Kort om skogsträdsförädling

Genetiska resurser
Skog och skogsbruk

Skogsträdsförädling utgår från de genetiska anlagen hos de bästa träden i naturskogarna, som man genom urval, korsning och testning anrikar från generation till generation. Förädlingsresultaten överförs till skogsbruket via skogsodling. I dag dras största delen av de plantor som används vid skogsodling upp från förädlat frö från fröplantager. 

breeding_overview_09_SE_v1.png

Varför skogsträdsförädling?

Syftet med skogsträdsförädlingen är att förbättra egenskaperna hos de frön och plantor som används inom skogsodlingen. Det handlar om egenskaper som tillväxt och virkesavkastning, virkets kvalitet samt klimat- och skadetolerans. Skogsträdsförädlingens resultat utnyttjas inom skogsodlingen. 

Var började skogsträdsförädlingen i Finland?

Startskottet för skogsträdsförädlingen i Finland var etableringen av Stiftelsen för rasförädling av skogsträd (Stiftelsen för skogsträdsförädling) 1947. Eftersom trädgenerationerna är långa är skogsträdsförädling långsiktig verksamhet. Den genomförs enligt riksomfattande skogsträdsförädlingsprogram.   

Hur förädlas skogsträd?

Skogsträdsförädling bygger på de traditionella metoderna inom växtförädling, det vill säga urval, korsning och testning. Tillsammans utgör de förädlingscykeln där fördelaktiga genetiska egenskaper förbättras från en generation till följande. 

Vad är genomiska metoder inom skogsträdsförädling?

Skogsgenomik avser att man vid skogsforskning studerar trädens hela arvsmassa. Inom skogsträdsförädlingen står man i begrepp att ta i bruk genomiska metoder. Skogsgenomik är ett område som utvecklats snabbt de senaste åren. 

Vilka träslag förädlas?

Långsiktig förädling sker med våra viktigaste inhemska huvudträdslag, det vill säga tall, gran och vårtbjörk. I en mindre omfattning förädlas även rysslärk, klibbal och hybridasp.  

Hur produceras förädlat skogsodlingsmaterial?

Förädlat material för skogsodling produceras i fröplantager eller genom vegetativ förökning. I fröplantager kan man också utföra konrollerade korsningar, det vill säga at bra, utvalda träd korsas med varandra för att därefter kunna göra vegetativ förökning av korsningsfröet.   

Vid vegetativ förökning klonas trädindividerna, som identiska kopior. 

För närvarande förökas träd vegetativt genom cellodling, det vill säga mikroförökning hos lövträd och somatisk embryogenes hos gran. 

Hur välja rätt frökälla?

Det är viktigt att man vid skogsodling använder frökällor som är anpassade efter ståndorten. På Livsmedelsverkets webbplats anges därför de geografiska användningsområden som fastställts för förplantagerna. Naturresursinstitutet har webbtjänsten Plantval som hjälper vid valet av bästa frömaterial för en ståndort.  

 

Hur vet man om plantorna är förädlade? Hur allmänt används förädlat material?

Plantetiketten visar om ett plantparti har dragits upp från förädlat plantagefrö eller frö från frötäktsbestånd. Nästan allt frö som används för sådd på plantskolor är numera förädlat, det vill säga från fröplantager. 

Vilka är fördelarna med förädlat material?

Information om fördelarna med förädling fås genom att jämföra träd som dragits upp från beståndsfrö respektive plantagefrö på försöksodlingar på samma ståndorter. Resultaten baserar sig mest på mätningar på unga försöksodlingar med 15–25 år gamla träd. Resultaten visar tydliga förbättringar av tillväxten och stamkvaliteten hos tall, gran och vårtbjörk.  

 

Hur förbereder sig skogsträdsförädlingen på klimatförändringarna?

Skogsträden anpassar sig långsamt till klimatförändringen som ett resultat av naturligt urval. Genom urvalsförädling kan man öka förekomsten av fördelaktiga genetiska egenskaper och snabbt sprida dem till skogsodlingen. Skogsträdsförädling stärker egenskaper som är viktiga i ett föränderligt klimat, såsom klimatresiliens samt god tillväxt, vitalitet och skadetolerans. 

 

Hur är det med den genetiska mångfalden i förädlat skogsodlingsmaterial?

Hos skogsträd möjliggör den genetiska variationen inom ett trädslag att trädpopulationer kan anpassa sig till ändrade förhållanden. Även i odlade skogar behövs genetisk variation för att undvika sådana omfattande skador till följd av sjukdomar, skadedjur och klimatförändringar som kan drabba bestånd med endast få genotyper.  

 

Varför och hur skyddas skogsgenetiska resurser?

Genetisk variation hos skogsträd gör att de kan anpassa sig till ändrade miljöförhållanden och är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk. Därför arbetar man för att trygga den långt in i framtiden. Genetiska resurser bevaras i genreservskogar och i arboretum som anlagts med material som samlats in från naturliga bestånd.