Ogräsbekämpning

Morötter konkurrerar mycket dåligt med ogräs på grund av sin långsamma tillväxt och morotsblastens ringa marktäckning. Effektiv ogräsbekämpning är därför avgörande för hela odlingsresultatet. 

Man bör börja ogräsbekämpningen redan i det föregående årets gröda. Det innefattar att man bör observera vilka ogräs som förekommer redan i förgrödan, så att man väljer rätt ogräsbekämpningsmetod under morotsåret. När man planerar morotsårets ogräsbekämpning har man nytta av anteckningarna från året innan.

I integrerad ogräsbekämpning utnyttjar man olika metoder mångsidigt. Man strävar efter att i mån av möjlighet ersätta kemisk bekämpning med maskinella ogräshackningar, myllning, växtföljd, eller till och med flamning. 

Flamning av ogräs används inom ekologisk odling, men kan även tillämpas vid konventionell odling för att minska användningen av herbicider dvs. kemiska ogräsbekämpningsmedel. Ogräsen flammas oftast precis innan odlingsväxtens plantuppkomst. Morotens långsamma plantuppkomst ger en bra möjlighet att bekämpa ogräs genom flamning före morotens plantuppkomst. För att spara gas riktar man flammorna bara mot bäddarnas eller kupornas yta vid odling på sådana, eller bara på såraderna. 

Under växtperioden behövs flera ogräshackningar beroende på ogrässituationen, då man bekämpar ogräs på bäddarnas och kupornas sidor och mellan dem. Under odlingsväv växer ogräs snabbare än i odlingar utan väv. På de traktorkopplade redskapen som man använder för den mekaniska ogräsbekämpningen anpassar man hackskär, borstar och myllningsverktyg efter respektive gårds odlingsmetoder (kupor, bäddar, planmarksodling). Morotsraderna måste också myllas minst en gång under växtperioden för att förhindra grönfärgning av rotdelens överdel, dvs. med ett myllningsredskap föser man upp mera jord över rotdelens överdel. Samtidigt kan man hacka och mylla ogräs som växer i radmellanrummen och på kupornas eller bäddarnas sidor.

För bekämpningen av fleråriga ogräs bör utgångspunkten vara att man bekämpar dem så mycket som möjligt redan i det föregående årets gröda. För kvickrotsbekämpning finns emellertid flera kemiska alternativ för bekämpning också under morotens odlingsår.

Kemisk bekämpning av fröogräs i morotsodling sker med engångsbesprutning eller besprutning delat på fler än en gång, med enskilda preparat eller som tankblandningar, och besprutningarna ger oftast ett bra bekämpningsresultat när man väljer ändamålsenliga preparat. När man planerar växtföljden och ogräsbekämpningsprogrammen måste man också beakta begränsningarna för vissa herbicider. Många verksamma substanser är det förbjudet att använda fler än ett år på samma åker, på grund av deras långsamma nedbrytning. Dessutom kan begränsningar för användning av vissa bekämpningspreparat på eller nära grundvattenområden och vattendrag utesluta val av dessa preparat. 

Jordarten bör beaktas när man väljer bekämpningsstrategi. Många godkända herbicider för morot påverkar ogräsen både genom jorden och bladen. På organogena jordar, såsom torv- och mulljordar binds dock de verksamma substanserna starkt till den organiska substansen i jorden och påverkar då inte ogräset. Därför måste herbicidstrategier på organogena jordar bygga på bladverkan, dvs. bekämpning av redan grodda ogräs. Små ogräs dör vid lägre herbiciddoser än stora.

Herbicider kan kombineras enligt deras bruksanvisningar beroende på ogräsens mängd, arter och utvecklingsstadium samt sprutförhållandena. Tankblandningar av fler än ett preparat ger ofta bäst och bredast effekt på ogräs, men kan också lätt skada morötterna, vilket innebär att doserna av tankblandningar måste vara låga. Godkända herbicider för morot får användas vid ett eller flera av följande tillfällen:

1. Besprutning före morotens uppkomst (på organogena jordar bara om ogräs kommit upp före moroten)

2. Besprutning när morötterna har 0,5–1 växtblad (växtbladen är de blad som kommer efter hjärtbladen)

3. Besprutning när morötterna har 1,5–2 växtblad

4. Vid behov, speciellt på organogena jordar, besprutning när morötterna har 3–4 växtblad

Att dela upp herbicidbehandlingarna på flera besprutningsgånger ger flexibilitet i ogräsbekämpningen. Låga doser är skonsamma mot morötterna men kräver att ogräsen bekämpas på ett tidigt stadium. På mojordar behövs vanligtvis 2–3, på organogena jordar 3–4 besprutningar för att bekämpa fröogräs.

