Fodertabeller - Hästar | Naturresursinstitutet

På den här sidan hittar du kriterierna för beräkning av fodervärden för hästar och utfodringsrekommendationer. Fodertabellen är en lista över allmänt använda foder och deras typiska sammansättning och fodervärden, dvs. en lista över så kallade referensfoder.

Fodertabeller

Hur man beräknar fodervärden för hästar

Officiella kriterier för beräkning av fodervärden har fastställts för olika djurarter. Fodrens sammansättningsdata som krävs för beräkning av fodervärden erhålls från foderanalysresultat eller från fodertabellerna och smältbarhetskoefficienter från fodertabellerna.

Fodertabellen för hästar baserar sig på tabellen för idisslare. Hästfodrens energivärde beräknas på samma sätt som idisslarfodrens energivärde, men proteinvärdet är annorlunda.

Beräkning av fodervärden

Energi- och proteinrekommendationer för hästar

Energi- och proteinrekommendationerna för hästar är baserade på deras levande vikt och arbetsintensitet. De tre klasserna av levande vikt i tabellerna 1 och 2 motsvarar genomsnittliga levande vikter för hästar av olika ras i hullklassen ”god", vilka är för finnhäst 540-550 kg, för varmblodig travare 440-550 kg, och för varmblodig ridhäst 560-600 kg. Om hästen är magrare än hullklass ”god” så är energi- och proteinbehovet större än rekommendationerna, och om hästen är fetare än hullklass ”god” så är energi- och proteinbehovet mindre än rekommendationerna.

Hästars arbetsintensitet klassificeras som lätt, medeltungt och tungt arbete. En häst i vila (overksam häst) behöver bara s.k. underhållsfoder. Lätt arbete innebär lätt aktivitet, som att gå eller jogga i ungefär en timme under ridning eller körning, och hästen svettas inte. Denna grad av aktivitet är typisk för fritidshästar (ridning eller körning) och för travhästar i början av sin träning. Medeltungt arbete innebär aktivitet med lätt svettning. Denna grad av aktivitet är t.ex. rask joggning, dressyr- eller hoppträning och vid uppbyggande av grundkondition för tävlingshästar. Även ridskolehästars aktivitet är ofta medeltung eller tyngre än så. Arbetet för trav-, kör- och fälttävlanshästar under tränings- och tävlingssäsongen är tungt arbete, vilket orsakar riklig svettning. Detta inkluderar snabbhets- och kraftträning, och även regelbundna och frekventa tävlingar. Träningsmängden är cirka 6-10 timmar/vecka och träningen kan vara daglig, eller så kan veckan innehålla träningsdagar med 1-2 lediga dagar.

Pulsen dvs. hjärtslagens frekvens kan användas som ett hjälpmedel för att bestämma intensiteten och mängden arbete som hästen utför. Vid lätt arbete slår hjärtat i genomsnitt 80 gånger, vid måttligt arbete 90-100 gånger och vid tungt arbete 110-150 gånger per minut. Under en tävling eller hastighetsträning kan hjärtfrekvensen stiga betydligt över detta.

Vid bedömning av energiförbrukningen och -behovet bör skillnaderna mellan individer och raser beaktas. I praktiken räcker det med regelbunden (med 3-4 veckors mellanrum) utvärdering av hullklassen för att utvärdera energiintaget i förhållande till behovet. Detta är viktigt inte bara för hästar som används för ridning eller trav, utan även för dräktiga och digivande ston och för unga, växande hästar.

Tabell 1. **Utfodringsrekommendationer för omsättbar energi (OE) och smältbart råprotein (smb rp) för hästar.**

Levande vikt, kg ¹⁾	450		550		600
	MJ/dag	smb rp, g/dag	MJ/dag	smb rp, g/dag	MJ/dag	smb rp, g/dag
Sport/fritids- och arbetshäst ¹⁾
I vila	57,3	320	70,2	400	76,0	430
Lätt aktivitet	57,3-66,7	405	70,2-81,9	495	76,0-88,9	540
Medeltung aktivitet	66,7-81,9	480	81,9-99,5	585	88,9-108,8	640
Tung aktivitet	81,9-95,9	640	99,5-117	780	108,8-127,5	850
Dräktigt sto, sista 3 månaderna av dräktigheten ⁴⁾	65,5-71,3	450	80,5-87,5	550	87,4-95,0	600
Digivande sto, 1:a – 3:e dimånaden ^1,2)	95,9	900	117,0	1100	127,5	1200
Avvänjt föl, 6 – 12 månader ^1,2,4)	52,6	450	64,4	550	70,2	600
1 – 3 år gammal häst ⁴⁾
I träning, 1,5 – 2,5 år	68,0-74,0	450	84,0-91,0	550	91,0-99,0	600
Inte i träning	57,3	410	70,2	500	76,0	545

1) Det extra energibehov som orsakas av utomhustemperaturen: Avvanda föl + 1,4 %/grad under 0 ^oC, unghäst + 1,4 %/grad under -11 ^oC, vuxen häst + 2,7 %/grad under -15^oC
2) Därefter minskas energiintaget med ca 15 % och proteinintaget med ca 30 % under resten av digivningen.
3) Baserat på den vuxna hästens vikt
4) Lysin 0,5-0,6 % i foderstaten eller ca 0,55 g/MJ

Mineralrekommendationer för hästar

Tabell 2. Mineralrekommendationer för hästar, g/dag.

