstitutet ber de stora och medelstora företag och skogsvårdsföreningar som köper energived av skogsägare om uppgifter om de första affärerna med energived.

1.4 Hänsyn till användarnas perspektiv

Återkoppling samlas in från användarna av statistiken i samband med möten om statistikproduktionen, genom att begära in kommentarer skriftligen samt i samband med kundnöjdhetsundersökningar utförda av Naturresursinstitutet och Naturresursinstitutets statistiktjänst. Vi får även återkoppling genom att ta kontakt direkt. Återkopplingen vi får in följs upp och tas i beaktande i utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och riktighet

2.1 Undersökningsmetod

Uppgifterna om priserna och mängderna inom handeln med energived bygger på avtal om virkeshandel mellan virkesköpare och -säljare.

De insamlade uppgifterna sammanförs med statistiken på olika sätt. Huvudparten av uppgifterna samlas in från stora aktörer inom handel med energived. Skogsindustrin rf samlar in uppgifter om virkeshandeln från sina medlemsföretag och vidarebefordrar dem i sammanställd form till Naturresursinstitutet. Dessutom samlar Naturresursinstitutet in information direkt från skogsvårdsföreningar samt medelstora företag som köper in energived. Naturresursinstitutet sammanför de statistiska uppgifterna och räknar ut enhetspriserna viktade enligt virkesmängd. De parter som lämnar ut uppgifter har inte valts ut genom ett urvalsförfarande och vid beräkningen av resultaten har man inte använt förstoringskoefficienter eller vikter etc. för köpargrupperna.

2.2 Faktorer som påverkar statistikens pålitlighet

Enhetspriserna i statistiken motsvarar troligtvis relativt väl prisnivån inom hela handeln med energived. Med utgångspunkt i de virkesmängder som skrivs in i statistiken kan man emellertid inte dra några exakta slutsatser av den totala mängden affärer eller förändringar i dessa.

Man känner inte till populationen av köpare av energived till fullo, och därför vet man inte heller exakt vilken täckning statistiken har. Luke approximeras, att de företag som lämnar in uppgifter till statistiken och skogsvårdsföreningarna ut sammanlagt cirka två tredjedelar av virket som tagits ut som råvara för skogsflis.

Uppgifterna om virkeshandeln från Skogsindustrin rf:s medlemsföretag skickas in i sammanställd form till Naturresursinstitutet, vilket innebär att de företagsspecifika uppgifterna inte kan valideras. Statistiken innefattar inte energived som tagits ut i de största skogsindustriföretagens (UPM, Tornator Oyj och Finsilva Oyj) skogar och inte heller leveransvirke från statliga skogar, eftersom handelsformerna och prissättningsmekanismerna för det virket avviker från annan rot- och leveransköp.

I mätningen av energiveden har man tillämpat lagen om mätning av virke (414/2013) och förordningar och bestämmelser som givits med stöd av denna från början av 2014. Den nya lagen och anvisningarna om mätning harmoniserar praxisen inom handeln med och mätningen av energived. De allmänna omräkningstalen för mätning av virke regleras genom Naturresursinstitutets bestämmelser. Inom energived varierar utvärderings-, mätnings- och omräkningspraxisen emellertid mer mellan olika köpare än inom industrivirke. Centrala uppgifter om mätning av virke har sammanställts på Naturresursinstitutets webbplats Metinfo i form av ett informationspaket om mätning av virke.

I statistiken ingår den rot- och leveransköp där det har varit möjligt att räkna om virkesmängderna och enhetspriserna på ett tillräckligt tillförlitligt sätt till statistikenheter. Vid rotköp med uttags- eller avverkningsrätt är de virkesmängder som anges i virkeshandelsavtalen nästan undantagslöst preliminära uppskattningar. I en del av affärerna uppskattas inte ens mängderna, utan man kommer överens om målet för affären och ersättningen på andra grunder. Vid rotköp av redan uttagen energived har man vanligtvis tydligt avgränsat målet för affären och virkesmängderna mäts eller uppskattas nästan alltid. Uppgifterna om leveransköp i statistiken är därför mer precisa än uppgifterna för rotköp. Vid rotköp statistikförs helträd och klenvirke mer ingående än stubbar och toppmassa.

I en del av rotförsäljningen har man kalkylmässigt dragit av effekten av det förväntade statliga stödet på priset från enhetspriserna på helträd och klenvirke i uppgifterna. Som beräkningsgrund har man använt uppgifter som lämnats in av varje köpare om stöd som erhållits nyligen.

- Före 1.6.2015 skördestödets storlek för energived var 7 euro per kubikmeter i hela landet. Dessutom har till exempel ett hektarspecifikt skötselstöd för ung växande skog på cirka 4–7 euro per kubikmeter betalats ut.

