Kvalitetsbeskrivning av statistik om fiskerinäringens lönsamhet
Producent: Naturresursinstitutet
Grund för sammanställningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 innehåller bestämmelser om ett EU-program om insamling av data inom fiskerisektorn. Detaljerade regler, definitioner och krav finns i kommissionens förordningar (EU) nr 2019/909 och (EU) 2019/910.
Finansieringsgrund: Produceringen av uppgifterna finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden.
1.Uppgifternas relevans
1.1. Datainnehåll och användningsändamål
EU-lagstiftningen förpliktar Finland att samla in detaljerad information om fiskerinäringen. Inom EU:s program för datainsamling gällande fiskerinäring insamlas biologisk, ekonomisk och statistisk data om fiskerinäring som stöd för EU:s gemensamma fiskeripolitik. EU-kommissionen utnyttjar ekonomiska data från EU:s program för datainsamling gällande fiskerinäring vid planeringen av fiskerinäringspolitiken och uppföljningen av verkningarna.
Lönsamhetstal används bland annat vid politiskt stöd till och uppföljning av den nationella fiskerinäringen, vid uppföljning och utvecklande av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP), vid uppföljning av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och vid ekonomisk forskning. Uppgifterna utnyttjas förutom av förvaltningen även av bland annat fiskerinäringsföretagare och studerande. Uppgifterna används även för forskning och intressebevakning.
1.2. Begrepp
Omfattningen och lönsamheten av de olika verksamhetsområdena inom fiskeribranschen beskrivs med affärsverksamhetens intäkter, förädlingsvärde, rörelseresultat och nettoresultat.
I affärsverksamhetens intäkter ingår omsättningen samt affärsverksamhetens övriga intäkter, såsom ersättningar, direkta bidrag och hyresintäkter.
Med förädlingsvärde avses det mervärde som branschen producerar. Förädlingsvärdet erhålls när anskaffning av material och förbrukningsartiklar, externa tjänster av utomstående och andra rörelsekostnader än personalkostnader dras av från intäkterna. Förädlingsvärdet inkluderar poster som skapar mervärde för samhällsekonomin, såsom löner, kapitalkostnader, skatter och vinst. Förädlingsgraden är förädlingsvärdets andel av affärsverksamhetens intäkter.
Driftsbidraget anger affärsverksamhetens resultat före avskrivningar och finansiella poster. Driftsbidragsprocenten beskriver den andel av affärsverksamhetens intäkter som blir kvar i resultatet efter avdrag av rörliga och fasta kostnader.
Nettoresultatet är en indikator för lönsamhet som anger företagets resultat efter skatter men före extraordinära intäkter och kostnader. Nettomarginalen är nettoresultatets andel av affärsverksamhetens intäkter.
Vid beräkning av nyckeltalens driftsbidrag och nettoresultat har inte lönejustering beaktats.
Nettoinvesteringar utgörs av materiella och immateriella investeringar i branschen.
Nyckeltalet för soliditet anger i vilken omfattning egendomen finansierats med eget kapital. I nyckeltalen relateras justerat eget kapital till den justerade balansomslutningen med avdrag för erhållna förskottsbetalningar. Delegationen för företagsanalys (YTN) har gett nyckeltalet följande normativa värden:
Soliditetsgrad:
över 40 % bra
20–40 % tillfredsställande
under 20 % svag
Current ratio är ett nyckeltal för likviditet, där företagets sammanlagda omsättningstillgångar och finansiella tillgångar relateras till kortfristigt främmande kapital. Nyckeltalet beaktar således möjligheterna att realisera omsättningstillgångar för att upprätthålla företagets likviditet. Delegationen för företagsanalys (YTN) har gett nyckeltalet följande normativa värden:
Current ratio:
över 2 bra
1–2 tillfredsställande
under 1 svag
1.3. Klassificeringar
Fiskeriföretagen indelades i stora (fartyget mer än 24 meter) och små (fartyget under 24 meter) trålare, kustfiskare med en omsättning på över 10 000 euro och kustfiskare med en omsättning på mindre än 10 000 euro. En årlig omsättning på 10 000 euro utgör gränsen för momsskyldighet och samma gräns i euro används i den nya fiskelagen för att dela in kommersiella yrkesfiskare i typ I och typ II fiskare i registret över yrkesfiskare från början av 2016.
Vattenbruksföretagen är indelade utifrån produktionsinriktningen i följande kategorier: matfiskproduktion på havet, matfiskproduktion på insjöar, recirkulerande vattenbruk, yngelproduktion och odling i dammar med naturligt foder.
