Lantbruksräkningen 2010 - Husdjurens levnadsförhållanden och lagring av stallgödsel

• Lika många nötdjursplatser i lösdriftsstall och båsladugårdar.
• I mer än hälften av lösdriftsstallen hanteras gödseln som flytgödsel, men i båsladugårdarna är det vanligast med fastgödsel.
• Nästan 85 procent av svinplatserna har delvis spaltgolv och gödseln hanteras som flytgödsel.
• År 2010 fanns det lika många hönsplatser i hönshus med inredda burar och hönshus med flervåningssystem för frigående hönor som i konventionella burhönshus. (Användningen av konventionella burhönshus måste upphöra före år 2012.)
• På nötgårdarna räcker gödselstädernas lagerkapacitet till för nästan 11 månader och på svingårdarna i medeltal för mer än 11 månader.
• På mjölkboskapsgårdarna är en dryg femtedel av gödselstäderna för flytgödsel och fastgödsel täckta. Av svingårdarnas gödselstäder för flytgödsel är närmare hälften täckta.
• Borttransport av gödsel från gården är vanligast på fjäderfägårdar.
• Nästan 90 procent av mjölkboskapsgårdarna och över 80 procent av får- och getgårdarna låter sina djur gå på bete.
• På mjölkboskapsgårdarna är betesperioden kortare än på andra husdjursgårdar.
• Betesmarkens andel av den jordbruksmark som är i användning är 60 procent på får- och getgårdar och 14 procent på mjölkboskapsgårdar.

Nätpublikation - Lantbruksräkning 2010, Husdjurens levnadsförhållanden och lagring av stallgödsel