Odlings- och såmetoder

Morot har de senaste åren odlats både på plan mark och på kupad mark. Båda metoderna har sina anhängare, och med båda metoderna har man fått goda resultat. 

Idén med att odla i kupor är att jorden i kuporna är varmare än på plan mark. Ett välbearbetat och rätt gödslat ytjordskikt formas till kupor liknande potatiskupor. Samtidigt packas kuporna lagom mycket. Uppe på kuporna sår man fröna, vanligen i parvisa rader eller som bandsådd. Vid bandsådd är det sådda området bredare än radsåddens sårader. 

Odling i kupor kräver en enkom tillverkad kupningsutrustning eller en fabrikstillverkad kupningsutrustning, som ofta har framför sig ett jordbearbetningsredskap som drivs från traktorns kraftuttag, t.ex. en rotorharv. Fabrikstillverkade redskap erbjuder inställningsmöjligheter för att justera kupornas storlek och packningsgrad samt såradsavståndet. Också såmaskinen måste vara anpassad för att kunna så i kuporna. 

Fördelarna med metoden är att sådden kan påbörjas tidigare, och att plantorna utvecklas fortare i början tack vare att jorden värms upp snabbare, vilket vanligen leder till större skörd. Också skördens kvalitet blir vanligen bättre, för kuporna med sitt djupa lager av bearbetad jord gör att morötterna kan växa sig långa och välformade.

En risk med odling i kupor är att det under torra vårar kan uppstå problem med groning och plantuppkomst på grund av vattenbrist. En nackdel är också att det ryms färre sårader per meter på bredden jämfört med traditionell odling på plan mark. Därför måste sådden ske antingen i dubbelrad eller band, så att antalet morötter per hektar blir tillräckligt.

Morotsodling på plan mark är en gammal, välkänd metod som också kan ge goda skördar på lämpliga morotsjordar där man åstadkommer ett tillräckligt djupt lager tjänlig jord. På plan mark är odlingstekniken enklare, eftersom man kan klarar sig utan kupningsutrustning, och kan använda såmaskin med normalt radavstånd utan specialanpassningar på såmaskinen. På styva jordar med grunt lager tjänlig jord ger odling på plan mark ändå klart sämre resultat jämfört med odling i kupor.

Även om morötter gynnas av tidig sådd och en lång växtperiod, bör inte ens morotsfrön sås i blöt och kall jord. Som riktmärke kan man säga att jordens temperatur vid sådd bör överstiga +8 °C. Morotsfrön kan visserligen gro även vid lägre temperaturer, men då förlängs groningstiden till uppemot tre veckor, plantorna blir ojämna och ogräset får ett försprång. Efter sådden kan man bevattna vid behov för att få en jämn plantuppkomst, och vid behov också senare under långa torrperioder.

Morotsfrön sås på ett grunt djup av 5–15 mm. Även fröavståndet i såraderna kräver precision, eftersom den mängd frön som ska sås per radmeter påverkas av både avståndet mellan raderna och det önskade antalet plantor per hektar. Därför används olika typer av precisionssåmaskiner vid morotssådd. Det finns flera olika modeller av precisionssåmaskiner avsedda för nakna frön. Förutom fröavståndet påverkar fröpartiets grobarhet och de rådande groningshållandena i jordens ytskikt också den slutliga planttätheten.