Företag som hör till branscherna för fiskförädling, fiskpartihandel och fiskdetaljhandel har indelats i tre storleksklasser enligt företagets omsättning: stora företag (de största 10 %), medelstora företag (de största 40 % av de som blivit kvar) och små företag.
1.4. Undersökningsobjekt och informanter
Inom EU:s program för datainsamling gällande fiskerinäring insamlas biologisk, ekonomisk och statistisk data om fiskerinäring som stöd för EU:s gemensamma fiskeripolitik.
Uppgifterna fås från Naturresursinstitutets statistik över fiske- och vattenbruksföretagens produktionsdata samt från Statistikcentralens bokslutsuppgifter över fiskerinäringens branscher (fiske, vattenbruk, fiskförädling, fiskpartihandel, fiskdetaljhandel).
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1. Undersökningsmetod
Som dokumentation används Statistikcentralens bokslutsuppgifter över fiskerinäringens branscher (fiske, vattenbruk, fiskförädling, fiskpartihandel, fiskdetaljhandel) samt Naturresursinstitutets statistik över kommersiellt fiske och vattenbrukföretagens produktion.
I registret över yrkesfiske i Finland finns ca 2 000 yrkesfiskare på havsområden som har en skyldighet att anmäla fångst. Fiskerinäringens lönsamhetsuppgifter gäller havsområdens alla kommersiella yrkesfiskeföretag som anmält fångst. Så länge finns det inga finansiella nyckeltal över företag som idkar insjöfiske.
De ekonomiska uppgifterna som gäller branschen och företagen grundar sig på Statistikcentralens bokslutsuppgifter över fiskerinäringsföretag. Naturresursinstitutet beräknar utifrån bokslutsdatan finansiella nyckeltal för fiskerinäringens branscher.
2.2. Faktorer som påverkar tillförlitligheten
Statistikcentralens bokslutsuppgifter från näringsgrenen och företag gäller sådana företag inom fiskförädling, partihandel och minuthandel som enligt uppgifterna i företagsregistret är verksamma inom en av näringsgrenarna ovan. Bokslutsuppgifter över havsområden och vattenbruk gäller alla heltidsföretag och -fiskare. Nyckeltal som gäller de små företagens lönsamhet ger en positivare bild än i verkligheten eftersom småföretagare inte vanligtvis betalar ut lön till sig själv utan tar ut sin inkomst från företagets resultat. Statistikcentralen justerar småföretagens resultat med en kalkylmässig lönejustering. Lönejusteringen har inte beaktats i denna översikt, eftersom största delen av företagen inom fiskerinäringsbranschen är småföretag som är verksamma säsongsbetonat.
3. Uppgifternas tidsenlighet
Uppgifterna publiceras årligen. Bokslutsuppgifterna som Statistikcentralen samlat in om fiskerinäringsföretag är tillgängliga för Naturresursinstitutet det år som följer företagens bokslut, varför de färskaste bokslutsuppgifterna gäller det föregående året.
4. De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
Statistikcentralen fastställer näringsgrenen för ett företag utifrån företagets anmälan och granskningarna av omsättningen. De största företagen är ofta verksamma inom flera branscher. Den huvudsakliga branschen för till exempel en stor fiskodlare kan vara fiskpartihandel eller fiskförädling. Flera fiskeriföretag har egen förädlingsverksamhet. Företaget kan vara ett partihandels- eller förädlingsföretag beroende på hur stor del av försäljningen utgörs av produkter som förädlats i det egna företaget respektive år. Ett företag som är verksamt inom många branscher kan därmed vid en senare tidpunkt byta över från en bransch till en annan. Om ett stort företag byter bransch kan det påverka resultatet för hela branschen.
Branschen som gäller fiskdetaljhandeln omfattar endast företag som specialiserat sig på fiskdetaljhandel. Huvuddelen av fisken säljs emellertid till konsumenter via fiskdisken på snabbköp. Snabbköpens försäljning hör till branschen för fiskdetaljhandel endast om fiskdisken sköts av ett företag med fiskdetaljhandel som huvudbransch.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Uppgifterna publiceras årligen vid de tidpunkter som meddelats i publiceringskalendern på Naturresursinstitutets webbsidor på adresserna www.luke.fi/sv/statistik samt www.luke.fi/taloustohtori. Dessutom publiceras uppgifterna i Fiskerinäringens branschöversikt i Naturresursinstitutets publikationsserie Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus (forskning i naturresurs- och bionäring).