Övervakning av vattenpåverkan

Naturresursinstitutet följer upp belastningen av skogsbruket på vattendragen med hjälp av ett nätverk av mätstationer som grundades år 2014 runtom i Finland. I nätet ingår övre avrinningsområden som dels är skogar i naturligt tillstånd, dels skogsbruksområden. De områden som är i naturligt tillstånd skapar en grund för jämförelsen med områden som belastas av mänsklig verksamhet. Långsiktig uppföljning är det enda sättet att verifiera de uppnåtts utsläppsminskningarna inom skogsbruket och till exempel hur klimatförändringen påverkar belastningen på vattendragen.

Varför görs uppföljningen?

Nätverket består av övre avrinningsområdena som bildats för uppföljning av naturens bakgrundsbelastning och belastning från normal skogsbruksverksamhet på olika håll i Finland. Det som omfattar 10 avrinningsområden i naturligt tillstånd och 21 avrinningsområden som används för skogsbruk. De naturliga områdena formar en referensbas för den belastning som orsakas av mänsklig verksamhet. 

Med hjälp av uppföljningsnätet kan man göra riksomfattande uppskattningar av den belastning som skogsbruket orsakar, för vattenvårdsområden eller för mindre områden. Detta ger skogsaktörer information om hur deras verksamhet påverkar vattenkvaliteten och gör det möjligt för dem att använda resultaten för att utveckla vattenskyddet. Dessutom är det möjligt att bedöma till exempel klimatförändringens långsiktiga effekter på belastningen och följa upp de konsekvenser för vattendragen som förändringarna i skogsbrukets intensitet kan orsaka. 

På grund av uppföljningen är det också möjligt att granska vattenskyddsåtgärdernas effektivitet på nationell nivå och vid behov uppdatera anvisningarna.

Uppföljningen producerar information om vattnet som rinner ut från avrinningsområdena: kvantiteten, kvaliteten och näringsämnesbelastningen. Med hjälp av uppföljningsnätet får de som bedriver skogsbruk information om vilka konsekvenser verksamheten har för vattenkvaliteten och kan använda resultaten vid utvecklingen av vattenvården och utbildningar i vattenvård. Med stöd av informationen kan man också bedöma klimatförändringens långsiktiga konsekvenser för belastningen på vattendragen.

Det största problemet i de finländska vattendragen är att vattnet övergöds och blir mörkt till färgen. Det beror främst på kväve och fosfor som hamnar i vattnet samt på sedimentbelastningen. Våra vattendrag belastas bland annat av jord- och skogsbruk, samhällen och torvproduktion.

Den största olägenheten som skogsbruket medför orsakas av sedimentbelastning vid iståndsättningsdikning samt av kväve- och fosforbelastning från gamla dikningsområden.

Vid valet av områden som har ingått i uppföljningsnätverket har beaktats bland annat den nationella representativiteten, avrinningsområdets storlek och skogsvårdshistorien. Avrinningen följs upp kontinuerligt och vattenkvaliteten följs upp regelbundet med hjälp av vattenprover.

Vattenprover tas manuellt cirka 20 gånger under året, med fokus på vår- och höstavbördningar. Vattens temperatur mäts i terrängen och surhetstillstånd (pH), vattnets turbiditet (FNU), fasta ämnen, totalfosforn, fosfatfosforn (filtrerad), totalkväve, nitrat- och nitritkväve (NO2+NO3-N), ammoniumkväve (NH4-N) och totalt organiskt kol (TOC) analyseras i laboratoriet. Baserat på data om koncentration och avrinning beräknas den dagliga och årliga belastningen av varje ämne från avrinningsområdet. Uppgifter om trädbestånden i avrinningsområden skaffas från det nationella inventeringsmaterialet för skogar (MVMI) och uppgifter om avverkning, gödsling och dränering från Skogscentralen, Forststyrelsen och de regionala NTM-centerna.

Nätverket finansieras huvudsakligen av jord- och skogsbruksministeriet och samfinansieras och samordnas av Naturresursinstitutet (Luke). Uppföljningen har gjorts i samarbete med Luke, Finlands miljöcentral (SYKE), NTM-centerna, Forststyrelsen, Finlands skogscentral och Tapio Oy. Provtagning och laboratorieanalyser görs huvudsakligen på entreprenad till privata ackrediterade kommersiella aktörer.

Uppgifterna uppdateras i tjänsten före slutet av maj följande år.

Resultaten från uppföljningsnätverket kan läsas fritt i Naturresursinstitutets tjänst Luonnonvaratieto. Uppgifterna för föregående år uppdateras i tjänsten före utgången av maj följande år. Materialet finns också i det öppna systemet för förvaltning av miljöinformation Hertta på Finlands miljöcentrals webbplats.