Levande vikt, kg ¹⁾	450			550			600
	Ca	P	Mg	Ca	P	Mg	Ca	P	Mg
Sport-/fritidshäst (och arbetshäst)
I vila	18	13	7	22	16	8	24	17	9
Lätt aktivitet	27	16	9	33	20	10	36	22	12
Medeltung aktivitet	32	19	10	38	23	13	42	25	14
Tung aktivitet	36	26	13	44	32	17	48	35	18
Dräktigt sto, sista 3 månaderna	35	23	10	42	28	12	45	30	13
Digivande sto, första 1:a – 3:e månaderna	48	27	11	59	33	14	61	35	15
Avvänjt föl, 6 – 12 månader ¹⁾	30	20	5	36	24	5	40	27	7
1 – 3 år gammal häst ¹⁾
Inte i träning	23	15	7	28	18	9	31	20	10
I träning (1,5 – 2,5 år)	34	22	10	40	27	12	45	30	14

1) Baserat på vuxenvikt

Spårämnesrekommendationer för hästar

Tabell 3. **Rekommendationer för järn (Fe), koppar (Cu) och zink (Zn) för hästar, mg/dag (levande vikt 500 kg).**

	Fe	Cu	Zn
Vila/lätt aktivitet	500	60	500
Träning/arbete	600	125	600
Dräktigt sto, sista 3 mån.	900	125	400
Digivande sto	900	125	500
Avvänjt föl 7-12 mån.	490	75	315

Vitaminrekommendationer för hästar

Tabell 4. **Rekommendationer för vitaminer A, D och E för hästar (levande vikt 500 kg).**
	A-vitamin, i.e./dag	D-vitamin, i.e./dag	E-vitamin, mg/dag
Vila/lätt aktivitet	30000–40000	3000–4000	400–450
Hård träning/tungt arbete	40000–60000	3000–5000	1500–2500
Dräktigt sto, sista 3 mån.	30000-40000	6000-9000	800-960
Digivande sto	30000–36000	6000–9000	1000–1200
Avvänjt föl 7-12 mån.	17000	5100	400–500

Hästars intag av torrsubstans

Tabell 5. Hästars intag av torrsubstans i procent (%) av levande vikten.

Digivande sto
– Början av digivningen	2,0 – 3,0 %
– Slutet av digivningen	1,5 – 2,5 %
Dräktigt sto	1,5 – 2,5 %
Sport- och fritidshäst	1,5 – 2,5 %
Föl och unghäst
– avvänjt föl	2,5 – 3,0 %
– 1 år gammal	3,0 %
– 2 år gammal	2,5 %

Exempel på beräkning av torrsubstansintag (ts) för sport- och hobbyhästar, vars levande vikt är 500 kg:

Torrsubstansintag 1,5 % av levande vikt, kg/dag = 500 × (1,5/100) = 7,5 kg ts/dag

Torrsubstansintag 2,5 % av levande vikt, kg/dag = 500 × (2,5/100) = 12,5 kg ts/dag.

Hullklassificering av hästar

1. Mycket mager

Huden över revbenen är stram och ryggkotornas taggutskott är klart urskiljbara, ingen fettvävnad finns eller den är tunn. Halsen är utmärglad.

2. Mager

Revbenen och taggutskotten är klart urskiljbara. Fettlagret över revbenen är tunt. Halsen är smal och lös.

3. Måttlig

Revbenen är täckta av fett men kan lätt kännas. Ryggkotornas taggutskott är täckta av fett, men kan kännas. Ingen fåra längs ryggraden, ryggen är jämn. Korset är runt, täckt av ett fettlager. Halsen är fast, men mankammens profil sedd från sidan är inte kullig (bågformad).

4. God

5. Något fet

Fettet över revbenen känns mjukt. Fett börjar ansättas runt manken, bakom armbågen och på halsen. Fettet vid svansroten känns mjukt.

6. Fet

För att känna revbenen måste man trycka på fettvävnaden över dem. En fåra längs ryggraden. Fettet över korset och vid svansroten känns mjukt. Fettansättning runt manken, bakom armbågen och på halsen.

7. Mycket fet

Svårt eller omöjligt att känna revbenen. Djup fåra längs ryggraden. Fettet vid svansroten är mycket mjukt och bulligt, likaså runt manken, bakom armbågarna och på halsen. Halsen är bred och fast och har fettveck, mankammens profil sedd från sidan är kullig (bågformad).