Skogsträdsförädling - bakgrund och historia
Människan har i tusentals år använt sig av växtförädling för att ta fram odlingsgrödor som ger bättre avkastning. De betydande förbättringar som uppnåtts inom förädlingen av grödor – liksom inom husdjursaveln – ingöt i tiden en tro på skogsträdsförädlingens potential och utgjorde en igångsättande impuls för skogsträdsförädling.
Jämfört med andra odlingsgrödor har skogsträd odlats och förädlats under en relativt kort tid. I många skogsbruksländer tog man de första stegen inom skogsträdsförädling mellan 1930- och 1950-talen. I Finland skedde det efter de senaste krigen. Tvångsavverkningar för brännved under krigstiden samt därefter avverkningar för krigsskadestånden, återuppbyggnaden och den växande skogsindustrin ledde till en enorm ökning av virkesförbrukningen. Blädning, som riktats på de bästa timmerstockarna, hade med tiden försämrat skogarnas tillstånd, vilket gav upphov till en oro över fortbeståndet av de bästa arvsanlagen.
Övergång till trakthyggesbruk och skogsodling
År 1948 publicerade framstående personer inom skogsforskningen och skogsundervisningen ”blädningsappellen”, som medförde en tydlig omställning av skogsbruket i Finland Blädning ersattes av trakthyggesbruk med föryngringsavverkning och låggallring på tydligt avgränsade figurer. På den tiden tillämpade man fortfarande oftast naturlig föryngring genom hygge i fröträdsställning eller skärmställning. I tilltagande omfattning började man dock välja odling som föryngringsmetod i stället för självföryngring. Då skogsodling blev vanligare, ansågs förbättring av odlingsmaterialet genom förädling vara en god metod för att öka de nyetablerade skogarnas avkastning.
Skogsträdsförädlingens första skeden
Startskottet för skogsträdsförädlingen i Finland var stiftelsen för rasförädling av skogsträd (senare Stiftelsen för skogsträdsförädling), som grundades 1947 på initiativ av N.A. Osara och Olli Heikinheimo. Dess förlaga var Föreningen för växtförädling av skogsträd, som grundats i Sverige så tidigt som 1936. Stiftelsen finansierades huvudsakligen av skogsindustribolagen och Forststyrelsen. I början var verksamheten småskalig och fokuserad på att välja ut frökällan, frötäktsbestånden och plusträden för förädlingen och anlägga de första fröplantagerna.
Arbetsprogram för skogsträdsförädling
Skogsträdsförädlingen tog fart under början av 1960-talet när staten tog över det riksomfattande ansvaret för fröförsörjningen och finansieringen av den. Det uttalade målet var att skogsodlingsmaterialet skulle vara förädlat. I enlighet med det första programmet för fröodling 1964–1976 anlades under 1960- och 1970-talen över 200 första generationens fröplantager, med en total areal på cirka 3 000 hektar.
Skogsforskningsinstitutet, Stiftelsen för skogsträdsförädling, Forststyrelsen och rådgivnings- och tillsynsorganisationerna för det enskilda skogsbruket började samarbeta inom skogsträdsförädling på 1960-talet. Verksamheten utgick från tioårsprogram som utarbetades på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Största delen av det praktiska förädlingsarbetet sköttes av Stiftelsen för skogsträdsförädling. Även Skogsforskningsinstitutets forskningsavdelning för skogsträdsförädling valde ut plusträd och utförde avkommeförsök.
Det första arbetsprogrammet för skogsträdsförädling, ”Urvalsprogrammet” från 1966, fokuserade på att välja ut högkvalitativa frötäkter och plusträd (1967–1976). Det andra programmet, ”Testningsprogrammet” från 1975, angav riktningen för testerna av föräldraträdens avkommor (1976–1985). Det tredje programmet, ”Evalueringsprogrammet” från 1986, fokuserade på att analysera avkommeförsökens resultat och på så sätt vidareutveckla fröplantagerna (1986–1994). Det första långsiktiga förädlingsprogrammet färdigställdes 1989. Samma år utarbetades också programmet för odling av skogsträdfrö 1990–2025. De första fröplantagerna av generation 1,5 anlades för tall och gran år 1997 respektive 2001.
År 2000 övertog Skogsforskningsinstitutet huvudansvaret för skogsträdsförädlingen i samband med att Stiftelsen för skogsträdsförädling införlivades i institutet. Sedan 2015 har Skogsforskningsinstitutets verksamhet fortsatts av Naturresursinstitutet vars lagstadgade uppdrag inbegriper skogsträdsförädling. skogsträdsförädlingen på lång sikt utgår från programmet Skogsträdsförädling 2050 som pågått sedan 2004.