Utbudet av växtskyddsmedel förändras kontinuerligt, och särskilt för grönsaker kan förändringar ske genom så kallade Minor Use-godkännanden, som innebär en utvidgning av ett tidigare godkännande till en annan, begränsad användning. Dessa kan beviljas för grödor med liten odlingsareal, vilket i praktiken omfattar de flesta grönsaksodlingar. Minor Use-godkännande innebär att Minor Use-användningen inte anges på preparatets etikett, och att bara odlaren ansvarar för eventuella skador på odlingsväxten vid denna användning. Alla växtskyddsmedel som är godkända i Finland, deras bruksanvisningar (inklusive Minor Use-bruksanvisningar) och bruksbegränsningar kan man ta reda på i Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) växtskyddsmedelsregister Kemidigi (finns språkval till svenska). 

Bästa besprutningstidpunkten är vanligen tidigt på morgonen, när den relativa luftfuktigheten ännu är hög efter den svala natten. För markverkande preparat är förutsättningen dessutom att marken har hög fuktighet, speciellt på mullfattiga mineraljordar. Fuktig jord höjer också luftfuktigheten, vilket förbättrar bekämpningsmedlens effekt också via bladen. Också kvällar och vindstilla eller lugna, mulna dagar utan regn kommer i fråga som besprutningstidpunkt. På heta dagar bör man inte spruta, på grund av risken för besprutningsskador. Rikligt med regn inom en timme efter besprutningen sköljer bort bekämpningsmedlet av bladen och spolierar en del av medlets effekt. Rikligt med regn snabbt efter besprutningen kan också skölja markverkande ogräspreparat ner till rotdjupet och skada odlingsväxten som håller på att växa. 

Att minnas vid besprutning:

• Identifiera ogräsarterna och välj bekämpningsmedel/-medlen enligt dem.
• Beakta vissa bekämpningsmedels karenstid.
• Beakta jordarten, jordens fuktsituation och vädret.
• Håll sprutan och dess spridare i gott skick. Ta inte överdoseringsrisk.
• Tvätta sprutan noga med sprutrengöringsmedel, speciellt efter användning av lågdospreparat för spannmål.
• Använd andningsskydd i besprutningsarbete.
• Var ute i tid, börja inte bekämpningen för sent.
• Med att dela upp besprutningen på fler än en sprutgång blir bekämpningen skonsammare mot grödan, och du når vanligen bättre bekämpningsresultat.
• Följ med bekämpningsresultatet och för anteckningar.

För att planera ogräsbekämpningen kan man som hjälp använda sig av så kallade observationsrutor, i vilka man identifierar de vanligaste ogräsen på skiftet och räknar dem. Som observationsrutor kan man använda t.ex. fönsterrutor eller bitar av odlingsväv, som får ogräsen att växa upp snabbare än på marken runtomkring. Då kan man tidigare få en uppfattning om ogräsen, och får mer tid att välja det/de bekämpningsmedel som har bäst effekt på dem och beräkna dosen, att kontrollera sitt förråd av ogräsmedel och göra behövliga anskaffningar, och hinna bespruta i tid. 

Kvickrot bör avlägsnas från åkern redan innan man börjar odla morötter där. Herbicider mot fröogräs eller ogräshackning har ingen effekt på kvickrot. Det finns emellertid några selektiva bekämpningsmedel mot kvickrot på marknaden som kan användas i morotsbestånd och som är mycket skonsamma mot morötterna. De rekommenderas att sprutas när kvickroten är i 3–5-bladstadiet, under varma och fuktiga förhållanden. Under goda förhållanden dödar de kvickroten inklusive dess rötter.