- 1.6.2015 och därefter stödet för vård av ungskog var 230 €/ha. Om man i samband med vård av ungskog samlar ihop klenträd kan stödet höjas med 220 €/ha, och då blir stödet 450 euro.

- 18.4.2016 och därefter stödet för samla ihop klenträd var 200 €/ha och det samlade stödet 430 €/ha.

- Under tidsperioden 7.5.2016 – 19.4.2017 de ansökningar om stöd för vård av ungskog och för sampa ihop klenträd förkastades.

- Skogscentralen tar från och med 20.4.2017 igen emot ansökningar om stöd för vård av ungskog.

Uttaget måste ofta göras på alla områden på med samma genomsnittliga grunder med köparens vetskap. Den verkliga andelen virke som får stöd varierar beroende på område, men förfarandet höjer kvaliteten på de enhetspriser som publiceras och gör dem mer användbara.

Statistiken innehåller inte virke som köpts in för samlat/integrerat uttag av virke som är prissatt som jämn standardprissättning eller helstam, även om en del av detta virke används i energiproduktionen.

Uppgifterna som lämnats in av Skogsindustrin rf:s medlemmar innehåller uppgifter om handel med stubbar, avverkningsrester och stamved. Helträd har sammanförts med stamved. Mängden helträd som köpts som energived är emellertid relativt liten hos dessa företag, vilket innebär att förfarandet knappast försämrar kvaliteten på statistiken.

De statistiska uppgifter som publiceras skyddas i enlighet med Naturresursinstitutets statistiktjänsts anvisningar för informationsskydd. Naturresursinstitutet anger inte uppgiftslämnarnas namn eller antal per region.

2.3 Förfarande för korrigering av fel

Vi strävar efter att korrigera fel som upptäcks i statistiken så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbsidan över statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet

Vi strävar efter att publicera kvartalsuppgifter med en fördröjning på högst 10 veckor. Dessa uppgifter och beräknade uppgifter för kalenderåret som bygger på dessa eller uppgifter som beräknas för andra perioder är preliminära uppgifter.

Vi strävar efter att publicera årsstatistiken i mars året efter kalenderåret. Uppgifterna i årsstatistiken är slutgiltiga.

Information om när statistiken publiceras och eventuella ändringar i den informerar vi om i Naturresursinstitutets statistikkalendarium på adressen www.luke.fi/sv/julkistamiskalenteri.

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Statistiken över virkeshandeln av energived består av uppgifter om rot- och leveransköp av energived. Vid rotköp med uttags- eller avverkningsrätt är de virkesmängder som anges i virkeshandelsavtalen nästan undantagslöst preliminära uppskattningar, som preciseras vid mätningar i samband med virkesuttag eller transporter. Vid leveransköp av uttagen energived har man vanligtvis tydligt avgränsat virkespartierna och mängden kan mätas eller uppskattas ganska noggrant.

Råvara för skogsflis som används av värme- och kraftverk statistikförs årligen i Naturresursinstitutets statistik över Förbrukning av virke och fabrikspriserna på skogsflis varje kvartal i Statistikcentralens statistik över energipriser.

Handeln med, uttaget av och användningen av energiveden infaller inte alltid samma kalenderår, bland annat därför att den uttagna energiveden vanligtvis lämnas att torka i 1–2 år innan flisframställningen. På värme- och kraftverk använder man utöver köpt och avverkat virke även skogsflis som energived i form av importerat råvirke samt köpt virke med inhemskt ursprung som ursprungligen köpts in för att användas för tillverkning av skogsindustriprodukter. Dessa virkespartier ingår inte i denna statistik.

Statistiken är jämförbar i tid. Kvartalsstatistiken över virkeshandeln är preliminära uppgifter. De slutgiltiga regionala pris- och mängduppgifterna publiceras i den årliga statistiken, som även innehåller bland annat dolda kvartalsuppgifter, uppgifter som kommit in senare än sista datum för inlämningen av uppgifterna samt korrigerade uppgifter.

Enhetspriserna inom virkeshandeln registreras i databasen som verkliga priser i den valuta som användes vid tidpunkten. I texten och diagrammen behandlas prisändringarna däremot i reella värden, så att ändringarna i penningvärdet elimineras med hjälp av levnadskostnadsindexet. Före årets 2022 första kvartal gjordes elimineringen med partiprisindexet.

5. Tillgång till uppgifterna och deras transparans

Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets statistiktjänst på adressen www.luke.fi/sv/statistik. Uppgifterna är fritt tillgängliga för alla utan kostnad.