Finlands nästa produktivitetssprång sker genom användning av information
Finland behöver en gemensam riktning för informationspolitiken. Riksarkivet, Kommunförbundet, Pensionsskyddscentralen, ETLA, Välfärdsområdesbolaget HYVIL, FPA, Labore, Naturresursinstitutet LUKE, det ekonomiska forskningsinstitutet Pellervo, THL och Statistikcentralen har utarbetat ett gemensamt ställningstagande med riktlinjer för att främja en bredare och mer ansvarsfull användning av information. Syftet är att stärka produktiviteten inom den offentliga förvaltningen, förbättra servicen och dra nytta av de möjligheter som AI för med sig.
Informationen inom den offentliga förvaltningen utgör ett nationellt kunskapskapital. Under nästa regeringsperiod bör grunden läggas för en enhetlig och informationssäker datainfrastruktur som gör det möjligt att utveckla smidigare och mer proaktiva tjänster.
I dagsläget är informationen inom den offentliga förvaltningen en underutnyttjad resurs. Splittrade dataresurser och höga användningskostnader bromsar utvecklingen. Det här är ohållbart i ett läge där de offentliga finanserna är under hårt tryck, samtidigt som man förväntar sig ett produktivitetssprång genom artificiell intelligens.
”Luke producerar kunskap för ett hållbart nyttjande av förnybara naturresurser, förnyelse av näringsverksamheten och som stöd för samhälleligt beslutsfattande. Kunskap om naturresurser får genomslag när den kan kombineras och utnyttjas på ett säkert sätt över organisationsgränserna. Även utnyttjandet av artificiell intelligens förutsätter högkvalitativa data, interoperabilitet och gemensamma spelregler. Därför deltar Luke i arbetet med att främja en gemensam inriktning för informationspolitiken. Information är en nationell resurs först när den tas i bruk”, konstaterar Lukes direktör för digitalisering Topi Hanhela.
De medverkande organisationerna föreslår fyra huvudlinjer som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet under de kommande åren:
- Regleringen bör ses över: det behövs ändringar i lagstiftningen så att information kan användas och kombineras på ett smidigare och mer flexibelt sätt.
- Gemensamma lösningar: nationella dataplattformar och gränssnitt utvecklas så att information kan delas och förmedlas smidigt och säkert.
- Reform av finansieringen: finansieringsmodellerna bör riktas så att de uppmuntrar till användning och underhåll av information.
- Gemensamma spelregler: det införs nationellt enhetliga informationsstrukturer och standarder som beaktar interoperabilitet på EU-nivå.
Bakgrundsinformation
Organisationerna bakom ställningstagandet ger gärna mer information.
Riktlinjerna för informationspolitiken behandlas också på Kommunmarknaden i paneldiskussionen ”Tuottavuusloikka tiedon avulla - mitä seuraavalla hallituskaudella tarvitaan?”. Seminariet hålls torsdagen den 17 september kl. 11 i Kommunernas hus i Helsingfors.
