Fröplantager

Skogsträdsförädlingens resultat införs i praktiken i skogsbruket via först fröplantager och sedan skogsodling. En fröplantage är en plantering som anlagts för produktion av förädlat frö. På plantagerna planteras vanligen ympar av träd med högst förädlingsvärde. De utvalda träden pollinerar varandra och producerar frö av genetiskt hög kvalitet. Frö från plantagerna används såväl på plantskolor för uppdragning av plantor för skogsodling som för skogssådd. 

Förädlat frö av skogsträd produceras på fröplantager av hundratals ympade kloner av utvalda plusträd, det vill säga träd med goda egenskaper som valts ut ur naturliga skogsbestånd. Sådana fröplantagare av första generationen anlades för tall redan på 1960- och 1970-talen och de har producerat förädlat frö för skogsodling sedan början av 1980-talet. Numera håller fröproduktionen långsamt på att avta på de här plantagerna och det har blivit svårare att skörda kottarna. Åldrande fröplantager ersätts med nya så kallade elitplantager av generation 1,5, som anläggs med ympar av utvalda plusträd med högt förädlingsvärde. Träden har valts ut utifrån avkommeförsök. Enligt planerna ska fröproduktionen från elitplantagerna ersätta produktionen från första generationen före 2035. 

Målen för odlingen av skogsträdfrö med statsunderstöd fastställs i programmen för anläggande av skogsfröplantager som utarbetas av jord- och skogsbruksministeriet. I plantageprogrammet från 2011 dimensionerades arealen av elitplantagerna av tall så att förädlat tallfrö från plantagerna skulle räcka till för plantskolorna och för hälften av skogssådden. Enligt uppskattningarna var det årliga behovet av tallfrö 9 600 kg, av vilket 3 700 kg ska täckas med plantagefrö. Behovet av granfrö beräknas vara cirka 1 440 kg per år, av vilket drygt 1 400 ska täckas med plantagefrö. Mängderna förädlat frö motsvarar skogsodlingar på 640 ha för tall och 260 ha för gran. Utvecklingen av arealerna för frö från elitplantager åskådliggörs nedan. Programmet för anläggande av skogsfröplantager 2030–2060, som kommer att färdigställas 2023, anger när fröplantagerna för följande urval av huvudträdarterna ska anläggas. 

Fröplantager har anlagts för våra huvudträdslag, det vill säga tall, gran och vårtbjörk, i enlighet med plantageprogrammen. Fröplantagerna av björk har anlagts i plasthus, som är en finsk uppfinning. Plantager har också anlagts utanför programmen för lärk, klibbal, vårtbjörk, glasbjörk och ädla lövträd, som ek och lönn. Genresurssamlingar av vissa andra inhemska ädla lövträd har också registrerats som fröplantager. 

Fröplantagerna anläggs i regel i samma område där det producerade fröet är avsett att användas. På så sätt förhindrar man att oförädlat pollen som blåser in i fröodlingen försämrar klimattåligheten hos de plantor som uppkommer av fröna. Endast längst i norr måste fröplantagerna anläggas något längre söderut än användningsområdet, det vill säga i Ule älvdal, för att säkerställa frömognaden. Anpassningen av plantagefrö säkerställs genom att anlägga plantagerna av ympar från plusträd som fått bästa resultat i avkommeförsöken i sina respektive områden. 

Fröodlingarna anläggs om möjligt på bördiga åkrar i områden med ett varmt makroklimat. I närheten av vattendrag är temperaturförhållandena jämnare. Bästa platser är sydsluttande åkrar med mullrik sandjord, där vattenhushållningen är i skick, det vill säga de är eventuellt täckdikade. 

På fröplantager av första generationen har planterats tiotals plusträdkloner som valts ut ur naturliga bestånd efter fenotypiska kriterier.  De plusträd som väljs för ympning på elitplantager har däremot valts ut för sina påvisade tillväxt-, kvalitets- och härdighetsegenskaper i avkommeförsök. Sådana plantager av generation 1,5 består oftast av 25–35 kloner. 

På elitplantagerna har de bästa testade plusträden i respektive geografiska område planterats, vilket säkerställer både hög förädlingsnytta av det producerade fröet och en bred genetisk variation. 

Det viktigaste målet för tallfröplantagerna i norra Finland är att producera odlingssäkert frö för landets norra delar, där det har varit svårt att få tag på lämpligt frö på grund av sällan infallande blomningsår och dålig frömognad till följd av låga temperaturer sommartid.  

Produktionsträden på ympfröplantager förökas genom ympning. Det är en vegetativ förökningsmetod som används bland annat för att föröka fruktträd. Metoden lämpar sig för äldre träd som det inte går att föröka vegetativt på andra sätt. Ympning innebär att ett ympris från ett plusträd anbringas i ett snitt som gjorts i en grundstam av samma art. 

För samlade man ympris för plantagerna från plusträdsbestånd, men numera tas de från plantager, klonarkiv eller avkommeförsök. Ymprisen samlas under vårvintern. Ympningen görs i plastväxthus som barkympning på grundstammar, som är odlingsplantor som skolats om året innan. Efter ympningen kapas kvistarna och toppen på grundstammen, så att växtkraften styrs till ympen. Påföljande sommar får ymparna växa i plasthus, varefter de planteras ut. Dessutom rensar man ogräs runt ymparna samt gödslar och vattnar dem. Utplanteringen av ymparna börjar vid två år efter ympningen, vartefter ymparna växer och blir leveransklara. Ympar levereras under de följande 3–4 åren, beroende på trädslag. 

En åker som ska bli en fröplantage ska vid behov täckdikas. Dessutom planeras kulvertarna och vägarna och eventuella små träddungar på området röjs till åkermark. Med undantag för granfröodlingar ska området omges med älgstängsel. Åkern ska plöjas, harvas och besås med en lågväxande vallfröblandning för att förbättra markens bärighet med tanke på de tunga skördarna. De planerade raderna och kolumnerna märks ut med pålar och över området utarbetas pålningskarta i Excel. 

Plusträdsklonerna placeras genom lottning med ett datorprogram som tagits fram av Skogsforskningsinstitutet slumpmässigt ut på ympkartan, dock så att ympar av samma klon är placerade så långt ifrån varandra som möjligt för att minimera risken för självpollinering. Ymparna planteras ut på sina platser enligt ympkartan. Ymparna gödslas och skyddas med ogräsduk och gnagarnät.  

Till en början ska vallen slås ett par gånger om året och senare minst en gång per år. Ogräset ska rensas runt plantorna innanför gnagarnätet, tills ogräset inte längre stör plantorna. Plantorna ska gödslas med några års mellanrum. Vattenhushållningen ska följas för att se till att täckdikena fungerar som de ska. 

För att bromsa längdtillväxten hos ymparna ska de beskäras regelbundet. Innan kronskiktet sluter sig utförs genetisk gallring av fröodlingen enligt en plan som tas fram med ett datorprogram. Fröplantager kan också behandlas med nitratkvävegödsel eller blomningshormoner för att stimulera honblomningen. Dessutom utförs på granodlingar bekämpning av skadegörare på frön och kottar samt åtgärder för att förbättra fröskörden. De här behandlingarna är mycket viktiga för att förebygga fröbrist eftersom granen sällan ger stora skördar och är mycket utsatt för skadegörare.   

Fröplantagernas ägare anlitar entreprenörer som skördar kottarna. Kottarna skördas manuellt med hjälp av personlyft, från och med slutet av september. Beslutet om när skörden inleds fattas genom att följa med den årliga temperatursumman och säkerställa grobarheten hos fröna genom röntgenanalys och groningstest med frön från provkottar.